Auto Modellista

Att göra en seriös konkurrent till Gran Turismo är ingen lätt match. Sega misslyckades med det första SegaGT-spelet, Square med Driving Emotion Type-S och nu även Capcom. Spelidén är lika självklar som den är briljant och vi vet alla hur underhållande Gran Turismo-spelen är. Att själv få kämpa till sig pengar för att på så sätt kunna uppgradera sin bil är beroendeframkallande och rent strukturellt belönande redan från start.

Upplägget i Auto Modellista är utformat på ungefär samma sätt som Polyphonys briljanta titlar med skillnaden att det går att alternera själva utseendet på bilen i en större utsträckning. Detta betyder också att det finns färre inställningsmöjligheter på bilens chassi, motor och växellåda. Tråkigt tycker jag, även fast bilstyling är ett stort intresse. Vad som dock skiljer Auto Modellista märkbart från ovan nämnda konkurrenter i genren är just grafiken. Som bilderna avslöjar är det här något så konstigt som ett tecknat bilspel baserat på den alltmer överdoserade Cel-shading effekten. Trots att Capcom gjort ett fantastiskt jobb med just det visuella och gett Auto Modellista ett väldigt säreget utseende ställer jag mig tveksam till hela grejen. Varför?

Att teckna grafiken i ett bilspel baserat på realism och simulation är som om Nintendo skulle skapa ett Mario-äventyr baserat på fotorealistisk digitaliseringsteknik ala Mortal Kombat. Form för formens skull liksom och inte alls för funktionen.

Frånsett omotiverad grafik är det i det spelmekaniska som Auto Modellista verkligen misslyckas. Capcom har på alla sätt försökt att skapa en lika simulatorlik och krävande spelfysik och kontroll som i GT3 eller Sega GT 2002, vilket märks tydligt. Dessvärre stämmer ingenting och spelet känns stundtals riktigt hopplöst. Bilarna reagerar inte alls som de borde och spelkänslan är en konstig blandning mellan dålig arkadfysik och missuppfattad realism. Auto Modellista är ett snyggt förpackat misslyckande som jag helst glömmer. Jag råder dig att göra samma sak.