Svenska
Gamereactor
recensioner
Need for Speed: Rivals

Need for Speed: Rivals

Svenska spelstudion Ghost Games laddar på med nitro, skrikiga poliser och en enorm, öppen spelvärld. Racingtoken Hegevall har äntligen delat ut betyg till nya Need for Speed...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Tänk dig en riktigt krystad röstskådespelare som spänner halsen, magpartiet och hela ansiktet och försöker låta så hård som det bara går, så hårt han bara kan. Tänk dig koncentrerad bajsnödighet som når nya oanade nivåer, och att följande manus levereras i kombination med ilsket klippta bilbilder längs en regnig bergsväg:

"We're unbound. We are Free. Unshackled. We push the very limit in the most powerful of ways. We push the limits in car's we don't pay for. You may call us Thugs, but deep down you know you need us. We are the law. I am the life you are too scared to live. You are asleep. I am awake. We are the law. We are the end of your freedom. We will break you. We are rivals!"

Need for Speed: Rivals
Mot skärmen sprutar det grus, damm, vatten och ganska gott om bråte. En effekt som är cool i cirka 19 sekunder innan man önskar att man kunde stänga av den.

Jag skäms lite, men jag började skratta under introt, och det ordentligt. Jag skrattade så jag nästan svimmade. Jag skrattade så det sprutade snor ur båda näsborrarna och ymniga svettdroppar letade sig fram i området strax under mitt hårfäste. Introt till Need for Speed: Rivals är något av det absolut töntigaste jag sett i hela mitt liv. Det känns så krystat, så fånigt. Lite som när 52-åriga gubbar med slipsen runt huvudet ska försöka prata ungdomslingo. Som om Loket Olsson skulle ge sig på uppgiften att skriva lyriken till Eazy-E:s nästa skiva. Som om Lasse Berghagen skulle spela huvudrollen i Boyz N The Hood.

Och thug-tugget bara fortsätter, genom hela spelet (dessvärre). Rivaliteten mellan fartgalningarna och poliserna delges i mellansekvenser, fejkade SMS och Youtube-klipp innehållande hån och renodlat skitsnack (som inte går att trycka bort/förbi). Utvecklarna har försökt skapa en tidstypiskt ungdomlig ton i Rivals genom att nyttja ett ordförråd som enklast hittas igen i några år gamla Twitter-inlägg där näthatet vanligtvis får flöda fritt.

Fartgalningarna är anarkister, coola, fräna, stora i käften och kaxiga så det stinker om det. De lever livsfarligt, gör saker som vi som soffsittande gamers inte ens kan drömma om. Och budskapet gnuggas in till den mildra grad att jag skulle rekommendera långvarig psykoterapi för den som nu skrev spelets löjeväckande manus. Poliserna är verkligen inte mycket bättre. De är nämligen 100% omutbara, ettrigt kompromisslöst superförbannade, drar liknelser med att ge sig ut på slagfältet och kriga, att offra sin själ till krigsgudarna och krossa sin fiende. Hela grejen blir så löjlig att jag under resten av mina 11 speltimmar med Rivals återgår till det där hemska skrattstadiet så hela överkroppen sitter och guppar i soffan. Tänk Fast & Furious 6, fast ännu töntigare (och minus The Rocks monstruösa biceps).

Need for Speed: Rivals
Bilmodellerna är välgjorda och snygga och det finns gott om ordentligt mustiga kärror här.

Efter ett katastrofalt intro drar Rivals igång och då genom långa, jobbiga tutorial-videos där en sådär lagom uttråkad kvinna berättar saker för mig som jag redan förstått innan jag ens rev av plasten runt själva spelfodralet. Vi snackar de mest grundläggande självklarheter som varenda racingtitel sedan Ridge Racer (1996) innehållt. Istället för att visa spelaren vilka spelmekaniska nyheter som tillkommit sedan föregångaren inuti själva tävlingarna väljer Ghost Games att riva ned den fjärde väggen gång på gång. Resultatet blir en spelstart där jag känner mig distanserad och framförallt uttråkad. Detta är kontraproduktivt på så många sätt. Jag hatar Rivals innan jag ens börjat spela det. Framtidens racingspel bör inte innehålla en sekund av detta. Inte en sekund.

