Svenska
Gamereactor
recensioner
Phantom Trigger

Phantom Trigger

Hur mår egentligen Stan? Detta har Jonas Mäki tagit reda på i retrodoftande och underhållande Phantom Trigger som är ett spel att hålla utkik efter till Switch...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ
HQ

Bara smaka på grundkonceptet; co-op, rogue-tema, rollspelsinslag, välskriven story, vacker pixelgrafik och frenetisk action. Stopp, stopp, stopp! Kasta dig inte på köpknappen riktigt ännu, jag kommer inte avråda dig att inte göra det (tvärtom) men läs åtminstone klart recensionen först där jag förklarar varför du behöver detta spel.

Phantom Trigger
Den säregna grafikstilen ackompanjeras av underbar musik.

Phantom Trigger har alltså på pappret en rad element som talar för spelet, och det rejält mycket. Det kretsar kring två parallella världar, vår verkliga och en mer demonisk sådan. Dessa båda interagerar med varandra utan att vi vet om det och äventyret växlar mellan de båda. Äventyret tar sin början när huvudpersonen Stan plötsligt kollapsar under ett samtal med sin fru och blir liggande på golvet. Varför vet vi inte ännu, men transporteras raskt över till den mer ogästvänliga Neon World där jag istället axlar rollen som Outsider.

Detta är en annons:

Så... vem är Outsider? En vänlig figur i närheten (som faktiskt heter Toad, men ej bär huvudbonad med svamptema) råkar ha några ord på vägen som förklarar ett och annat. Efter ett möte med ett träd får jag nödvändig utrustning och kan börja ta mig an de svårigheter som väntar. Storyn är tämligen rakt på sak, men det får mig samtidigt att tänka; hur är allt sammankopplat? Klart är i alla fall att Stan inte tycks vara helt frisk, och jag spelar nyfiket vidare.

Phantom Trigger
Det vankas flera episka bossfighter längs resans gång.

Via en hubbvärld kommer jag till olika dimensioner där uppdrag ska utföras. Oftast är det någorlunda enkla grejer som att dräpa någon eller hämta ett föremål, och fiendevariationen är inte den bästa. Storheten i Phantom Trigger ligger istället i spelbarheten. Ni som är lite äldre minns såklart 8- och 16 bits-erorna och spelen som kom då med äventyr som ofta kunde klaras på en timme eller två men som var så sablarns underhållande att de spelades om och om igen. Som exempelvis Super Mario-spelen, Mega Man eller Contra. Spel som för övrigt underhåller precis lika mycket idag som när de faktiskt släpptes.

Det är i detta fack vi hittar Phantom Trigger, för svårighetsgraden tvingar mig hela tiden att vara på helspänn utan att någonsin gå över den ofta överdrivna gräns som jag tycker plågar många retrodoftande spel idag (det var inte överdriven svårighetsgrad som gör att vi än idag återkommer till spel som Excite Bike, Sonic the Hedgehog eller Super Castlevania IV). Spelkontrollen sitter som en smäck och det är roligt att strida, hela tiden med bra tyngd i smällarna. Dessutom är spelet generöst med checkpoints, vilket gör att frustrationen uteblir om jag tvingas bita i gräset.

Detta är en annons:
Phantom Trigger
Ibland känns det lite oklart hur nya förmågor och liknande ska användas. Räkna inte med något handhållande från spelets sida.

Mellan varven återvänder jag till den vanliga världen för att få en inblick i hur det går för Stan, medan mysteriet tätnar. Var är det egentligen som plågar denna arme man? Och återigen frågar jag mig hur allting hänger ihop. Innan jag får svaret på mina funderingar så ska många uppdrag klaras av, massor av fiender måste dräpas och flera maffiga bossar behöver besegras. I synnerhet sistnämnda framstår som något av en höjdpunkt för Phantom Trigger och jag har haft flera minnesvärda möten som lockar till fler genomspelningar.

Den kanske viktigaste och mest utmärkande manövern i spelet är dash-förmågan. Med ett snabbt tryck på B-knappen kan du ilsnabbt studsa undan attacker, eller framåt för att hugga till i rätt ögonblick. Det går hyfsat snabbt att vänja sig vid hur detta kan nyttjas smart och spelet gör ett gott jobb med att få mig att känna mig skicklig när jag dansar runt och dräper fiender med nävar, piska eller svärd. Mina motståndare behöver hela tiden analyseras och överlistas, även om jag hade önskat en mer varierad fiendeflora. Sistnämnda hinner dock aldrig bli ett stort problem eftersom äventyret tog mig drygt sex timmar att spela igenom och det är helt enkelt inte nog för att jag ska tröttna. Hade det varit fler bra fiendetyper finns dock chansen att jag petat upp betyget en pinne till.

Phantom Trigger
Det är bara att haka av varsin Joycon så är du och en vän redo för co-op.

Dessutom finns det en faktor till jag inte tagit upp ännu, nämligen det första jag nämnde som en av spelets förtjänster i första meningen: co-op. Det har en förmåga att göra de flesta spel ännu lite roligare och Phantom Trigger är inget undantag. Det är dessutom som klippt och skuret för att spelas på två till Switch genom att helt enkelt haka loss Joycons-enheterna och sedan spela där tid och möjlighet finnes. Spelet blir på detta sätt lite lättare, men inte så det går att slappna av, och det gör de redan episka bossfighterna ännu lite bättre.

Jag vill även nämna grafiken i Phantom Trigger som är riktigt välgjord. Det är hela tiden retroinspirerat och snyggt samt mycket tydligt. Enstaka hack i bilduppdateringen dyker ibland upp och förtar lite av helheten, men generellt är detta ett snyggt och iögonfallande spel tack vare den unika stilen och atmosfären. Även musiken är väldigt bra och har du en bra hemmabioanläggning eller schyssta lurar blir de ibland tryckande mörka tonerna riktigt olustiga. Väldigt högt betyg för detta.

Phantom Trigger
En bättre fiendevariation hade varit välbehövligt.

Jag ska inte avslöja storyn såklart, men i takt med att jag får veta mer om Stan och hur det är fatt med honom börjar det stå klart för mig hur spelet hör samman och vad som driver det. Efter att ha klarat spelet kände jag direkt suget att få spela det en gång till och det finns även ett arena-läge med vågor att underhålla dig med. Sammantaget är Phantom Trigger en lite opolerad diamant, som ändå underhåller rejält under kortare stunder och är perfekt anpassat för Switch och co-op. Är detta vad du söker så rekommenderar jag varmt.

07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Underhållande gameplay, originellt upplägg, snygg design, bra musik, välavvägd utmaning, underhållande co-op, grymma bossfighter
-
Dålig fiendevariation, väldigt kort, saknar instruktioner
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

1
Phantom TriggerScore

Phantom Trigger

RECENSION. Skrivet av Jonas Mäki

Hur mår egentligen Stan? Detta har Jonas Mäki tagit reda på i retrodoftande och underhållande Phantom Trigger som är ett spel att hålla utkik efter till Switch...



Loading next content