Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
Gamereactor Sverige
recensioner
Total War: Warhammer II

Total War: Warhammer II

Adam har spelat dinosaurie och erövrat den nya världen i Total War: Warhammer II


Jag måste erkänna att jag inte följt Total War-serien så mycket på senare tid. Jag var aldrig den som spelade varenda del i serien från första början, men jag har ändå många goda minnen från de otaliga timmar jag lagt på delar som Medieval eller Shogun 2. Dessa varvas dock även av betydligt värre minnen som ett näst intill trasigt Rome 2 som än idag är en plåga att dra igång på min dator. Så det var med lättnad jag efter årets Steam-rea startade upp seriens första Warhammer-spinoff och märkte att det var en spännande tolkning av Games Workshops populära varumärke.

Total War: Warhammer II
Mellansekvenserna är vackra stillbilder i Warhammer II, men har ökat i antal

Det var inte länge efter det som Total War: Warhammer II trillade ner i mitt knä. Jag var först smått orolig över att detta skulle vara på sin höjd en glorifierad expansion med några små justeringar, en ny karta och lite häftiga trupper att kasta in i strid. Jag blev glatt överraskad när jag insåg att detta var något mer ambitiöst och som även breddade den lilla kunskap jag hade om Warhammer-universumet. Min erfarenhet av serien har aldrig varit direkt djupgående. Så bortom att det fanns alver, dvärgar och allt vad fantasy-genren kräver så hade jag ingen aning om vad The New World var och vad dessa nya landmassor innefattade. Vi har nu fyra olika raser att spela som, vilket fortfarande kan ses som få enligt Total Wars standard, men dessa är i sin tur väldigt olika i hur de ser ut och spelas.

De jag spelade med först och främst är nog vad jag skulle kalla för de mest traditionella av de fyra olika raserna; Högalver. Högalverna från Ulthuan drivs av en rik aristokrati, intriger och deras löfte att skydda världen från de mörka krafter som försökte invadera i det föregående spelet. Deras militära uppbyggnad innehåller ett stabilt infanteri, ett avancerat kavalleri samt gott om stöd från flygande bestar som jätteörnar och drakar. Deras stora styrka är denna balans mellan en stabil militär samt diplomatiska fördelar, som var vad som i slutändan räddade mig i min över 300 rundor långa kampanj.

Mörkalverna är deras ambitiösa kusiner. Istället för plikt så drivs de av en kraftig lust efter makt i alla dess former. Deras militär är aggressiv men är även lika oberäknelig för de själva. Deras trupper blir farligare ju mer de dräper sina motståndare , vilket gynnar en väldigt aggressiv spelstil. Deras förluster kan dock snabbt ersättas av de enorma slavskepp som färdas över haven och kan enkelt producera trupper långt ifrån sin hemort Naggaroth. Deras våldsamma och maktgalna natur är dock även en risk, då det alltid finns en risk att deras ledare kan bryta sig loss och bli ens fiender.

Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer IITotal War: Warhammer II
Striderna är fortfarande imponerande stora, precis om Total War ska vara

Grupper som dock vann mitt hjärta rent visuellt var dock ödlemännen från Lustrias djungler. Dessa dinosaurieliknande azteker försöker skapa ordning i världen utefter De Gamlas planer. Även om de knappast är okultiverade monster så har deras trupper alltid risken att falla för sin blodlust i strid och ignorera mina order och istället anfalla första, bästa fiende. Ödlemännens arméer är först och främst infanteribaserade, men huserar även några av de största monstren i spelet och brukar kraftfull magi. Diplomati är inte deras stora sida (inte svårt att tro när deras ledare Mazdamundi ser ut som en guldpyntad Jabba the Hutt) men det är ett hinder värt att övervinna då deras styrka ligger i förmågan att magiskt nätverka sitt rike, och sina allierades, för extra bonusar.

Sist men inte minst har vi Skavens. Dessa humanoida pestråttor är farligare än de ser ut. De agerar snabbt, kortsiktigt och är utmärkta för att spela farligt. Deras arméer drivs av tillgången på mat, något som produceras från särskilda platser eller som fås av av vinna strider (ni kan nog gissa hur). Deras militära framgång hänger på slugt användande av livsfarliga specialtrupper skyddade av billig kanonmat. En hord av råttor kan skickas mot en annars säker död, men räddas av ett bombardemang av sjukdomar och gift, eller förmågan att få fram trupper från under fiendens fötter. De är även svåra att utrota då deras rike kan spridas långt och bosatta städer ser ut som övergivna ruiner på kartan.

Alla dessa fraktioner kan sedan genomföra olika riter unika för sin sida med olika fördelar eller belöningar för att ge ett lyft ekonomiskt, militärt eller unika enheter som kan gynna ens framfart. Dessa markant olika spelstilar och styrkor tog en stund för mig att komma underfund med och jag måste erkänna att mina första försök med både ödlorna och Skavens gick katastrofalt dåligt. Men med tiden, ju mer jag nötade och provade på deras olika sätt att hantera situationer så släppte mina bekymmer. Detta är utan tvekan Total War: Warhammer-spelens största styrka, att universumets olika befolkningar byggs ut både spelmekaniskt och utseendemässigt.

Total War: Warhammer II
Det finns fortfarande gott om teknologi och uppgraderingar att forska fram

Kampanjen har även den fått sig en omsvarvning. I det första Warhammer-spelet var det ett ganska enkelt upplägg där jag helt enkelt gjorde det jag brukade: Skapa en stabil ekonomi, expandera sunt (om man inte är orcher såklart), bilda allianser tack vare usel diplomati och sedan vara redo när demoninvasionen kommer. Det fanns såklart alltid ett underliggande mål hos varje ras utöver detta, men det var så jag i slutändan spelade Total War: Warhammer. I uppföljaren har Creative Assembly istället valt att ännu mer rikta alla parter mot ett gemensamt mål i kampen om världens öde då vi i spelet försöker ta kontroll över The Great Vortex.

Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II
Total War: Warhammer II