Efter 19 minuter av tradiga inlärningsvideos och hopp mellan hackigt sega menyer och laddningstider som får mig att tvivla på att EA lärt sig tillräckligt mycket om hårdvaruarkitekturen i framförallt Playstation 4, är det dags för mig att ge mig ut på vägarna - utan stödhjul, mellansekvenser som inte går att trycka förbi eller tips som avbryter mig mitt i en furiös asfaltssladd. Rivals baseras i stora drag på samma grundrecept som Criterions två senaste Need for Speed-spel, Hot Pursuit och Most Wanted, med ett par distinkta skillnader. För det första äger racingen för det mesta rum på landsbygden och för det andra är drifting-mekaniken ännu klumpigare än sist. Med andra ord är detta inget arkadracingspel som ens lyckas närma sig det genombriljanta Forza Horizon ens för en liten, liten sekund. Låt mig förklara närmare...

Det enskilt största problemet med Need for Speed: Rivals, förutom töntig ton, gapig dialog och långa laddningstider, är det faktum att spelvärlden känns livlös och död. Ghost Games släpper lös spelaren i en gigantisk värld som saknar mening, poäng och som aldrig lyckas förmedla något annat än en opersonlig känsla av upprepning. Spelet kopplar upp sig mot nätet per automatik och släpper in fem andra spelare, och tillsammans gör vi vårt bästa för att skapa maximalt kaos i Redview County. Sex spelare i en såpass stor spelvärld som Rivals innehåller är dock på tok för lite. Jag skulle velat se, låt säga, 66 spelare som ett absolut minimum då det förutom den där tomma, döda känslan av total livlöshet faktiskt är snudd på omöjligt att försöka samordna någon form av enhetlig, lagbaserad racing här.

Jag har i timmar suttit och gapat i mitt headset likt en besatt stackare för att på så sätt försöka få med mig de andra fem spelarna på diverse tokerier. Vi har vid några enstaka tillfällen lyckats samla oss på ett specifikt ställe för att samåka och bygga den typen av samhörighet som Ghost Games bevisligen försökt skapa, men det funkar aldrig. Tyvärr. Varje spelare följer nämligen sin högst personliga agenda och vill man vara säker på att inte bli av med sin intjänade skurkvaluta (Speedpoints) är det alltid smartare att bara brassa runt på egen hand och blåsa ifrån de topptrimmade snutkärrorna som lurar runt kröken. Detta trots att man tjänar mer poäng om man samåker med andra fartdårar.

Need for Speed: Rivals
Dialogen i Rivals är olidligt fånig. Racingen jämförs med krig och gladiatorspel och det är ofta svårt att hålla sig för skratt.

Oavsett hur man väljer att köra, vilka tävlingar man deltar i eller vilka andra spelare man stöter på i Redview County ser Rivals exakt likadant ut. Ingenting av de val som finns inkluderade i den friheten som spelvärlden erbjuder gör någon egentlig skillnad. Med tanke på hur enformigt det dessutom blir att varva time trials med versus-tävlingar och regelrätta polisjakter känns Rivals i slutändan som en ganska blek kopia på Hot Pursuit som trots tvivelaktig bilfysik faktiskt bjöd på mycket mer renodlad spelglädje.

När det kommer till körkänslan är Need for Speed: Rivals jämförbart med Need for Speed: The Run. Bilarna känns lite för tunga innan man trycker på handbromsen. Framtunga. Karosserna påminner om extremt understyrda betongblock så länge man håller fingret borta från fyrkant (Playstation 3 och 4). När man väl nuddat handbromsen förvandlas hyperbilarna från tungstyrda suggor till extremt sladdvänliga radiobilar och balansen här emellan fungerar dessvärre inte riktigt som den ska.

Need for Speed: Rivals
Spelaren kan när som helst byta sida från "racer" till "cop". Ett lyckat inslag som bidrar till ökad variation.

Visst, Rivals är ett arkadracingspel och måste därmed inte förhålla sig till något slags realistiskt biluppförande (alls) men balansen mellan friktion, tyngd, gravitation och vridmoment/toppeffekt är viktig, oavsett subgenre/speltyp. Att kasta upp sin SRT Viper i ett våldsamt bredställ och nitro-brassa sig igenom de snårigaste av kurvor är småskoj i en liten, liten stund innan man kan konstatera att bilfysiken saknar djup och aldrig lyckas förmedla den där känslan av att bilen hela tiden utmanar mig som spelare. I jämförelse med framförallt Forza Horizon är Ghost Games bilfysik knappt godkänd.

