Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
recensioner
Destiny 2

Destiny 2

Ödet har som... Nej, det blir ingen krystad ordvits här inte. Däremot kan vi bjuda på Sveriges fetaste recension av det hett efterlängtade Destiny 2...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Väntan på Destiny 2 har egentligen inte varit särskilt lång, men samtidigt känns det som det har varit en smärre evighet. Även fast det visades upp för första gången för drygt ett halvår sedan, där i maj, har det gått ganska exakt ett helt år sedan den sista expansionen kom till det första spelet vilket såklart gör att längtan efter mer Destiny har varit uppskruvad bra länge nu.

Vid det här laget vet vi alla vad som gick snett när Bungie hypade upp sin produkt som om det inte fanns någon morgondag för att i slutändan leverera en upplevelse som var en oerhörd besvikelse för många spelare. Destiny levde helt enkelt inte alls upp till förväntningarna, när det begav sig. Visst var vi många som ändå fortsatte spela, trots bristen på innehåll och krossade löften. Men det var en massiv besvikelse, hur vi än väljer att se på det.

Det går dock inte att förneka att Destiny trots allt blev en succé med miljontals återkommande spelare och Bungie lyckades faktiskt successivt göra spelet (mycket, mycket, mycket) bättre med tiden. Jag vet dock att många kände sig så pass brända förra gången att man inte riktigt har vågat hoppats på Destiny 2 för att slippa riskera hamna i samma trista sits, igen. Vi kan nog vara överens om att det inte fanns några planer på att sprätta på en stor tvåa efter titeln bara tre år efter det att Destiny hade sin premiär men i ett försök att nå tillbaka till alla som trodde på konceptet till att börja med - startar Bungie om med målet att allt ska bli bättre. Allt har nu förbättrats. Varenda liten detalj.

För att försöka göra den här recensionen så tydlig och transparent som det bara går tänkte jag först och främst bara klargöra ett par saker. För ungefär en månad sedan besökte jag Bungie i Seattle, där fick jag spela igenom två tredjedelar av kampanjen i Destiny 2 och klämma och känna på spelets andra aktiviteter. Jag fick inte se allt men totalt lyckades jag trycka i mig cirka 20 timmar. Spelet är som bekant släppt nu och jag har de senaste dygnen lyckats avnjuta 30+ timmar till med att klara kampanjen och utforskat sådant jag inte riktigt kunde göra i Seattle. Jag har i och med detta lirat cirka 50-55 timmar av Destiny 2 innan jag nu sätter mig ned för att försöka dela ut ett betyg.

Den speltypen som Destiny ändå tillhör gör det dock svårt att verkligen kunna gå på djupet i precis varenda detalj eftersom det riktiga spelet egentligen startar först när eftertexterna har rullat och mycket växer fram med tiden. I skrivandes stund finns exempelvis inte den första raiden ute och den nya funktionen Guided Games har inte aktiverats ännu. Det som finns just nu tycker jag är mer än tillräckligt för att kunna bedöma spelet rättvist men visst kommer det uppdagas nya saker, hemligheter och funktioner de kommande veckorna. Så, då har vi rett ut det där. Är Destiny 2 värt dina surt förvärvade stålar? Kort, gott och ungdomligt; Det kan du slå dig i backen på.

Destiny 2
Spelet är proppat med "Public Events" och det är lättare än någonsin att hitta dem.

En av de absolut viktigaste aspekterna i ett spel för mig är en tight, välregisserad, snyggt sammansatt och intressant historia med älskrivna karaktärer. Det är äventyr som Mass Effect och Metal Gear Solid som är bland mina favoritspel av just sådana orsaker. Det absolut första som slår mig när jag börjar spela Destiny 2 är just produktionsvärdet i berättandet. Här snackar vi om riktiga mellansekvenser, timmar med dialog och en känsla av att det faktiskt finns någonting att berätta den här gången. Det finns ett internetskämt om att beta-versionen av Destiny 2 innehåller mer berättande än hela det första spelet och visst ligger det någonting i det.

