Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Gamereactor
recensioner
Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge

Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge

De pizzasmaskande och hårdsparkande ninjasköldpaddorna är tillbaka för ett äventyr i nostalgins förtecken...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ
HQ

Jag är faktiskt så gammal att jag inte kan skryta med att slaviskt ha följt den tecknade serien Teenage Mutant Ninja Turtles (eller Hero Turtles som den fick heta hos oss, eftersom ninjas ju är läskiga grejer). Jag var tolv bast och hade precis lämnat He-Man och Transformers bakom mig då tonåren väntade.

Med det sagt har jag såklart sett några avsnitt ändå, jag älskade den svart/vita originalserien, dyrkade den första filmen (även den andra var åtminstone okej) och framför allt har jag spelat spelen. Jag kan till och med skryta om att ha klarat Teenage Mutant Ninja Turtles till NES, allmänt ansett som ett av de svåraste och mest frustrerande spelen från denna era - där misstag ledde till att man obönhörligt fick starta om från början igen.

Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's RevengeTeenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge
För den som lirat Turtles-arkadspelen från sent 80- och tidigt 90-tal är det lätt att känna igen sig.
Detta är en annons:

Som bäst var Turtles-spelen under 16 bits-eran till Mega Drive och Super Nintendo, framför allt The Hyperstone Heist och Turtles in Time, men jag hade även väldigt kul med Back from the Sewers som räddade mig under en helg i Björkliden. Så varför babbla gamla minnen och meriter när jag recenserar Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge? Jo, för att det faktiskt är vad som omedelbart sköljer över mig när jag dänger min första fotsoldat, av vad som ska visa sig bli otaliga fler.

Det här är ett spel som bygger på nostalgi i nästan ohanterligt hög grad, där inspirationskällan är just den animerade TV-serien från sent 80- och tidigt 90-tal. Till detta kommer att spelet dessutom är pixlat av uppenbarligen riktigt begåvade grafiker som förmår ger sköldpaddorna, deras vänner samt fienderna med tillhörande omgivningar liv. För den som spelar går det hela tiden att bara stanna upp för att njuta av detaljarbetet som liksom berättar små historier i historien, vare sig det handlar om lömska bakhåll eller fotsoldater som hoppar fram ur en frys för att slunga frusen mat på dig.

Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's RevengeTeenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge
Sköldpaddorna har denna gång med sig Casey Jones, April och Splinter på äventyr.

De flesta banorna utspelas dessutom på kända platser runt om i New York och Dimension X - men inte i kloakerna - vilket gör att vi mestadels får både färgglad och varierad miljö att dänga ruskprickar på. Som för att göra allt ännu lite bättre är musiken dessutom otroligt bra med kandidater som gör att jag lär propsa på detta som ett av årets spel i kategorin ljud senare i år när 2022 ska sammanfattas.

Detta är en annons:

För den som spelade Teenage Mutant Ninja Turtles II: The Arcade Game (eller originalförlagan i arkadhallarna) kommer väldigt mycket kännas bekant. Du går i princip från vänster till höger och spöar folk på löpande band. Allra helst gör du det med goda vänner, och faktum är att upp till fem stycken kan slå följe med dig för röj på sex personer med sju karaktärer att välja bland (utöver sköldpaddorna hittar vi Casey Jones, April och såklart Splinter).

Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's RevengeTeenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge
Håll hela tiden koll på bakgrunden, då det finns oerhört mycket roligt att upptäcka.

Alla karaktärerna är dessutom distinkt olika i sådant som styrka och snabbhet, men även när det kommer till attackerna. Donatello har alltid varit min personliga favorit, och här är han långsammare men också starkare än någonsin förr, detta medan Raphael är snabb som skabb och April känns som den tekniske spelarens förstahandsval. Det går utmärkt att knappmörsa sig igenom striderna, men för den som vill grotta ner sig finns ett riktigt fint combo-system att utforska som blir en slags utmaning i utmaningen där det till och med går att juggla besegrade fiender för extra skrytiga prestationer.

