Super Monkey Ball är ett av världens bästa spel. Japp. Det är fullständigt genialiskt i all sin enkelhet, men innehåller samtidigt dimensioner som de flesta andra utvecklare bara kan drömma om att lyckas få till. Varenda bana innehåller flera alternativa vägar och till och med de allra längsta och svåraste banorna går att klara på bara någon sketen sekund - bara man kommer på hur och är bra nog att göra det. Allt är välavvägt, topptrimmat och fullständigt genialiskt uträknat. Samtidigt är det trots allt detta ett fantastiskt spel för barn. Det är lätt att ta upp och bara spela och ha trevligt.

Givetvis blev ingen gladare än jag när de första uppgifterna om Super Monkey Ball Deluxe dök upp. Äntligen skulle Playstation 2- och Xbox-ägare få chansen att frottera sig med ett av denna generations mest genialiska spel. Samtliga 254 banor från de båda Gamecube-spelen finns med, liksom 46 helt nya. Det ger tillsammans sanslösa 300 banor, varav en absolut majoritet är fantastiska och tål att spelas om precis hur många gånger som helst.

Jag blir glad bara av att se Segas charmigt glada apor rulla på färgsprakande banor i fantasirika omgivningar. Det räcker liksom för Super Monkey Ball. Tyvärr är det något snille på Sega som inte insett detta självklara faktum och har till Super Monkey Ball Deluxe slängt in en fruktansvärt pinsam historia om hur den onde apan Bad-boon stjäl alla bananer. Det gör att Segas apbollar inte längre känns coola, utan ger istället känslan av ett riktigt sjaskigt barnprogram modell urfånigt.

Tidigare fick man välja sin svårighetsgrad och bara mala på, bana efter bana. Det var snabbspelat, smidigt och omöjligt att lägga ifrån sig. Så är det inte längre utan man måste verkligen spela igenom den så kallade storyn för att låsa upp alla banor. Dessutom är menysystemet väldigt mycket fulare och onödigt bökigt. Det krävs mängder av knapptryckningar för att få komma igång och sedan måste man helt i onödan sitta och välja vilken bana man vill spela, vilket tär på det arkadmässiga tempot från originalet. Nu låter jag säkert onödigt gnällig, men allt detta är rena försämringar. Sega har tagit bort det som var bra och ersatt med dåligt, helt enkelt. Det gillas såklart inte.

Lyckligtvis är Super Monkey Ball fortfarande så förbaskat kul att spela och det visar sig vara en ren fröjd att traktera sina apor med precisa Controller S. Missar man är det aldrig någonsin på grund av otur, utan för att man inte räckt till hela vägen skicklighetsmässigt. Xbox-versionen av spelet är också fullt likvärdig med det estetiska Gamecube-spelet och färgerna är både varma och klara. Några laddningstider att tala om finns heller inte och skärmuppdateringen är perfekt. Tyvärr skvallrar dock hanteringen av sparfiler om att det från början var avsett att spelas på en enhet med minneskort, för spelet vill hela tiden försäkra sig om att man verkligen vill spara så man inte slösar med sparutrymmet i onödan. Det känns såklart väldigt konstigt på en Xbox där jag trots sparfiler i praktiskt taget varje släppt spel, mängder av nedladdat material och hundratals egna låtar inte ens har lyckats fylla ut halva hårddisken.

Detta är en annons:

Välgjorda minispel får mig alltid på gott humör och Super Monkey Ball råkar ha några av de bästa någonsin. I denna Deluxe-utgåva finns alla tidigare minispel med, vilket ger hela 12 spel. Alla går naturligtvis att spela på fyra personer, vilket är precis lika roligt som det låter som. Själv är jag ett stort fan av klassiska Monkey Bowling, tar gärna några rundor Monkey Golf, kan sitta timmar med Monkey Fight och anser att Monkey Soccer är så bra att det lika gärna kunde släppas som ett separat spel. Jag skulle vilja gå så långt att jag säger att den som inte gillar själva huvudspelet (finns sådana människor?), ändå får valuta för pengarna bara genom dessa tolv helt fenomenala minispel.

Ska jag spela Super Monkey Ball plockar jag fortfarande helst fram det allra först till Gamecube. Där slipper jag fånerier som story och får ett högt tempo med en logiskt utveckling av svårighetsgraden. I Super Monkey Ball Deluxe tvingas jag genomlida en riktigt pinsam historia, se ruttna filmsekvenser och sitta och välja banor istället för att snabbt få dem tilldelade. Dessutom är banorna hopblandade, så det är inte så lätt att bara spela de banor man vill. Nåja, det är fortfarande Super Monkey Ball och ett helt underbart spel som trots Segas försök att rasera fortfarande är roligare än det mesta. Har man ingen Gamecube och är ute efter ett superkul spel som är roligt för alla åldrar oavsett skicklighetsnivå, lika skoj att bara ta upp i fem minuter som att spela i fem timmar och lika roligt för den ensamme som på fyra delatagare är Super Monkey Ball Deluxe helt oumbärligt. Köp. Det här är en klassiker som kommer att stå sig i många år och som man faktiskt inte får missa.