Hitman

Agent 47 har länge varit spelvärldens främste lönnmördare. Hur står det sig då nu, när alla sex episoder av Hitman släppts? Börjar den flintiga, streckkodstatuerade torpeden bli lite rostig? Vi har mördat oss igenom senaste Hitman och är nu redo för att säga vad vi tycker.

Det första som märks när du startar uppdragen är friheten du som spelare får. Du slängs in diverse omgivningar, får namnen på ett antal personer som ska röjas undan ur världen, och sen är resten upp till dig. Vill du få dina mord att se ut som olyckor, eller vill du hellre locka dina måltavlor till avlägsna hörn av banorna och sätta ett skott i pannan på dem? Om ditt avtryckarfinger verkligen känner abstinens så är det ju fullt möjligt att försöka springa in med dragna vapen och skjuta dig fram till dina mål, men förvänta dig inte att du når så värst långt eller får höga poäng om det är metoden du föredrar.

Spelet bjuder inte bara på stor variation vad gäller tillvägagångssätt under själva uppdragen, utan även vad gäller miljöer. Du får resa världen över i de sex uppdragen, från modeshower i Paris och villor på Amalfikusten till vapentokiga milisers läger i USA. Alla uppdragen känns som att de har något nytt och eget att erbjuda och Agent 47 är lika iskallt cool vare sig han minglar med modeeliten i Paris, infiltrerar svenska konsulat i Marrakech eller smyger runt i lyxsjukhus i Japan. Vi skulle gärna dock sett lite fler eller lite längre uppdrag. Något du kan spendera tid med är att promenera runt och lyssna på alla de olika konversationerna som tar plats. Det finns en hel del lustigt att höra. Det finns också några ganska viktiga samtal runt om banorna som avslöjar nya möjligheter för dig.

Ett av spelets stora lockelser är att försöka lista ut alla de olika sätt du kan ta dig igenom uppdragen du skickats ut på. Du kommer nog med största sannolikhet vilja spela om uppdragen gång på gång för att se på vilka nya kreativa sätt du kan utföra dina kontrakt. Och tur är det, då uppdragen själva inte är allt för långa. Snarare motsatsen. Om vi bortser från ett antal misslyckanden och laddningar av tidigare sparfiler, och endast ser på timern som visas i slutet av uppdragen, så brukar det oftast klocka in på klart under en timme per uppdrag, något som känns alldeles för kort. Det hade inte varit ett större problem om det hade funnits fler uppdrag i spelet, men nu är det ju bara sex stycken.

Spelet räknar helt klart med att du ska återvända till uppdragen, döda alla tidsbegränsade "Elusive targets" och spendera tid med alla andra extra utmaningar som spelet fyllts med - något som kan kännas som lite artificiell utfyllnad istället för faktiskt innehåll. Att smyga runt längs samma korridorer i ett lyxhotell känns förr eller senare lite gammalt. Om du inte är ute efter att få de bästa poängen på alla uppdrag och inte bryr dig om troféer och achievements, så kan spelet kännas ganska tomt.

Som det ovan nämnts så bjuds det på en hel del variation i uppdragen och du har stor frihet vad gäller tillvägagångssätt, men däremot är uppdragen i sig ganska lätta. Det känns ibland som att ICA valt att skicka iväg 47 på några av de lättare uppdragen de har på lager. Det känns aldrig svårt att utföra lönnmorden, och skulle du få problem med att lista ut hur du ska gå tillväga är det bara att kolla på "Opportunities" i menyn och vips så har du en steg för steg guide till hur du enkelt kan ta hand om ditt uppdrag. Spelet bjuder aldrig på en större utmaning, inte ens när den stänger in dig i ett högteknologiskt sjukhus där allt styrs av en AI utan att ens ge dig någon utrustning. Det enda du egentligen behöver tänka på och som kan vara lite svårt är att hålla koll på alla vakters patruller och att passa på att smyga runt när alla som vet att du är någonstans du inte ska vara har ryggarna vända mot dig.

Alla de uppdrag du skickas på i spelet knyts ihop av en ganska lam ursäkt för övergripande handling. Någon mystisk person, som har någon okänd anknytning till 47, håller på med mystiska saker som har att göra med en mystiska organisation som styr världen. Det är i stort sett vad hela den övergripande handlingen går ut på. Storyn i de individuella uppdragen är däremot mycket mer intressanta. Vi bjuds på "modeskapare" som använder sina anknytningar till världseliten för att sno och sälja hemligheter, korrupta svenska bankmän som orsakar upplopp i fjärran länder och föräldrar som vill ha hämnd på rockstjärnan som mördade deras dotter. De små berättelserna som bygger upp motivationen i uppdragen känns mycket mer väl uppbyggda och uttänkta än den övergripande storyn om hemliga organisationer som styr världen. Vi hade nog föredragit att bara skickas ut på en bunt uppdrag som inte har något att göra med varandra än att försöka knyta samman allt med intrikata konspirationer.

Mekaniskt sett är spelet riktigt kompetent. Kontrollen känns bra, förmågan att se personer man tidigare sett igenom väggar är ett verktyg som verkligen kommer till användning när det är dags för smygande. Alla de leksaker som 47 har till sitt befogande känns användbara, vare sig det rör sig om något så simpelt som en dyrk eller något lite mer högljutt som "breaching charges". Vapnen kan däremot kännas lite onödiga ibland. De enda gångerna vi valde hagelbössor eller k-pistar var när vi ville se hur länge vi kunde hålla ut mot vakterna på banorna, vilket för övrigt inte var allt för länge, de är mer eller mindre helt meningslösa i spelet men finns där för de som vill leka med dem.

Hitman är dessutom riktigt snyggt. Franska chatauer, bazaarer i Marocko, hypermoderna sjukhus i Japan, allt ser riktigt bra ut. Det mest imponerande är folkmassorna som vandrar runt banorna. Miljöerna får dig verkligen att känna att du är på årets modeevent med världseliten eller i en stad nära upplopp, inte bara som hinderbanor för dig att smyga runt.

De sex uppdragen i Hitman är alla riktigt bra, men tyvärr något korta. Du har stora friheter att tackla uppdragen som du vill, däremot kan spelet kännas något innehållsfattigt om du inte är sugen på att spela om uppdragen gång på gång för att klara av alla utmaningar och hitta alla hemligheter. Den övergripande handlingen kan du i stort sett strunta i, leta hellre upp och lyssna på de olika konversationerna på de olika banorna. Vi hade gärna sett fler uppdrag och vi skulle inte heller säga nej till en något högre svårighetsgrad, men allt som allt är Hitman ett riktigt bra spel.