Quarrel

Det plingar till i min arbetskamrats telefon. Han får något stirrigt i blicken, en blandning av kamplusta och stress. En hel värld har fångats av den nya generationens Alfapet och jag står lite bredvid och vågar inte riktigt hoppa på tåget. Klart jag vill tävla i Wordfeud precis som alla andra, men prestigen står i vägen. Att sätta ihop ord under press är något jag verkligen vill vara bra på. Och det kan jag fortsätta tro mig vara, om jag fortsätter undvika att utmana andra. Det var därför med viss tvekan jag satte tänderna i Quarrel. Och det dröjde en bra stund innan jag vågade ge mig på mänskligt motstånd. Förlust mot en maskin är lätt att hantera. "Datan fuskar ju", som alla vet.

Quarrel tar 30 sekunder att få grepp om. Lättillgänglighet är uppskattad i nedladdningsbara spel för en femtiolapp. Några sekunder efter att titelskärmen visas sitter jag och försöker sätta ihop ord av de bokstäver som tilldelats mig. Min motståndare har samma utbud av bokstäver och det gäller att använda de som ger flest poäng.

Att sätta samman ord på tid är inte den enda färdigheten som krävs. Quarrel har även ett strategielement. Både jag och min motståndare förfogar över ett antal soldater som ska ta över delar av en spelkarta. Som en simpel form av Risk, ungefär. Varje soldat representerar en bokstav. Om du anfaller med två soldater mot din motspelares sex soldater kommer du med största sannolikhet att förlora. Då kommer du nämligen bara att få använda ord på maximalt två bokstäver medan motståndaren får bygga ord bestående av upp till sju bokstäver.

Vad är fyrtiofem spänn? En hyrfilm, eller en dosa snus. Med prislappen i beaktande är Quarrel ett bra köp. Du får några timmars roligt klurande med ord. Ett par kvällar ungefär. Sedan blir lättillgängligheten och det simpla upplägget ett hinder snarare än en styrka. Det finns en gräns för hur många gånger jag kan se samma små soldater banka ner varandra i samma lilla animation.

Den färgglada grafiken och de fåniga animationerna skvallrar om ett spel som inte tar sig självt på alltför stort allvar. Spelets största minus? Att jag inte kan använda mitt modersmål. Det är engelska som gäller, något som handikappar mig. Samtidigt ger språkbarriären mig en bra ursäkt när jag förlorar mot mänskliga motståndare. Det är väldigt tacksamt.