Jag kastas rakt in i hetluften och innan jag ens hinner vråla "Dinkelbot" startar det första uppdraget. Tornet vars funktion har att skydda den sista mänskliga staden på jorden är under en våldsamt explosiv attack. Allting brinner, det regnar som tusan och allt känns hopplöst. Min allierade "Ghost" (som spelas av Nolan North) låter uppgiven och smittar av sig på mig. Det där satans tornet där jag har tillbringat tre år av mitt verkliga liv med att sparka på en digital boll kommer behöva överges. Jag vet att jag framställer mig som en ultrafjant här men det känns faktiskt vemodigt och det är såklart meningen att jag ska ta det personligt, vilket jag gör. Bungie lyckas rycka med mig i berättelsen här på ett sätt som de aldrig tidigare gjort, inte ens under alla år med Halo.

Jag får strax lära mig att det är den ruskige rymdpaddan Dominus Gauhl som ligger bakom förstörelsen och precis när det är dags att ge honom på truten kastar han min karaktär över kanten på den stora muren. Min stackars krigare slungas ned mot ett normalstort skogsbryn i cirka 400 kilometer i timmen. Eftersom jag är jag (och Destiny 2 inte är verklighetsbaserat) överlever min karaktärer med nöd och näppe och när han stapplar omkring på stadens gator har resan mot återhämtning, återuppbyggnad och vedergällning - alltså startat. Målet med spelets kampanj kommer givetvis att kretsa kring att Ghaul måste stoppas, till varje pris, men det som imponerar på mig är hur rikt Destiny 2 känns med riktig karaktärsutveckling, utvecklade världar och traditionellt berättande. Det finns en klar början, mitt och slut och även om det låter som något självklart är de tre punkter som praktiskt taget saknades i första spelet.

Det är en bra kampanj som innehåller massvis av intressanta moment, varierande uppdrag och allt är för det mesta otroligt bombastiskt samt explosivt uppbyggt. De återkommande karaktärerna med den karismatiske Cayde-6 (spelas av Nathan Fillion) i spetsen är tillbaka men vi får även stifta bekantskap med nya ansikten. Den mest framträdande av dem är förmodligen Hawthorne som för tillfälligt ser till att evakueringen från staden går så smidigt som möjligt. Utbytet mellan alla karaktärer är välgjort och reflekterar alltid den stundande situationen på ett bra sätt. Vanguard-trion, Ikora, Zavalla och Cayde-6 måste hantera vad det innebär att bli av med sitt "Ligth" och frågeställningen om de överhuvudtaget är "Guradians" längre eller inte. Det handlar om att bygga upp det som har gått förlorat och samtidigt om att hitta vem man är när man inte har någonting kvar. Jag njuter till fullo av de tio timmar jag spelar innan jag når eftertexterna känner mig tillfredsställd med hur det hela avslutas.

Det man kan smågnälla på vad gäller kampanjen och karaktärerna är att det känns som att bi-rollerna inte riktigt får det utrymme som de kanske skulle behöva. På varje planet får jag träffa en ny person som sedan fungerar som destinationens uppdragsgivare. På jorden (European Dead Zone) är det den hårdnackade Devrim Key som är en surmulen krypskytt som helst av allt sitter i sitt kyrktorn och prickar utomjordingar i plytet för att sedan avfärda det som en helt alldaglig syssla. På Nessus får jag stifta bekantskap med den artificiella intelligensen Failsafe som jag finner ombord på ett urgammalt mänsklig, och kraschad, rymdfärja. Hon agerar lite märkligt och verkar till en början ha utvecklat dubbla personligheter och mycket av humorn kretsar kring just det. På Titan träffar vi Sloane och på Io warlocken Asher Mir. Gemensamt för alla är att de känns underutvecklade för tillfället och inte sådär minnesvärda som jag hade hoppats på. Jag är dock övertygad om att de kommer växa med tiden och när fler uppdrag och expansioner har släppts kommer jag säkerligen fått bekanta mig ännu mer med dem.

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

För att försöka bena ut vad som faktiskt är nytt i Destiny 2 tänkte jag börja med att kolla på vad som inte är det eftersom ganska mycket är sig likt men inte nödvändigtvis exakt samma sak. Det första är givetvis känslan. Har du spelat Destiny kommer du känna igen dig på ett par sekunder. Bungies exemplariska spelkänsla med vapenhantering, hopp och övrigt miljöutforskande är helt och hållet oklanderligt, det kommer säkert inte som en överraskning för någon. De olika klasserna i spelet är inte nya utan snarare uppdaterade varianter från förra spelet. Destiny 2 innehåller tre klasser, Warlock, Titan och Hunter och varje klass har tre olika inriktningar som drastiskt ändrar sättet du spelar på. Det kallas för subklasser och de nya (eller uppdatera) är "Sentinel" till Titan, "Dawnblade" till Warlock och "Arcstrider" till Hunter. Tillvägagångssättet för hur de låses upp och uppdateras är kraftigt förenklat med menyer som är lättöverskådliga och sållar bort mycket av onödiga val som knappt påverkade spelet alls. Det är definitivt bättre på det här viset och det uppmuntrar till att kunna byta vissa egenskaper snabbt och enkelt för ett mer varierat spel.

Själva strukturen är även den mycket lik men här har en del förändringar och förbättringar implementerats. Det första jag lägger märke till är jag den här gången faktiskt har tillgång till kartor. Med ikoner på. En sådan liten sak gör extremt mycket för att världen ska kunna bindas samman på ett tillfredsställande sätt. På varje destination finns det, förutom kampanjuppdrag, massvis att göra. Det finns hemliga områden som kallas för "Lost Sectors" som är kluriga att hitta men som alltid innehåller en boss och någon form av belöning. Det finns även skattkistor utspridda överallt i miljöerna och massvis med hemligheter. På varje planet finns det även någonting helt nytt som kallas för "Adventures". De fungerar som sidouppdrag med individuella berättelser som ytterligare utvecklar världen och karaktärerna som bebor den. De supportkaraktärer som jag nämnde tidigare har även dem ett par uppdrag för dig att utföra. Allt som allt kan du säkert räkna ut att vi pratar om ordentligt med innehåll både med kampanj och det som finns runt om. Äventyren är välgjorda och oftast långa och utvecklade. För den som verkligen vill grotta ned sig bakgrundshistorier och utforska planeter finns det otroliga möjligheter för det den här gången. Planeterna; Jorden, Io, Nessus och Titan är alla underbart vackra att titta på och klart distinkta från varandra. Det är enkelt att bara vandra omkring och njuta om utsikten, tills man blir dödad av ett Hive-svärd i ryggen alltså.

Nivåsystemet i Destiny 2 är på det stora hela intakt, jag går upp i nivå till jag når 20 och sedan är det "Power Level" som gäller. Den ökar (relativt långsamt) genom att samla ny utrustning och fläskiga vapen. Spelets senare aktiviteter kommer kräva att du har en viss nivå för att ens få delta och saker som nightfall, trials och raiden kommer kräva att du har lagt ned mycket tid på att bli så mäktig som möjligt. Även vapensystemet är sig likt även om ett par förändringar faktiskt har skett i hur vapen grupperas. Alla vapen som i teorin kan döda med ett skott; krypskyttegevär, granatkastare, hagelgevär och liknande är nu flyttade till vad som kallas "Power Weapons" i början kan det tyckas lite märkligt men ammunition kommer tillräckligt ofta för att det inte ska bli ett problem. Det är snarare en förbättring i PvP (spelare mot spelare) där det blir mer fokus på "vanliga" vapen.

Andra nyheter är inte lika självklara vid en första anblick. Systemet för hur du skräddarsyr din karaktär har förbättrats med olika "shaders" för olika delar av utrustningen exempelvis och ett helt nytt system som gör att det går att modifiera vapen och utrustning finns instoppat. Nytt är att med de moddarna kan du med enkelhet byta ut vilken typ av elemental-skada du gör med ditt vapen (void, solar arc) när du vill. Andra små subtila förändringar som att det inte längre är nödvändigt att åka tillbaka till planetens omloppsbana för att byta destination är oerhört uppskattade.

Destiny 2
I EDZ (European Dead Zone) finns det massor av tallar. Och skog. Och fiender.

