Pixel Piracy

"Yaaarrgghh!"

Mina rumskamrater måste tro att jag blivit galen. Nu sitter jag här igen, i soffan framför projektorn, mitt i natten och skriker piratfraser för mig själv. Det är dock svårt att släppa taget om handkontrollen när inlevelsen tagit över. Jag är inte längre Mathias Holmberg, jag är kapten Monas von Jäki. Med träben, storhetsvansinne och ett smutsig skägg gjort av pixlar. Jag har precis renoverat mitt stora, skräckinjagande piratskepp och fyllt det med de mest illadoftande uslingarna jag någonsin skådat. Nu seglar vi på okända vatten, mot ära och rikedom. Välkomna till Pixel Piracy - den charmigaste piratsimulatorn på de sju haven.

För utvecklarna Quadro Delta började piratlivet redan 2013, när de släppte sitt spel via Steam Early Access. De fick sedan hjälp av Terraria-skaparna Re-Logic med utgivningen, och nu har plundringen äntligen nått Xbox One och Playstation 4. Pixel Piracy börjar med att du får skapa en kapten (din huvudkaraktär) samt namnge din spelvärld (ett sätt för spelet att slumpgenerera en värld åt dig). Pixel Piracy ställer sedan ett par frågor till dig, och dina svar kommer att påverka din spelupplevelse.

Först och främst får man beskriva världen man lever i. Kanske ett stort krig lett till att det finns fler fiendeskepp att möta på de öppna haven, eller kanske sker det mystiska och oförklarliga saker om nätterna? Genom att välja bland dessa förutbestämda regler skräddarsyr spelaren sin egen svårighetsgrad på ett kreativt och roligt sätt. Man får även bestämma sin faders öde. Var han en modig kapten som lämnade kvar ett stort svärd till dig? Ärvde du kanske en massa guld från honom? Eller är han kanske en lat alkoholist som ständigt förföljer dig? Vapen och pengar låter såklart lockande, men självklart valde jag den lata alkoholisten som därmed blev min första besättningsman.

Och det var så det gick till när kapten Monas von Jäki och hans far bestämde sig för att erövra de sju haven och världen Gamereactopia. Vad som händer därefter är faktiskt helt upp till spelaren. Pixel Piracy är en sann piratsimulator, vilket innebär en öppen värld där ingen håller dig i handen. Visst, här finns ju faktiskt Svartskäggs spöke, som till en början lär dig om spelmekaniken och säger något om att besegrar de fyra största piraterna i världen, men det är helt upp till dig om detta ens är något du vill ta dig ann. Vill du vara en lat landkrabba kan du spendera all din tid på land, och allt ditt guld på alkohol istället. Vill du vara som Jack Sparrow kan du bygga en liten skuta och resa helt själv mot outforskade öar på andra sidan vattenpölen. Detta upplägg, där ditt öde ligger i dina egna händer, påminner faktiskt mycket om Terraria. Och passar piratlivet perfekt, för vilken piratkapten följer order?

Vill du dock, likt Monas von Jäki, bli den farligaste piraten någonsin, behöver du först och främst ett skepp. Det är du själv som bygger det, med material du plundrat eller köpt. Till en början får man nöja sig med en liten eka, men efter någon timmes speltid har man byggt ett ståtligt skepp med en Jolly Roger-flagga i masten, ett kök, en massa kanoner och ett sovrum till kapten. Jag är stolt över mitt egendesignade skepp, när jag seglar mot nästa skatt. Därefter gäller det att fylla skeppet med pirater också, men kom ihåg att sätta upp staket på däck först för som vi alla vet så är inte pirater simkunniga...

Genom att resa till nya övärldar och sunkiga hålor kan man hitta allt från modiga slagskämpar, feta kockar, lata fiskare och alkoholiserade seglare att rekrytera. Som kapten är det din uppgift att hålla deras hälsa och moral på topp. Lider någon av skörbjugg? Ge honom mat. Luktar det illa på bajsdäck? Ge någon en mopp och be dem städa upp för tusan. Är någon nära myteri? Ge honom en flaska rom. Vill man bli långvarig som kapten (och inte bli mördad i sin sömn) gäller det att hålla koll på alla sina mannar. Att sedan se hur ens skepp växer och hur ens armé av pixelpirater ränner runt och interagerar med varandra är en fröjd.

Tyvärr så är dessa usla sjömän inte särskilt smarta. De är idioter snarare. Inte nog med att de faller av skeppet och drunknar i Davy Jones sjömannagrav om du inte har staket på däck, de kan även bli nedknuffade i vattnet av krabbor de slåss mot. Deras misstag leder ofta till döden, och döden i Pixel Piracy är permanent. Även för dig. Vid ett tillfälle avfyrade en av mina män en kanon mot en öde ö jag precis erövrat. Kulan träffade min karaktär rätt i huvudet och spelet var över. Pixel Piracy må se ut som en charmig, lättillgänglig piratsimulator, men skenet bedrar.

Har man ett stort skepp med stor besättning är det väldigt mycket att hålla koll på, och händelserna i spelvärlden är slumpmässiga och oförlåtande. Ungefär som det riktiga piratlivet, med andra ord. Detta är inte nödvändigtvis någonting negativt. Det är kul med utmanande spel, men konsolernas styrdon är sämre lämpade för spelet än en datormus. I stridens hetta kan detta leda till stress och misstag, vilket i sin tur ofta leder till döden.

Hur kul du kommer ha med Pixel Piracy beror helt på hur du ställer dig till spel som saknar klara och tydliga mål. Efter ett tiotal timmar kommer de fyra piratkungarna vara döda, och därefter finns det inte så mycket att göra än att fortsätta segla och plundra varenda liten ögrupp du ser. Likt spel som Terraria och Minecraft är det din egen fantasi och inlevelse som driver spelet framåt. Tyvärr finns det inget onlinestöd, där Pixel Piracy troligen hade kunnat skina, men vet du redan med dig att piratlivet är något för dig får du inte riskera att missa denna charmiga och roliga spelupplevelse. Så hissa seglen, moppa upp bajsdäck och häng med på äventyr. Även du kan bli som mig, och skrika piratfraser för dig själv mitt i natten.