Svenska
Gamereactor
recensioner
The Final Station

The Final Station

Vi tar oss mod och hoppar in i en vacker kombination av fruktansvärd atmosfär och intensiv överlevnadsskräck...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Om vi säger att The Final Station är ett spel där grundpremissen bygger på att världen har gått under och befolkas av zombieliknande varelser och du drar en djup suck och utbrister "då var det dags igen", skulle vi förlåta dig på rotmos. Det senaste projektet från Oleg Sergeev, Andrey Rumak och Do My Best handlar som visserligen om apokalypsen och zombieliknande varelser som har nästintill förintat mänskligheten. Men det är samtidigt mycket mer än så. Du står kvar, en ensam man mot förstörelsen, vilket kan kännas alltför välbekant för många, men den här gången har du ett tåg och dess passagerare att se efter. Låter detta som att det inte är något för dig? Låt dig inte luras av spelet beskrivning, The Final Station är en riktig pärla till spel.

Vi följer en lokförare utan namn som åker flera mil genom ödelandet där samhället står på sina bara knän. Du får uppdrag från diverse olika typer som du måste utföra då du är en av de sista lokförarna i livet. Genom kampanjen kommer du snabbt få känslan din karaktär gör sitt jobb mer som en principsak än som ett riktigt mål medan du hämtar och plockar upp överlevande på diverse ställen.

Det spelmekaniska handlar om två saker, det första gäller de olika tågstationerna. Du startar spelet på en station med vänliga invånare och det finns fler sådana längs vägen. Men de flesta stationer är fyllda till bredden med fiender och du måste hitta en kod på varje ställe som tillåter att tåget kan åka igen. Fienderna är helt svarta siluetter och är resultat av människor som har blivit utsatta för någon utomjordisk kraft innan själva apokalypsen och de har olika egenskaper, vissa är bepansrade och andra är snabba.

The Final Station
Du måste se till att dina passagerare får det de behöver i form av hälsopackz och mat.

Den andra spelmekaniska biten är själva tåget. Det är ditt ansvar att ta hand om det och dess olika system. Det är alltid någonting som går sönder och du måste laga det manuellt. Även dina passagerare behöver omhändertas. Du får betalt för varje överlevande du transporterar till stationerna och det blir viktigt att ha ett lager av hälsopaket och mat på dina resor. Ammunition och hälsopaketen kan tillverkas på tåget, du har tillgång till en karta och får då och då delar av storyn i form av meddelanden från andra lokförare.

De fientliga stationerna är där mycket av spelet utspelar sig. Precis som i andra spel av denna typ är resurshanteringen superviktig. Mat och livpaket är nödvändiga för att hålla dig själv och dina passagerare vid liv. Ammunitionen är kanske det allra viktigaste då det inte alltid går att smyga förbi fiendegrupper och den enda utvägen blir vapen. Det är därför ordentligt viktigt att finkamma varenda rum du kommer över, det är ett måste för överlevnad.

Själva striderna är enkla; högra musknappen är en slagattack och vänstra skjuter. Det finns tre vapen i spelet som du byter med Tab-tangenten och rörelse är de vanliga WASD eller piltangenterna. Spelet drar fördelar av att hålla det såpass simpelt, det är lätt att komma in i och bara njuta av storyn utan att behöva lära sig krångliga kontrollsystem. Det som gör det spännande är att spelet inte låter dig se vad som finns i rum som du inte har öppnat. Detta betyder att varje ny dörr kan resultera i lägen fyllda av panik då rummet är proppfullt med fiender och du behöver fatta ett snabbt beslut, slåss eller fly.

The Final Station
Alla stationer är verkligt unika och bandesignen är ingenting annat än fantastisk.

Den mest gripande delen av spelet är storyn och den är rysligt spännande. I början blir du introducerat till vad som har hänt i världen och sedan byggs det gradvis upp. En utomjordisk kraft har på något sätt påverkat mänskligheten men staten och militären vill inte riktigt berätta sanningen, inte ens när du utför jobb åt dem. Du får även meddelanden från andra lokförare som ofta inte är ett dugg logiska. Den tunga atmosfären och känslan av hopplöshet får dig tillslut att inse att det inte handlar om dig utan om alla andra och att det faktiskt finns en möjlighet att få ett slut på eländet genom att hjälpa så många som möjligt. Detta förstärks genom att din karaktär inte säger särskilt mycket genom spelet och du måste manuellt bära resurser till dina passagerare.

Ingen av dessa känslor hade varit möjliga utan den magnifika musiken som Geoff Hart-Jones har skapat för spelet. Allt genomsyras av spöklika pianoslingor och långsamma melodier som använts med måtta men väldigt effektivt. En viktigt del av spelets musik är just avsaknaden av den. För det mesta är det bara ekande fotsteg, skott och knarrande dörrar som hörs. Det finns heller inget tal i spelet utan allt sköts genom text.

Visuellt har pixelgrafiken som används i så måna retrospel tagits till helt nya nivåer. Färgpaletten är en mix av grått och svart och passar spelets tema utmärkt. Karaktärerna i spelet må vara små men långt ifrån söta, de ser ut som riktiga människor och det känns som att världen är befolkat av riktiga, levande, individer. Allt från spelets stationer till toaletterna är helt fantastiska och valet att göra spelet mörkt och ödsligt är i slutändan bra.

The Final Station
All dialog i spelet utförs med text men tar du dig tiden till att läsa saker kommer du upptäck otäcka händelser som har ägt rum i dina omgivningar.

Bandesignen är också den mycket bra. Varje station har byggnader som känns verkligt genomtänkta och resulterar ofta som en cirkel där koden för att få igång tåget är i slutet. Variationen är riktigt imponerande. En station som stod ut var en som var övertagen av en ägare till en herrgård i närheten och när du går in för att hämta koden stöter du också på en hel del makabra hemligheter. Allt detta berättas till dig genom spelets miljöer och görs mycket väl. Några av de kusligaste delarna av spelet är när du läser olika lappar, meddelanden eller andra typer av saker du kan integrera med i omgivningarna. Dessa ger dig ledtrådar om människorna som finns runt om kring.

Vårt största problem är att det saknas tutorials. Du får aldrig veta hur någonting går till och saker som att se till att passagerna får mat måste du komma på helt själv. Vissa kanske skulle hävda att dessa saker är uppenbara i menyerna men många uppgifter måste utföras väldigt snabbt skulle det ha underlättat om du visste på ett ungefär vad du skulle göra. En annan sak som drar ner upplevelsen en aning är att spelet är väldigt generöst med checkpoints. I ett spel som handlar om resursinsamling och överlevnad bör också hotet vara ständigt påtagligt. Men när spelet konstant sparar dina framgångar blir det inte lika farligt och dö och riskerna känns mindre.

The Final Station är ett läskigt och vackert spel från början till slut och de små klagomålen vi har spelar ingen större roll om vi kollar på hela paketet. Du är ensam, isolerad som lokförare och det känns som att världen vilar på dina axlar. Det mekaniska, atmosfären och den visuella stilen går hand i hand och levererar en upplevelse som känns unik och spännande.

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera
The Final Station
The Final Station
The Final Station
The Final Station
09 Gamereactor Sverige
9 / 10
+
Otäck atmosfär, enkla men effektiva strider, skapande av resurser känns viktigt, fantastisk story, superbt berättande genom miljöerna
-
Konstanta sparpunkter tar bort känslan av hot, avsaknaden av tutorials
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter



Loading next content


Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy