Quantum Error

Jag kan relatera... Jag känner förståelse och acceptans för vad den Wyoming-baserade indiestudion Teamkill Media uttryckte häromdagen i ett uppmärksammat blogginlägg. De hade fått nog av fans och spelkritiker som unisont kallade deras överambitiösa skräckaction-pekoralet Quantum Error för ett av årets sämsta spel. Det är inga roliga ord att läsa eller höra efter att ha jobbat stenhårt med det under flertalet år. Jag kan bara föreställa mig hur hopplöst det ska kännas. Som en skarpslipad machete rätt in i hjärtat. Tänk dig själv... Projektet som du på indiepremisser med utebliven eller kraftigt reducerad lön jobbat ihjäl dig för att slutföra och skicka ut i världen, tas inte emot med de öppna armar som du hade hoppats på utan hackas istället sönder med högafflar och släggor av spelare och kritiker som avskyr det.

I samma andetag kan jag naturligtvis relatera till alla engagerade fans som räknat ned dagarna till lanseringen av Quantum Error och investerat 600 kronor i ett spel som skulle blanda Dead Space med The Chroncles of Riddick men i slutändan bara fick polygonbaserad gegga. Att de uttrycker besvikelse, irritation och ilska över det... Har jag all förståelse för, också. Att spela dåliga spel är inte roligt. Det är vedervärdigt. Att sitta och traggla sig igenom timmar av misslyckad, dåligt genomförd underhållning är eländigt och att tvingas göra det i omgångar som en del av sitt dagliga arbete, innebär naturligtvis att det inte bara går att stänga av, avinstallera och glömma. Istället måste vi inom kritikerkåren återvända, spela om, granska, inspektera och analysera och alla mina timmar med Teamkill Medias skräckspel har varit fruktansvärda.

Året är 2190 och artificiell intelligens har till stor del tagit över världen. Kaos råder och på den avlägsna Monad Quantum Research Facility som finns placerad tio sjömil utanför Kaliforniens kustlinje, har en våldsam eldsvåda brutit ut och måste såklart släckas. Dit skickas du. Kapten Jacob Thomas (vid Garboa Fire Department) samt din kollega Shane Costa som båda är rutinerade brandmän och två ordentligt hårda gubbar. Väl på plats inser både du och Shane att det verkligen inte bara handlar om en vanlig brand utan snarare om ett riktigt massivt hopkok av monster, mutanter, AI-soldater, konspirationer, parallella universum och allt där i mellan. Teamkill Media har gjort sitt yttersta för att blanda Doom 3 med Dead Space, The Chronicles of Riddick: Escape from Butcher Bay samt en smula Resident Evil och även om ambitionen är fin som snus precis som premissen... Finns det i stort sett ingenting i det här gräsliga spelet som rimmar på något annat än ren tarmvred. Bered dig på smärta, helt enkelt. Sveda. För Quantum Error är ett enda stort misstag.

Traditionella "tutorials" i många av dagens spel är i mångt och mycket det värsta jag vet, särskilt när de görs på det där slaviskt kompromisslösa, sega och korkade sättet. När det görs bra som i Halo: Combat Evolved eller vävs in i berättandet som i Half-Life har jag naturligtvis noll bekymmer med en snabb kurs i vad som är att vänta, men som här i Quantum Error bygger det för min del snabbt upp en kokande ilska som sen tar minst en halvtimme innan det lägger sig. Teamkill Media slussar mig som spelare genom två stycken tutorials i det här skräckäventyret och båda delarna är så uselt strukturerade och korkat utformade att det är svårt att inte hoppa sönder hela vardagsrummet. När den biten äntligen är färdig och avklarad, blir det inte särskilt mycket bättre.

Du spelar Quantum Error via ett första- eller tredjepersonsperspektiv och det finns en genremix här som känns väldigt ambitiös. Du släcker bränder. Löser pussel. Skjuter mutantdemoner. Utforskar. Tanken är att låta spelaren få ta del av flertalet olika typer av problem, såklart, sakta ned tempot med utmanande och ofta miljöbaserade pussel för att sen öka takten med ett par fiender som inte vill något hellre än att lemlästa och förinta dig, fullständigt. Men ingenting fungerar. Ingenting. Utforskandet är segt, innehållslöst och bedrövligt meningslöst, pusslen är hopplöst förutsägbara och idéfattiga och eldstriderna är de sämsta jag testat på flera år i ett spel av den här typen. Bara en sån sak att det finns osynliga fiender som du inte blir varse om förrän efter att de dödat dig, säger det mesta. Att det tar en halv minut att välja vapen via ett urkorkat användargränssnitt gör knappast saken särskilt mycket mindre eländig. Tillkommer gör ultrakorkad fiende-artificiell intelligens (vilket är absurt med tanke på att en del av spelets grundtema kretsar kring finurlig AI som tagit över delar av vår omedelbara framtid) och bossfighter som verkligen känns som rena tortyren.

Det blir såklart inte bättre heller av att Quantum Error är långt ifrån färdig nu vid lansering. Spelet kraschade två gånger under mina första två timmar och har hängt min Playstation 5 två gånger (helt och hållet) under det senaste dygnet och som om det inte räckte finns det gott om stunder för egen del då Quantum Error tömt min sparfil eller bara tappat bort mitt nästa uppdrag och hamnat i något slags innehållslöst dödläge där jag inte kunnat göra något annat än att starta om från en tidigare sparfil. Check-pointsen i spelet är dessutom helt värdelösa och på det sätt som minikartan fungerar känns som ett dåligt skämt enbart designat för att förarga. Det är under 2023 svårt att hitta ett mer frustrerande spel än detta, särskilt för 600 kronor och baserat på det som rent allmänt anses som världens bästa spelmotor.

Unreal Engine 5 gör dock ett stiligt arbete med det grafiska och även om det finns snyggare spel, är det grafiska den enskilt bästa delen av Quantum Error. Mellansekvenserna är trevliga och karaktärsmodellerna är mer än godkända och eldsvådorna som ska släckas är tjusiga och på det sättet som de slickar de stålgrå väggarna på forskningsanstalten, är tillfredsställande. Ljudet är inte lika bra men klart godkänt och röstskådespelarna gör ett habilt jobb även om storyn och dialogerna ofta känns banala.

Ingen verkar gilla Teamkill Medias ambitiösa skräckäventyr vilket förargat dem bortom all rimlighet och jag kan definitivt se allt hårt arbete som plöjts ned i produktionen. Det finns dock inget annat sätt att säga det på än att Quantum Error är ett av årets sämsta spel, dränkt i buggar, sparfilsbekymmer, dålig design, usel spelmekanik och idiotiska fiender vilket såklart inte går att gilla. Med stentuff konkurrens av The Lord of the Rings: Gollum samt Skull Island: The Rise of Kong kvalar detta in på sämsta-listan likt en blixt från klar himmel.