Persona 5 är en märklig blandning. Tack vare att fyran kom till PC fick även jag möjlighet att testa en spelserie som varit högt ansedd. Femman är lite annorlunda inte bara tack vare en mer tecknad still utan också tonen. Där fyran var lite mörkare och fokuserade på att hitta en mördare handlar femman om att erbjuda skurkar en ofrivillig terapi.
Du är en person som fått byta skola på grund av en händelse som svärtat ditt rykte. Din nya skola visar sig vara med än den ser ut. Under din tid i din nya omgivning måste du sköta dagarna med aktiviteter och annat att sysselsätta dig med. Det bygger på samma koncept som tidigare delar där aktiviteter spolar fram tiden. Du kan göra allt från att hänga med kompisar, träna, läsa, se på tv och jobba. Mängden aktiviteter är enorm och du hinner inte göra allt. Syftet är inte att enbart få tiden att gå förbi, utan att även förbättra din karaktär. Det fungerar sömlöst och du har stor kontroll över vad som görs och när.
Du dras snabbt in i en parallell värld där du intar rollen som en fantomtjuv. Även om det är mest slagsmål du utför. Till din hjälp har du speciella personligheter som ger serien dess namn. Dessa ger karaktärerna sina styrkor i den alternativa världen du dras in i. Här utvecklas din karaktär med andra förmågor tack vare dessa väsen. Med hjälp av dessa kan du succesivt klara av de utmaningar du möter i denna skuggornas värld.
Tunnelbanestationerna och områdena i världen känns levande
Jag har haft superkul med att försöka planera ut dagarna perfekt och att hitta hemligheter. Det är något alldeles speciellt över det här designkonceptet. Att varva vardag med supernaturliga fenomen. Att låta karaktärerna med sina brister få vara hjältar på ena sidan och vanliga människor på den andra. När du väl börjat går det inte att lägga från sig handkontrollen. Femman känns som nästa kliv för serien. Framförallt är jag glad över hur pass mycket bättre designen på skuggvärlden och dess nivåer är jämfört med fyran.
Jag tänker inte gå på djupet i denna recension om själva narrativet. Se vår ursprungliga recension för det. Spelet är identiskt med det du finner på konsol. Snarare vill jag lyfta det som är lite nytt. Tack vare datorn kan vi även ställa in lite inställningar i menyerna. Detta är sparsmakat och det märks att fokuset inte varit att trycka spelet framåt visuellt. I grund och botten är det samma spel med lite bättre grafik och fler bildrutor per sekund. Jag klagar inte över detta fullt så mycket då Royale-versionen visat sig vara briljant. Det återstår att se om det skapas ett intresse för att modifiera upplevelsen i den mån det går.
Striderna tar plats i väldesignade områden.
När du väl startat och alla visuellt fina menyer möter dig, flyter det hela på helt perfekt. Jag har lite kritik vad berör anti-alias som inte riktigt gör kanterna fullt så mjuka. Det finns även lite problem med saker som laddas in i världen från tomma intet. Vid sidan av detta har det på ett tekniskt plan fungerat perfekt. Jag har inte stött på några buggar och hela upplevelsen är polerad. Det märks att det vi får inte är något nytt utan en avslutad utgåva med alla uppdateringar och allt innehåll knutet till sig.
Ljud, design och spelmekanik är alla toppen. Porten är trots lite begränsningar fullt fungerande. Det går även utmärkt att spela med mus och tangentbord, även om jag föredrar en handkontroll. Jag har väldigt få klagomål annat än att utvecklarna hade en chans att förbättra grafiken och tekniken bakom huven lite mer. Som det står sig märks det att det är en konsolport men samtidigt är det ett fantastiskt spel. Äger du en PC och inte har tagit del av berättelsen om fantomtjuvarna tidigare kan jag varmt rekommendera denna version av spelet.
Du kan göra drösvis med aktiviteter och verkligen fånga det japanska studentlivet.