Onimusha 3: The Demon Siege

Samurajen Samanosuke från det första Onimusha-spelet får det inte lätt när Capcom bestämmer sig för att ta ett rejält avstamp från sina traditionella samurajhistorier. Han råkar nämligen ut för en tidswarp mitt i sitt demonbekämpande och hamnar i Paris anno 2004. I hans plats skickas istället en fransk polis vid namn Jaques, spelad av Jean Reno, tillbaka till det feodala Japan. De båda personerna utsätts givetvis för en rad kulturkrockar, men som ett genom ett mirakel visar det sig att både Samanosuke, Jaques, alla parisbor samt alla medeltida japaner talar flytande engelska. Det som skulle ha kunnat bli ett riktigt intressant upplägg missas därmed till viss del.

Capcom har alltid haft med förrenderade sekvenser av mycket hög klass och Onimusha 3 är givetvis inget undantag. I den möjligen snyggaste förrenderade spelsekvens jag någonsin sett får vi se Samanosuke slåss mot demoner på en gigantisk insekt. Samtidigt som sekvensen sätter stämningen direkt, så visar den också att någonting nytt har hänt. Med Onimusha 3 tar serien nämligen en helt ny inriktning från den ändå halvrealistiska känsla (nåja) som de tidigare spelen haft.

Övernaturliga ting förekom ju även i föregångarna, men har här ökats på tusenfalt. Hundra meter höga insekter med bosättningar på ryggen och gigantiska ockulta varelser sprider död och förintelse omkring sig. Den största förändringen är dock att Capcom denna gång lämnat de förrenderade bakgrunderna och övergått helt till tre dimensioner. Det sker givetvis på bekostnad av superhögupplösta omgivningar men medför också en större variation i spelandet eftersom det man ser inte längre bara är platta bilder. På minuskontot hamnar att spelet börjar gå som klister när det blir för mycket action på skärmen, vilket skapar irritation. Och så är det alla dessa ologiska pussel som alltid finns med i Capcom äventyrsspel. Vem bygger egentligen dessa dörrar som bara kan öppnas med Rubiks kub-liknande gåtor? Tyvärr drar dessa ned helhetsintrycket en smula.

Tack vare de tre dimensionerna fungerar spelkontrollen bättre än tidigare och det är betydligt lättare att veta var man kan gå. Det är omöjligt att spela Onimusha 3 utan att tänka på hur bra Resident Evil 4 kommer att bli när miljöerna blivit tredimensionella och man slipper använda frambenet som gyro när man ska vända sig om. Vapenexercisen är förträfflig, och det är inga problem att besegra ens en hord attackerande fiender, trots att det fortfarande krävs att man håller in en knapp för att ställa sig i ett attackställning innan man nyper till.

Jean Reno är för oss en känd skådis och hans rosslande stämma skulle verkligen ha lyft dialogen en hel del. Dessvärre är han dubbad till engelska i spelet, sånär som på en kortare sekvens i början när han talar engelska. Samanosuke spelas av den i Japan kände skådespelaren Takeshi Kaneshiro, men även han är givetvis dubbad till engelska.

Hela tiden växlar man mellan Samanosukes äventyr i Paris där han besöker sevärdheter som Notre Dame, flirtar med franska tjejer och kämpar mot de demoner som hotar att ta över staden. Jaques sliter på i Japan och saknar mest av allt sin dotter medan han bekämpar demoner beväpnad med en piska. Även fast det märks att det är Samanosukes del av äventyret som Capcom valt att lägga ned mest krut på, så är det sammantaget en finurlig och intressant historia. Även fast detta känns som den svagaste delen i spelserien, så är det fortfarande ett bra actionäventyr som lär kunna tilltala gamla Onimusha-fans såväl som de som gillar Otogi och Devil May Cry.