Star Wars: Starfighter

I mina ögon är George Lucas en ganska stor fåntratt. Visserligen har han ensam regisserat kanske den största filmsagan i modern tid och därmed gjort sig förtjänt av en plats i himlen så småningom. Men jag frågar mig när han ska sluta äta av sin egen skinka. Vem som helst skulle rida på vågen som sina egna storverk sköljt upp och suga ur så mycket pengar som möjligt. Men att sälja plastmuggar och leksaksfigurer samt ständigt spotta ur sig tvivelaktiga spelproduktioner rörande trilogin tycker jag kan ses som desperat. Han har ett begär att stilla hos tusentals initierade fans säger han själv och LucasArts vill att sagan om stjärnornas krig ska fortsätta att leva. Jag får dock känslan av att de framgångsrikt håller på att mjölka ur vad konceptet innefattar... till den absolut sista droppen. Precis som den nya filmen har inte heller de senaste spelen hållit speciellt hög kvalitet. Jag har inte spelat ett riktigt bra Star Wars-spel sedan Tie Fighter och överaskas heller inte speciellt positivt av Star Wars: Starfighter.

Historien tar sin början ungefär samtidigt som den historia som återberättas i The Phantom Menace. Denna handling är dock helt skräddarsydd för spelet och handlar om hur tre olika piloter strålar samman för att bekämpa de orättvisor som den onda Federationen står för. Manusförfattarna på LucasArts kan man inte direkt beskylla för att ha dålig fantasi samtidigt som detta varken känns oväntat, annorlunda eller speciellt spännande. Under spelets gång kontrollerar spelaren alla dessa tre piloter då historien gör snabba hopp mellan olika delar i berättandet. Detta borde innebära överraskningsmoment och variation men spelets struktur är för linjär för att spelet ska kunna prestera på det området. Faktum är att uppdragen och händelseförloppen i Star Wars: Starfighter är väldigt linjära och blir ganska snabbt tråkiga. Även fast spelet inte är dåligt tror jag att man verkligen måste dyrka StarWars för att detta ska vara värt pengarna, då det stundtals är både klyschigt och generande förutsägbart.

Spelkontrollen är dock tillsammans med spelets grafik något positivt och något som återigen bevisar den tekniska kompetensen hos LucasArts. Att kontrollera sitt rymdskepp är inte enkelt och kräver en del träning samtidigt som det aldrig blir för utmanande och svårspelat. Här återfinns en ljuv balans som gör att själva spelkontrollen känns belönande i sig. Svårighetsgraden är lite väl lätt då jag spelar igen Starfighter på en dag.

Det grafiska innehållet är mycket bra och övertygar fullständigt, hela spelet igenom. Miljöerna är av imponerande storlek och designen på alla de olika farkosterna är god liksom diverse effekter. Texturerna, framförallt på diverse miljöobjekt är imponerande detaljerade och ger spelet en speciell stämning. Däremot sjunker skärmuppdateringen vid regelbundna tillfällen, något som irriterar mig. Problemet med märkbart sjunkande skärmuppdatering som påverkar spelbarheten borde vi helt och hållet slippa med tanke på dagens kompetenta hårdvara.
Star Wars: Starfighter är ett godkänt spel som appellerar inbitna fanatiker mer än spelsugna shooter-älskare tycker jag. För linjära uppdrag och för lite spänningsmoment gör detta till samma medelmåttiga upplevelse som jag hade med Rouge Squadron på Nintendo 64.