Ratchet & Clank: Size Matters

Många har spekulerat i vilken ras Ratchet är. Svaret är en lombax, en påhittad ras som enligt utvecklarna är närbesläktad med lokatter. Ratchet startade sin bana som spelhjälte på planeten Veldin år 2002 där han som enkel mekaniker likt Luke Skywalker drömde om att få bli en hjälte. Sedan dess har karriären gått spikrakt uppåt och idag är han, efter Mario, den störste plattformshjälten av alla. Inte illa för en enkel lombaxmekaniker från avlägsna Veldin.

Kanske är det med denna raketkarriär i åtanke Ratchet, i sedvanlig ordning, börjar Ratchet & Clank: Size Matters med att göra bort sig. Ordentligt. Lilla Luna kände nämligen igen honom, kändis som han är, och frågade om hon kunde få ta några bilder. Självfallet kunde han inte bara le in i kameran och låta saken vara biff, utan bestämde sig för att smiska lite robotar för häftiga bilder. I tumultet försvinner Luna och vips har Ratchet återigen ett uppdrag att lösa.

På gott och ont går det blixtsnabbt att bli varm i kläderna med Ratchet & Clank: Size Matters, det mesta är nämligen precis som det brukade vara. Snedsteget Ratchet: Gladiator till Playstation 2 är helt bortglömt och seriens signum med sinnrika plattformsbanor kompletterat med massiv action är tillbaka igen, något jag är oerhört tacksam över.

Eftersom detta är seriens PSP-debut finns ett delvis nytt kontrollschema att lära sig som en följd av att det till PSP saknas två analoga spakar. Därmed styr man numera Ratchet med de fyra huvudknapparna och använder istället L/R-knapparna till att rotera kameran. Det hela fungerar hyfsat, även om kameran inte är lika smidig som tidigare vilket orsakar irriterande småmissar mellan varven från fiender man helt enkelt inte ser.

Lyckligtvis har stor hänsyn tagits till detta i och med spelets banor som är mer linjära än tidigare, vilket gör att man inte behöver se sig omkring lika mycket. Därmed kommer också all action mycket tätare, vilket känns klockrent på ett bärbart format som ofta används för kortare spelsejourer. Banorna är för övrigt mycket varierade och som vanligt bryts spelet mellan varven även av för minispel. Min favorit denna gång är rymdactionbanorna med Clank.

Ratchet-serien hörde till de snyggaste spelen till Playstation 2 och faktumet är att det är nästan precis lika läckert till PSP med minutiöst genomtänkta omgivningar, ursköna animationer och häftiga effekter. Som ovan nämnt är banorna dessutom aningen mer styrda än i tidigare spel för att anpassa Ratchet & Clank: Size Matters till formatet, vilket gjort det lättare för utvecklarna verkligen kräma på med smått sanslös detaljrikedom och mängder av sådant vi kommit att förknippa med Ratchet-serien.

Sistnämnda gäller inte minst de många vapnen som finns i spelet vilka på sedvanligt vis både kan uppgraderas och byggas om till de mest vansinniga kreationer. Som vanligt kommer de dessutom i allehanda utföranden och jag vill särskilt slå ett slag för favoriterna Agents of Doom och Shrink Ray. Dessutom kan man denna gång bygga och modifiera egna rustningar för att förstärka just de egenskaper man tycker är viktigast.

Ett enklare multiplayer-stöd finns i spelet där upp till fyra spelare kan göra upp. Men Ratchet-spelen är optimerade för plattformshoppande där tanken är att man ska skjuta på fiender som är lätta att pricka. Mot människor faller hela den idén, något som ursprungskaparna Insomniac själva vet med tanke på att de i Ratchet: Gladiator gjorde ett spel med just multiplayer i åtanke där stora delar av spelseriens signum var förändrat. Särskilt skoj är det alltså inte och hela multiplayergrejen är mest att betrakta som en bonus till ett annars välgjort spel.

Ratchet & Clank: Size Matters är som sagt mycket likt sina föregångare och visst kan jag ibland känna att spelets banor lika gärna kunde ha kommit från vilket annat Ratchet-spel som helst. Men för det mesta har jag alldeles för kul med spelvärldens mest omaka duo för att kunna bry mig om sådana petitesser. Jag har ju nya vapen att testa, ny utrustning att prova, nya fiender att dänga och någonstans även lilla mystiska Luna att rädda.