Monty Python's Cow Tossing

Jag är ett stort fan av Monty Python. Mr. Creosote-stort alltså, mer än en genomsnittlig frisk yngling som sett filmerna och TV-serierna otaliga gånger. Jag har plöjt extrameterial, dokumentärer, autobiografier, medlemmarnas soloprojekt och jag har sagt "ni!" på offentlig plats i alltför hög volym och ålder. Därför tar det emot att såga något emd Monty Pythons namn på. Men i fallet Monty Python's Cow Tossing är det nödvändigt. Detta förtjänar rejäla smädelser.

Idén är rätt hygglig; planka skiten ur Angry Birds, ersätt slangbella och fåglar med katapulter och nötkreatur och återskapa konflikten mellan Arthurs riddare och de franska förolämpnings-proffsen i Monty Python and the Holy Grail. Du hivar iväg grisar, kossor, ankor och allt möjligt i djurform mot de stackars britterna, som antingen gömmer sig bakom - eller rullar sakta mot dig - i diverse träkonstruktioner. I stället för en gräns för ammuntion kämpar du mot klockan och när britterna når dig är det Game Over.

Det blir dock snabbt tydligt att utvecklaren Zed Worldwide har gått "medieval on our ass" med ett rent hafsverk. Skärmuppdateringen hackar komiskt mycket när du förstör britternas försvar, siktet i katapulten är trögt och fryser till och med ibland helt. Grafiken är frustrerande plottrig och att sikta och skjuta blir sålunda en pina. När du väl träffar är effekten på tok för slumpmässig, och då menar jag inte på det kaotiska, roliga sättet som i Angry Birds, utan på grund av fysikmotorns billigaste möjliga kvalitet.

Ljudet förtjänar ett vanhedersomnämnande. I Monty Python's Cow Tossing kan du nämligen bara höra en ljudeffekt i taget (!) vilket innebär att ljud från katapulter och djur konstant avbryter varandra, med en vansinnigt irriterande ljudmatta som resultat. Att man valt Liberty Bell March - temat till Monty Python's Flying Circus - som intromusik, och inte något från Holy Grail, kanske är obetydligt men säger en del om ambitionerna.

Mellan världarna bjussas du på filmklipp från Monty Python and the Holy Grail, vilket kanske leder till något fniss. Mest känns det dock som ett desperat försök att lappa ihop en smärre katastrof. Så, det återstår bara att räcka ut tungan åt Zed Worldwide och skandera: era mödrar var hamstrar och era fäder luktade fläderbär!