Pikmin 2

Kapten Olimar kan hålla sig för skratt. Nätt och jämt hemkommen till planeten Hocotate efter sitt första äventyr med Pikmins får han höra att fraktföretaget han jobbar för håller på att konka. Medan Olimar var borta anställdes nämligen en ny förmåga vid namn Louie, som skulle frakta ett stort lass med Pikpikmorötter. Då hände något ohyggligt - en rymdkanin kapade skeppet och den värdefulla lasten var för evigt borta. Företaget dras därför med stora lån och beordrar Olimar att återvända till Pikminplaneten för att leta efter en mytomspunnen skatt som skall befria dem från sina skulder.

Pikmin var spelet som visade att realtidsstrategi vare sig kräver mus eller högupplöst monitor för att fungera bra. Med intuitiva kontroller, ett logiskt system, tuff utmaning och en stor portion Nintendo-kärlek blev det omedelbart en modern klassiker. Enda egentliga haken med spelet var att man inte kunde spela mot varandra samt tidsbegränsningen som gjorde att man var tvungen att stressa igenom spelet, vilket också gav spelet en onödigt kort livslängd. Till Pikmin 2 har Nintendo gjort spelsystemet ännu djupare med två nya typer av Pikmins, tagit bort tidsbegränsningen och lagt in möjligheten att spela mot varandra. Det är alltså bättre än föregångaren på samtliga punkter.

Denna gång är Olimar inte ensam med Pikmins. Nykomlingen Louie följer med, vilket leder till att man denna gång kan dela upp sina Pikmins på ett bättre sätt och leda separata grupper simultant. Med ett snabbt tryck på Y-knappen växlar man mellan de båda och får fantastiskt mycket bättre kontroll över situationen. Blå vatten-Pikmin, gul el-Pikmin och röd eld-Pikmin finns fortfarande kvar, denna gång får de också hjälp av lila sumo-Pikmin samt vita gift-Pikmin. De fläskiga lila är till stor hjälp mot taskiga larver medan de vita kan springa rakt ut i giftfält och röja väg för de andra. Att kontrollera sina vandrande lökar fungerar oerhört bra, enda gången det blir rörigt är när det kryllar av små Pikmins på skärmen och man vill ha tag på en specifik.

Rent tekniskt finns det gott om spel som skåpar ut Pikmin 2, men hela spelet är så fruktansvärt genomarbetat att det är svårt att låta bli att imponeras. Alla småsaker och de sinnesjukt detaljerade löven med mera ger ett överväldigande positivt intryck. Dessutom saktar spelet aldrig ned det minsta från lena 60 bilder per sekund, trots att skärmen är bokstavligt talat överfylld med vandrande och krigande lökar. Stort plus även för presentationen som är väldigt välgjord.

En oerhört underhållande detalj i Pikmin 2 är skatterna, som inte bara fyller en funktion för själva spelandet. Skatterna är nämligen saker som gamla Nintendo-spel, juveler, färgkritor, handkontroller och till och med Game & Watch-spel. Alla sakerna man hittar kan man, likt i Super Smash Bros. Melee, titta på i ett stort galleri. Där man läsa allt möjligt om den aktuella skatten, rotera, belysa på olika sätt och även kasta saker på den för att se hur tingesten reagerar.

Spelet är hela tiden utmanande, varierande och det känns motiverat att kämpa för att komma åt skatter nog för att nå målet på de 10 000 pokos som behövs för att Olimars arbetsgivare ska bli kvitt skulderna. Innan man nått målet har man hittat mängder av sköna skatter, besökt runt 20 grottor och spelat i minst 30 mycket underhållande timmar - och då har man ännu inte ens börjat tafsa på möjligheten att matcha sina Pikmin-arméer mot en väns. Ljuvligt Nintendo, ni har gjort igen.