Den som spelade Teenage Mutant Ninja Turtles II: The Arcade Game minns dock såklart att det var hutlöst svårt, något som generellt även gällde för andra Turtles-spel. Svårighetsgraden kom som bekant från det faktum att du dels skulle mata en hungrig arkadmaskin med blänkande femkronor (ni minns de där stora och silvriga mynten, inte dagens sorgliga kopparursäkt), och dels rymdes inte så mycket grafik på kassetterna så svårighetsgraden behövdes för att det skulle bli många omstarter för en längre hållbarhet.

Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's RevengeTeenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge
Svårighetsgraden är något lägre och spelkontrollen bättre än i spelen det bygger på, vilket ger en mer njutbar upplevelse.

När jag spelar Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge slås jag av hur friktionsfritt allt känns. Utmaningen finns onekligen där och en del träffar känns sannerligen inte rättvisa, men det blir liksom aldrig frustrerande och det känns som att jag spelar hur jag minns att de gamla spelen var, snarare hur de faktiskt var när det begav sig.

Så exakt vad det är som gör att spelbarheten känns så mycket bättre i vad som vid första anblicken är så snarlikt de gamla spelen? Det är inte helt lätt att isolera faktiskt, men jag tycker mig ha hittat en rad små förbättringar. Det inkluderar till exempel att spelet nu är något lättare än tidigare Turtles-spel, men betydligt längre istället, där en genomspelning i snitt lär ta runt tre timmar. Spelkontrollen är också klart mer genomtänkt och distinkt, så det aldrig är något problem att greppa en fotsoldat för att skicka ut dem genom rutan. Vidare hamnar fiender aldrig utanför skärmen när man slåss utan du ser nu alltid ditt motstånd hela tiden, och musiken är egentligen tekniskt bättre än det vi fick under 16 bits-eran, men det är såhär mina öron minns det.

Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's RevengeTeenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge
Helt felfritt är det inte, men räkna med en underbart tidlös Turtles-upplevelse som lär stå sig för evigt.

Tillsammans med mestadels välgjorda bossfighter, en härlig presentation och en alldeles lagom nonsensstory har vi därmed ett av de bästa Turtles-spel jag någonsin haft förmånen att få avnjuta, och tillika ett spel jag vet kommer lira flitigt i säkert ett decennium framöver tack vare hur totalt tidlöst det faktiskt är.

Maxpott alltså? Nej, riktigt sådan tur har jag inte. För det finns tyvärr ett par brister som naggar tiobitarspizzan i kanten. Det ena är att flygande fiender är en pest att slåss mot, helt enkelt för att det är så svårt att pricka dem, där det även finns två flygande bossar som ger liknande problem, och därmed skapar frustration. Vidare är fienden ibland helt oresonliga och kommer ofelbart klappa till dig nästan hur väl du än spelar, vilket gör vissa utmaningar (klara en bana utan att ta stryk) lika mycket beroende av tur som skicklighet. Jag tycker även att det borde ha funnits med lite extra lullull att låsa upp med presentationer av allt, att karaktärerna kör samma utrop lite för ofta och Playstation-versionen stödjer heller inte cross-play, medan PC- och Xbox-spelare kan lira ihop. Sistnämnda drabbar alla eftersom det även betyder att Xbox-spelare inte kan lira med sina vänner som har Playstation.

Kvar blir ganska precis åtta slicar av den där imaginära betygspizzan och en varm köprekommendation. Jag uppskattade både Streets of Rage 4 och Battletoads och belönade båda med en åtta i betyg när de släpptes för två år sedan. Av denna trojka tycker jag dock att Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge är det främsta, och även det spel som kommer motstå tidens tand allra bäst. En modern klassiker, helt enkelt.

HQ
08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Underbar grafik, klockrent gameplay, välavvägd utmaning, suverän musik, cop-op för sex personer, ljuvlig presentation, bra variation
-
Flygande fiender suger, stundtals orättvisa träffar, cross-play saknas till Playstation
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter



Loading next content