NHL 2K9

Jag gillar ishockey, har alltid gjort. Sporten tilltalar mig. Hela konceptet att frysa en inhängnad vattentäkt, snöra på sig knivar på fötterna, vaddera hela kroppen förutom fejan och sedan ägna sig åt att klappa sönder en gummitrissa och smeta otrevliga kanadensare runt om sarghörnen.

Sporten tilltalar mig. De tio första åren ägnade jag mig åt att konsumera det mesta som kom i min väg från EA. Trots vissa försök av både Brett Hull och Wayne Gretzky var det ingen som i närheten av EAs välproducerade rinkfester. Sedan hände något, Segas studio Visual Concepts började producera spel som växte till sig, ordentligt.

NHL 2-spelen blev en utmanare av rang, även om den stora massan fortsatte att inhandla spelen från EA, detta trots att de under ett par år var helt underlägsna till utförande, men långt mer lättspelade och en god upplevelse om man bara ville crosschecka någon i ett plexiglas någonstans.

Min första upplevelse med 2k-serien var NHL 2k3 som erbjöd en vass upplevelse där man som spelare fick konstant kriga hårt för att få in en enda puck bakom de övermänskliga målvakterna. Hemligheten låg dock i att välja en speltaktik som passade spelarmaterialet och sedan faktiskt se till att sätta den i verket med att styra spelet på isen i den riktning man valt.

Dessutom kunde man ändra de flesta parametrar man någonsin hade önskat. Puckens friktion mot isen, spelets hastighet, passningshastighet och mycket mycket annat. Efter ett par dagar med NHL 2k3 hade Visual Concepts mig i ett järngrepp och jag har aldrig tittat åt ett annat ishockeyspel, tills år. För även om 2k3 och 2k4 var briljanta spel, var 2k5 ett mellanår enligt min åsikt, innan 2k6 var riktigt bra, i alla fall på förra generationens maskiner. Sedan dess har det inte hänt speciellt mycket i utvecklingen.

Underdivisionen till Take 2, 2K Games tog över Visual Concepts och den nya utvecklaren Kush Games från Sega och med tiden har NHL 2k-spelen mer eller mindre nästan stannat i utvecklingen och inget konkret nytt har tillkommit, förutom bättre grafik och ett nytt styrsystem. EA fick spendera ett par år i skuggan, tog över hela ESPN-liscensen som 2k-spelen haft i flera år och de satsade på att hårdutveckla ett mer strömlinjeformat kontrollsystem.

I år märks det mer och mer att 2K Games alternativ till giganten från EA är ett renodlat budgetspel. Att det visuellt sackar lite efter är inget jag egentligen bryr mig om, men det finns gott om detaljer som stör mig. Dels kan jag känna att mycket av dynamiken har försvunnit.

Motståndarintelligensen är allt som oftast inte speciellt välutvecklad, spelet i hörnen är sämre och man kan allt som oftast skrinna runt på isen och slänge iväg en smörpass framför mål och nästan räkna med att man har en snubbe där som är redo att bestraffa den lilla gummiprojektilen med ett slagskott, mål. Målvakterna imponerar inte och jag ska erkänna att jag egentligen aldrig tänker efter hur jag har lagt upp taktiken för spelarna.

Spelkontrollen känns inte lika precis som den tidigare gjort och det försök som gjorts att efterlikna EAs egna system, skillstick, har inte slagit speciellt väl ut. Där EA har lyckats göra något makalöst välgjort, känns det här i stället som något slarvigt och tafatt i jämförelse. Visst kan man spela med det gamla hederliga upplägget, men då missar man flera olika manövrar som man endast kan utföra med spaksystemet.

De spellägen man förväntar sig finns där, säsong, snabbmatch, straffläggning, franschise-läge. Det vanliga. Dessutom finns det möjlighet att spela match med färre spelare på vad som ska liknas vid en frusen damm. Både dammhockeyn och ett annat spelläge med färre spelare och enklare upplägg utan regler känns som horribelt dåligt utförda och otroligt andefattiga företeelser. Egentligen skrinnar man runt på en tom omgivning utan att någon som helst ansträngning har gått in i att försöka skapa något intressant eller nyanserat. Istället känns det urtråkigt och slätstruket.

Slätstruket är dessutom något som passar rätt bra in på inramningen av matcherna. Fläskiga och matiga presentationer är det ont om, matchsnack i uppehållen är mer eller mindre helt borta och kommentatorerna är hysteriskt dåliga och levererar sina repliker helt utan inlevelse. De senaste åren har det faktiskt bara blivit sämre och sämre och i år är det uppenbart att NHL 2k-spelen antagligen kommer att förbli ett dolt budget-alternativ till EAs fantastiska hockeyfest. Jag är en hockeyfantast som körde på samma sak i tio år, såg ljudet, blev frälst och sedan sett hur allt bara blivit sämre och sämre.

NHL 2k9 är inte ett dåligt spel, det är dock det senaste spelet i en serie som har gått från absolut briljant, till ett hyfsat dussinspel. För den som vill ha ett billigare eller lite annorlunda alternativ är NHL 2k9 inget dåligt köp, men ska sanningen fram har jag svårt att rekomendera det över NHL 09 som är det bästa sportspelet som EA någonsin har gjort.