Grafiken är givetvis bäst i next gen-versionerna samt till PC men trots detta är Rivals inget spel som kan konkurrera med genregiganterna, direkt. PC-versionen erbjuder tjusiga texturer och läckert ljussatta bilmodeller men skärmuppdateringshastigheten är precis som i tidigare spel låst till ynka 30 bilder per sekund och även om det går att kringgå med diverse fiffigt hackande är detta, precis som tidigare spel i serien, en undermålig PC-konvertering. Till Playstation 4 erbjuds mängder och åter mängder av bloom, volymetriskt ljus, diverse effekter som rör skärpedjupet i spelkameran samt drösvis av lensflare och partikel-effekter som hela tiden kastas mot mig bakom ratten. Det blir ganska snabbt för mycket och jag börjar redan efter en timme leta efter en funktion där man kan slå av mycket av det grafiska strösslet som lagts som en tjock hinna över själva racingen - dock utan framgång.

Need for Speed: Rivals
Sex spelare i en enorm spelvärld är tyvärr på tok för lite för att upplägget i Rivals verkligen ska fungera.

Playstation 4-versionen lider dessutom av instabil skärmuppdatering och det märks att man inte optimerat spelet helt innan lansering, precis som är fallet med Battlefield 4 till samma konsol. 30 bilder per sekund hör förra generationen till när vi snackar racing och den mängd pop-in som drabbar spelet när man kliver upp på de snabbaste bilmodellerna är i grunden oacceptabelt i ett spel till en sprillans ny konsol. Det är ingen särskilt ovanlig syn att allt från berg till träd och hus en bit bortom bilen poppar in bara sekunder innan man passerar dem, något som tillsammans med de långa laddningstiderna gör att Rivals känns som en stressad produkt.

Men vad är det som är positivt då, undrar du efter mina 9200 tecken av kroniskt gnäll. Ljudet, framför allt. Ljudbilden är klart bättre än den grafiska biten och jag gillar allt från surroundmixen till spelets motorljud och övriga effekter. Jag gillar verkligen konceptet också, där finns återigen massor av outnyttjad potential. En stor, fri, öppen spelvärld som bara skriker efter vildsinta gasfötter och käftiga biljakter. Jag gillar vissa aspekter av grafiken, designen på delar av Redview samt möjligheten att kunna uppgradera och styla min bil.

Samtidigt känns rivaliteten som Rivals bygger på i stort sett helt meningslös, och som onlinespel når Ghost Games hett efterlängtade debuttitel aldrig särskilt långt. EA måste såklart ta med sig lärdomarna av 2013 som spelår där man släppt ifrån sig tre ofärdiga, dåligt optimerade storspel (Sim City, Battlefield 4 och Need for Speed: Rivals). Bättre kan ni.

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
Need for Speed: Rivals
05 Gamereactor Sverige
5 / 10
+
Snygga bilmodeller, trevligt soundtrack, utmanande svårighetsgrad, stor spelvärld
-
Klumpig bilfysik, innehållslös spelvärld, långa laddningstider, livlös onlinedel, hopplösa mellansekvenser
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

En andra åsikt

Jonas Mäki
Hot Pursuit, Most Wanted och Rivals. Tre spel i samma spelserie som på kort tid har sett ut och fungerat i stort sett likadant. Det mjölkas på bra hemma hos EA och det börjar kännas mer än lovligt uttjatat om du frågar mig. Jag gillar friheten dock och körkänslan med handkontroll till PC är lyckad. Inget spel jag kommer att tillbringa allt för mycket tid med framöver men fortfarande godkänt. 6/10

Relaterade texter

Need for Speed: RivalsScore

Need for Speed: Rivals

RECENSION. Skrivet av Petter Hegevall

Svenska spelstudion Ghost Games laddar på med nitro, skrikiga poliser och en enorm, öppen spelvärld. Racingtoken Hegevall har äntligen delat ut betyg till nya Need for Speed...

Need for Speed: Rivals till EA Access

Need for Speed: Rivals till EA Access

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

EA har låtit utannonsera att deras racingspel Need for Speed: Rivals inom kort ska släppas att ladda hem till EA Access, så alla som har tjänsten kan spela det gratis. De...



Loading next content


Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy