NHL 2K10

Jag älskar hockey och jag är rätt så förtjust i hockeyspel också för den delen. Det började såklart med EAs klassiska NHL Hockey på Super Nintendo och året var väl 1992 eller 1993. Sedan fortsatte det med NHL 94 som bjöd på massor av kul nyheter såsom one-timers och annat matnyttigt. Sedan gick åren, Playstation-eran inleddes och självklart skottade jag loss i ett flertal av EAs spel under åren fom följde. Sedan tappade jag mer och mer intresse för just hockeyspel, ända tills NHL 2k3 kom till Xbox, Gamecube och Playstation 2. Sega och Visual Concepts hade svarvat ihop ett utmanande spel med massor av djup.

Min förkärlek för hockey-spel väcktes en smula och med åren hängav jag mig även åt NHL 2k4 och 2k5 som utvecklades av numera nerlagda Kush Games. De tre spelen var i mina ögon mer eller mindre rent guld och även om Treyarchs 2k3 var hysteriskt svårt, tog det ju taktik och speldjup till otroliga nivåer. Sedan blev det dock inte lika imponerande. Generationsbytet bland konsoler ledde till att kvaliteten sjönk en smula och i mina ögon har det gått rakt neråt.

Årets upplaga levererar inte direkt några stora nyheter jämfört med tidigare årgång. Förfiningar som man kan förvänta sig inkluderar en polerat kontrollsystem och möjligheten att låta ens egna säsong efterapa den som utspelar i verkligheten är ett par av de förbättringar som har tillkommit. Med andra ord känns årets upplaga mestadels som en upprepning, om det inte bara vore så att årets upplaga faktiskt är sämre på mer eller mindre varje punkt.

Än en gång har jag tagit hand om jobbet att styra mitt älskade Pittsburgh Penguins till att lyfta Stanley Cup-bucklan vid slutet av en lång och jobbig säsong. Som vanligt har jag gjort ett par strategiska förändringar i laguppställningen. Bland annat har jag tagit in vår svenske backklippa, en av våra mest underskattade spelare, Mattias Öhlund för att förstärka upp jämte Sergei Gonchar. Dessutom gjorde jag en trevägstrade med Washington och Tampa Bay för att få tillgång till den gamle Brynäsaren Nicklas Bäckström. De kostade en arm, ett ben vad som kändes som ett helt dussin spelare och ett dussin draftval.

Som manager för ditt favoritlag självklart se över laguppställning, kedjeformationer, taktiskt upplägg och mycket annat. Precis som förväntat får du sedan ta ditt lag ut på isen och moppa upp bland motståndet. Förutom Franchise-läget finner vi en helt vanlig säsong. Stanley Cup-slutspelet, vänskapsmatch, träningar, mini-rink-hockey och damm-hockey utomhus. Uppläggsmässigt finns det inte det speciellt många sätt att variera sportspelen på numera kan jag känna och frågan är om vi inte har nått kumlen på utvecklingen.

Jag ska inte hymla med det faktum att jag anser att 2K Sports NHL-spel har djupdykt i kvalitet de senaste åren och årets upplaga är inget undantag. Inlevelsekänslan vill aldrig någonsin infinna sig då NHL 2k10 känns allt för dåligt utfört på mer eller mindre samtliga punkter. Ljudet känns ofta blekt och platt och man får aldrig känslan av att man befinner sig i ett fullknökad arena påhejad av 20000 fans. Kommentatorerna låter oinspirerade och upprepar ett fåtal fraser om och om igen, efter ett tiotal matcher känns det som att de aldrig någonsin säger något nytt. Lägg här till en flygande expertkommentator som då och då kommer med information från en av tränarna i den aktuella matchen, som aldrig får prata till punkt.

Om han vidarebefodrar information som han har kommit över och något, vad som helst, händer på isen, försvinner han på en gång för att inte återkomma i ärendet. Lägg här till ett enormt taffligt animeringsarbete med bitvis tröga animationer som får det att se ut som att spelarna försöker skrinna i uppförsbacke. På asfalt. Stundtals känns det som att det helt och hållet saknas animationer. Men jag ska inte vara enbart negativ, det finns stunder då animeringsarbetet är riktigt bra, som vid kollisioner, bentacklingar eller när en spelare slänger sig ner på isen för att täcka ett skott.

Som alltid finns det gott om inställningar för att man ska kunna ställa in hur olika spelarpositioner beter sig, isens friktionsmängd och mycket annat. För det behövs verkligen. I grunden är NHL 2k10 bitvis horribelt stelt och långsamt och det känns avlägset det spel som vi de riktiga spelarna utöva på andra sidan Atlanten. I grundutförandet är dessutom målvakterna bland det mest hopplösa jag någonsin har varit med om. De läcker som såll och släpper in de mest billiga puckar. Det har inte så mycket att göra med att jag är en fantastiskt duktig, eller usel, på NHL 2k10. Jag har spelat ett dussintal matcher där det har blivit över tio mål i matchen och ofta har det vinnande laget haft ett eller två måls marginal.

Buggar finns det gott om. Jag har upplevt vid ett flertal tillfällen att spelet helt enkelt fryser för en halv sekund och sedan flyter på igen. De gånger det inträffar blir man otroligt irriterad. Speciellt om man är mitt i en manöver med en handfull tandlösa bergatroll från Kanada. När det dessutom ska till kedjebyte dyker ett annat irritationsmoment upp. Om man precis har bytt sin offensiva formation och vill byta om bland backarna också går detta inte förrän efter ett par sekunder. Vid ett knapptryck som normalt sett ger backbytes-menyn ser man bara menyn flimra förbi och försvinna igen.

Vid ett par tillfällen har jag dessutom inte ens kunnat byta kedja när matchen har varit avblåst. En tom, blank, grå, menyruta har hånat mig med vetskapen att jag återigen måste traggla runt på en skock utmattade gubbar med akut hockeysvett. Vi vet ju hur bra trötta spelare är på att försvara sig i egen zon.

Grafiskt känns årets upplaga riktigt dassigt och blekt. Texturarbetet är undermåligt och det finns inga effekter som ser bra ut, över huvud taget. Det går inte att känna igen spelare till utseendet och man får inte intrycket av att en fullt påpälsad hockeyspelare rör sig ute på isen. Karaktärsmodellerna är taninga, saknar detaljer och dessutom är de svagt animerade

NHL 2k10 kommer absolut att tilltala vissa personer. Personligen är jag en av de som inte alls gillar 2K Sports hockeyserie längre och jag drömmer mig tillbaka till den tiden då Kush Games levererade ett par fullkomligt underbara hockeylir. Nu för tiden tycker jag att 2K Sports-spelen inte alls känns lockande. Även om NHL 2k10 har sin publik som tycker att det slår EA på fingrarna, hävdar jag att så inte alls är fallet längre. EA har helt enkelt gått om och ligger spelmässigt en bra bit framför 2K Sports idag. NHL 2k10 känns återigen som ett budgetspel och ett inte allt för bra sådant.