The Banner Saga 2

Vi har fina minnen från Kickstarter-succén The Banner Saga. Strategi och rollspel möttes i ett omgångsbaserat äventyr med en gripande story om överlevnad. Den fantastiska, handritade designen och det storslagna soundtracket underlättade inlevelsen i Stoic Games hårda fantasivärld, där svåra beslut skulle tas. Allt detta och lite till resulterade i ett av våra favoritspel under året 2014.

Med det sagt fanns det dock en del skavanker i The Banner Saga som vi hoppades att utvecklarna skulle åtgärda i en eventuell uppföljare. Striderna i originalet fungerade väl och var balanserade, men de var inte särskilt spännande att följa. Grafiken var brutalläcker, men inte tillräckligt konsekvent.

Nu är The Banner Saga 2 äntligen här, och lyckligtvis har Stoic tagit hand om de flesta av våra bekymmer. De har finslipat formeln och byggt vidare på den stabila grund som lades i föregångaren, men några av nyheterna är inte så omfattande som vi hoppats. Den nya sagan tar vid där föregående äventyr slutade och för spelare som återvänder innebär detta att medlemmarna i deras grupp beror på valen de gjorde i originalet. Nya spelare bör dock inte ha några problem att sätta sig in i denna värld, då första spelets story sammanfattats i en välberättad filmsnutt.

Än en gång handlar det om att leda en karavan bestående av människor och jättar bort från en spridande ondska. En kolossala, ormliknande varelse bryter sönder världen, hotfulla vildingar attackerar från alla håll och kanter, och inte ens de ensliga överlevarna man finner längst vägen går att lita på till fullo. Precis som i föregångaren är det upp till dig att fatta svåra beslut som påverkar ditt folks framtid. Ett snedsteg innebär ofta döden för någon du bryr dig om.

Det mesta av storyn berättas som i ett seriealbum, och ibland genom läckra animerade mellansekvenser. Det blir mycket text, och spelaren kan även välja hur protagonisten reagerar på det som sägs genom valbar dialog. Meningen bakom vissa sekvenserna är inte alltid tydlig, och vissa val kan känns väldigt självklara, men Stoic har gjort ett fantastiskt jobb med att ge varje beslut meningsfulla följder. Ibland kan konsekvenserna komma när det redan är försent att åtgärda felet, och helt plötsligt har ett tillsynes självklart val förvandlats till något helt annat. Man känner sig dock aldrig lurad, då allt som sker är rättfärdigat.

The Banner Saga 2 är en trogen uppföljare - till en sådan grad att det kan vara svårt att se vad som är nytt. På bild kan spelen se nästintill identiska ut, vilket har mycket att göra med den läckra designen. Det är svårt att få handritad grafik att se ännu bättre ut andra gången. Den här gången är dock stridsfälten mer varierade, och tack vare förstörbara hinder och andra små detaljer känns de mer levande än för två år sedan.

Striderna känns också väldigt bekanta. Här finns ett rutnät som visar hur vänner och fiender kan röra sig, och precis som tidigare är allting omgångsbaserat. Spelarens trupp består av sex spelarstyrda karaktärer, som kan kombineras på olika sätt beroende på deras klass, specialförmågor, styrkor och svagheter. Det finns gott om utrymme att skräddarsy sin grupp beroende på hur man vill spela och vilket motstånd man möter. Här finns även en viljestyrka-mekanik som låter karaktärerna röra sig längre och slå starkare, men användandet är begränsat så det gäller att veta när det lämpar sig bäst att använda den.

Striderna är dock bara en liten bit av pusslet i The Banner Saga 2. För att överleva den tuffa vildmarken behöver man ta hand om sin karavan och sätten man kan göra det på är många. Spelaren kan när som helst stanna och sätta upp läger, och medan alla vilar kan man handla nya föremål, uppgradera sina hjältar, lära känna de datorstyrda karaktärerna och bekanta sig med de mer avancerade stridssystemen genom träningsscenarion. Du bestämmer själv hur förnödenheterna delas ut inom gruppen för att undvika svält, och även vilka av främlingarna du stöter på längst vägen som får ansluta sig till din eskort. En ny bekantskap är den nya rasen Horseborn, som är viktiga båda på och utanför stridsfältet.

Det händer även att fienderna attackerar din karavan, och då måste man välja vilka delar av lägret som ska skyddas och vilka typer av försvar som ska sättas upp. Hur dessa strider slutar påverkar alla inom din grupp, och mot slutet av spelet blir det väldigt svårt att inte beundra Stoic för hur engagerande striderna och berättandet blir. På denna punkt är uppföljaren en tydlig förbättring av föregångaren.

The Banner Saga 2 är långt ifrån perfekt och mycket av det vi ser i spelet såg vi redan i originalet, men det är fortfarande ett njutbart äventyr fyllt med moraliska dilemman, intressant spelmekanik och vacker grafik vi snackar om här. Har du likt oss många fina minnen från denna brutala fantasivärld kommer du älska Stoics uppföljare, men vänta dig inte någon nyskapande revolution.