IGI 2: Covert Strike är ett praktexempel på hur en bra uppföljare ska göras, något som märks redan på pappret. Efter Eidos tog Codemasters över rollen som utgivare till norska Innerloops spel. Konceptet skulle helrenoveras. Den artificiella intelligensen skulle fixas, stealthmomenten bli bättre balanserade och inte minst ville man ge spelet ett riktigt flerspelarläge. Sagt och gjort. Nu har norrmännen färdigställt IGI 2: Covert Strike; spelet som är vad föregångaren borde ha varit. Superagenten David Jones är tillbaka och med mig bakom tangentbord och mus ger han sig ut för att rädda världen från allehanda terrordåd. Resan tar oss till sammanlagt 19 banor utspridda över stora delar av världen.

Storyn följer en röd tråd och uppdragen är ganska oberoende från varandra, men tillräckligt varierade att man ska bli nyfiken på att se vad som ska hända härnäst. I förhållande till föregångaren har svårighetsgraden stegrats en aning och stealthmomenten har fått större utrymme. Innerloop har hämtat inspiration från en del konkurrerande spel och sammanfattat det som hänt inom stealthgenren de senaste åren på ett bra sätt. Jag tycker mig se tydliga influenser från Looking Glass Thief-spel, Ubi Softs Splinter Cell och inte minst Konamis Metal Gear Solid 2. Allt samman förpackat i ett välgjort förstapersonsäventyr.

Med modern utrustning som radar, mörkerkikare och röntgenglasögon uppmanas spelaren att ta det säkra före det osäkra. Men även om planering och taktiskt tänkande är att rekommendera, behöver inte ett snedsteg innebära slutet. Oavsett om man upptäcks av misstag eller själv väljer att skjuta sig fram på något uppdrag, blir omständigheterna helt omvända och bjuder på fartfyllda och ganska utmanande eldstrider. Dynamiken mellan de båda spelstilarna känns bättre balanserad än i många andra spel i genren, till exempel No One Lives Forever 2.

Flexibel spelbarhet i all ära - IGI 2 Covert Strike hade aldrig varit ett lika spännande spel utan de smarta fiendekaraktärerna. Som jag nämnde tidigare har den artificiella intelligensen stått i fokus under utvecklingen av denna uppföljare. Vakterna tycks höra och se allt, så vill man förlita sig till den smygande spelstilen gäller det att vara på sin vakt. De agerar smart både i grupp och på egen hand. Blir man väl upptäckt finns dock ett ypperligt tillfälle att använda sig av spelets breda vapenregister. Innerloop har slängt in 30 skjutdon, varav samtliga är skapade efter verkliga förebilder. Naturligtvis återfinns stealthvänliga krypskyttegevär, knivar och ljuddämpade pistoler, men även automatvapen och lite tyngre grejor för den som vill spruta större mängder bly.

I IGI 2: Covert Strike märks det att man prioriterat spelbarhet och stora omgivningar framför visuell finish. Till skillnad från spelets övriga egenskaper verkar nämligen detaljrikedomen ha stått stilla de senaste två åren. Varje enskild bana ritas upp med likartade texturer utan nämnvärda ljuseffekter eller annat ögongodis. Statiska skuggeffekter blandas med ganska klent detaljerade karaktärer och stundtals blek kollisionsprogrammering. Tack vare välproducerade ljudeffekter och passande bakgrundsmusik lyckas dock Innerloop förmedla en spännande atmosfär.

Detta är en annons:

Det är kul att se när en utvecklare verkligen lyssnar till spelköparna och tar i för att rätta till de forna misstagen. IGI2 är ett strålande exempel på en bra uppföljare och lever på meriter som dynamisk struktur, balanserat upplägg och utmanande spelbarhet. Innerloop har lyckats.