När kampanjen är slut och äventyren börjar sina finns det såklart andra aktiviteter att gotta sig i. Antingen kan du och två personer till (polare eller automatiskt matchade) hoppa in och kötta loss i spelets strikes. Det är intensiva uppdrag som går ut på att ta sig fram genom en bana, skjuta på allt som rör sig och sedan avsluta med att decimera en boss som oftast är gigantisk och mycket elak. De strikes som finns i spelet just nu är välgjorda och känns mycket mer dynamiska än många i första spelet. Det är inte riktigt lika mycket av att springa in ett rum, scanna någonting och sedan skjuta hundratals fiender och sedan repetera, även om det såklart finns några sådana moment också.

Vill du hellre möta mänskligt motstånd beger du dig snabbt som attan över till Crucible, som faktiskt har fått sig ett par rejäla uppdateringar. alla matcher är fyra mot fyra och du kan välja att spela i två olika lägen; "Quick Play" eller "Competetive". Skillnaden på de två är de olika spellägen som finns i respektive lista. Givetvis är det mer fokus på samarbete i den sistnämnda och jag rekommenderar dig att spela där med några kamrater istället för ensam. Balansen känns bra och tempot är något lägre än tidigare, någonting jag uppskattar eftersom jag vill ha tid att reagera när någon börjar skjuta mot mig och inte dö på fläcken.

Ute i spelvärlden dyker det då och då upp "Public Events" som är händelser där du kan jobba tillsammans med andra spelare för att erövra fiender i olika scenarion och bli belönad på slutet. Det fanns även i Destiny men här är det mer förfinat och det går att se på kartan när det ett sådant event ska starta. En del av Destiny 2 som ska förenkla en aning för den ensamma spelaren (eller spelarna som behöver bli fler) är "Guided Games". Den funktionen har jag inte kunnat testa överhuvudtaget ännu, tyvärr, och därför kommer det inte heller inkluderas i mitt betyg. Så snart jag har haft möjlighet att experimentera med funktionen kan du räkna med att vi på något sätt kommer prata om den också.

Destiny 2
Som vanligt är miljöerna i Destiny magnifika.

Exakt hur stort och omfattande Destiny 2 verkligen är kommer vi se under de kommande veckorna då fler och fler hemligheter kommer fram och spelare hittar massor av undangömt godis. Så är det alltid med den här typen av spel. Innehållet som finns framför mig just nu, kampanjen, äventyren och berättelsen är dock riktigt, riktigt bra. Bungie har verkligen tagit i från tårna den här gången och levererar ett spel som känns komplett och är så proppat med innehåll att jag nästan blir överväldigad när jag kollar på kartorna - men på ett bra sätt. Grafiken är svinläcker, musiken och ljudet imponerar konstant och Destiny 2 innehåller praktiskt taget mer saker än vad det första spelet gjorde tillsammans med alla sina expansioner. Det är ingen liten bedrift det.

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Destiny 2 är ett fantastisk spel oavsett om du blev gruvligt besviken första gången eller tillbringade hundratals timmar med att samla på alla vapen och göra livet surt för raidbossar. Visst, det känns kanske lite väl bekant ibland med praktiskt taget samma fiender, klasser och vapen och karaktärerna i berättelsen kunde ha utvecklats mer. Jag har dock haft riktigt höga förväntningar vilket nästan alltid brukar leda till total besvikelse men i fallet Destiny 2 är jag riktigt nöjd såhär 50-55 timmar in och att det kommer bli 500 timmar till - råder det inga som helst tvivel om.

09 Gamereactor Sverige
9 / 10
+
Bombastisk kampanj, välutvecklad och expansiv spelvärld, massor med innehåll, supersnygg grafik, grymma röstskådespelare, pampig ljudbild
-
Lite väl bekant ibland, bortslarvade karaktärer
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

Destiny 2: ShadowkeepScore

Destiny 2: Shadowkeep

RECENSION. Skrivet av Kim Orremark

Kim snörade på sig rymdpjucken och återvände till månen för att ta sig an starten av det tredje året i Destiny 2...

Destiny 2: Black ArmoryScore

Destiny 2: Black Armory

RECENSION. Skrivet av Kim Orremark

Det första innehållet till Destinys årliga content-paket är här och lämnar en hel del att önska för den som inte älskar att grinda...



Loading next content