Portugal röstar på en ny president på söndag: Allt du behöver veta

Portugisiska väljare går till valurnorna på söndag för att välja sin nästa president i vad analytiker beskriver som ett av de mest oförutsägbara presidentvalen på årtionden, vilket speglar ett djupt fragmenterat politiskt landskap. Opinionsundersökningar tyder på att minst tre kandidater är med i kampen om förstaplatsen. Om ingen får en absolut majoritet kommer Portugal att hålla en andra omgång den 8 februari, ett scenario som inte har inträffat i ett presidentval på omkring 40 år.

Varför presidentskapet är viktigt

Portugals president är inte en daglig verkställande ledare, men ämbetet har betydande inflytande, särskilt i tider av politisk instabilitet. Statschefen kan upplösa parlamentet, avsätta en regering, lägga in veto mot lagstiftning och utlysa nyval. Avgående president Marcelo Rebelo de Sousa, en konservativ som har innehaft posten sedan 2016, avgår efter att ha nått den konstitutionella gränsen på två mandatperioder. Under sin mandatperiod utövade han sin befogenhet att utlysa nyval till parlamentet tre gånger, senast 2025.

Hur omröstningen fungerar

För att vinna en direkt måste en kandidat få mer än 50 % av de giltiga rösterna. Väljarna väljer en enda kandidat, och om ingen når majoritetspärren går de två bästa kandidaterna vidare till en andra omgång. Varje portugisisk medborgare över 35 år kan ställa upp som presidentkandidat, förutsatt att de samlar minst 7 500 underskrifter. Både kandidatur och underskrifter måste godkännas av konstitutionsdomstolen.

De ledande kandidaterna

Andre Ventura (42)

Ledaren för det högerextrema partiet Chega, Ventura, är en före detta sport-tv-kommentator som grundade partiet för ungefär sju år sedan. Chega steg snabbt till att bli landets näst största parlamentariska kraft förra året på en plattform som fokuserade på antikorruption och striktare invandringspolitik. Även om Ventura upprepade gånger har sagt att hans slutgiltiga mål är att bli premiärminister, beskriver analytiker ofta partiet som nära knutet till hans personliga ledarskap och image.

João Cotrim de Figueiredo (64)

Som ledamot av Europaparlamentet och tidigare ledare för det företagsvänliga partiet Liberal Initiative kampanjar Cotrim de Figueiredo för lägre skatter och större flexibilitet på arbetsmarknaden. Hans kampanj skakades den här veckan efter att en tidigare medarbetare anklagat honom för tidigare sexuella övergrepp i ett numera raderat inlägg på nätet. Han har bestämt förnekat anklagelsen och kallat det ett politiskt motiverat försök att sabotera hans kandidatur.

Antonio Jose Seguro (63)

Seguro, tidigare ledare för Socialistpartiet, drog sig tillbaka från frontlinjepolitiken efter att ha förlorat partiledarskapet 2014 till framtida premiärminister Antonio Costa. Sedan han tillkännagav sin presidentkandidatur i juni förra året har han positionerat sig som en representant för en "modern och moderat" vänster, och hävdar att en sådan hållning behövs för att motverka framväxten av populistiska högerextrema krafter.

Henrique Gouveia e Melo (65)

Gouveia e Melo, pensionerad amiral och tidigare chef för den portugisiska flottan, fick nationell uppmärksamhet 2021 när han övervakade Portugals vaccinationskampanj mot COVID-19, som hyllades för sin snabbhet och effektivitet. Utan tidigare politisk erfarenhet framställer han sig som en enande, opartisk figur som kan styra landet genom växande polarisering.

Luis Marques Mendes (68)

Med stöd av det styrande center-högerpartiet Socialdemokratiska partiet ledde Marques Mendes partiet kortvarigt mellan 2005 och 2007 innan han blev en välkänd politisk kommentator på TV. Hans kampanjbudskap uppmanar till större nationell "ambition" och ett avsteg från vad han beskriver som en självbelåten och resignerad politisk kultur.

Vad står på spel

Utöver att välja en ny statschef kommer valet att pröva Portugals traditionella partiers styrka mot nyare politiska krafter, särskilt den yttersta högern. Utan någon tydlig favorit och med stark möjlighet till en andra omgång kan resultatet signalera hur portugisisk politik utvecklas (och hur splittrad väljarna har blivit) inför nästa parlamentscykel.