Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Startsidan
recensioner
Call of Duty: WWII

Call of Duty: WWII

Vi är tillbaka i andra världskrigets vansinne igen i Call of Duty. Sledgehammer Games förvaltar detta med bravur och levererar något alldeles i hästväg...

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Vi tar de dåliga nyheterna direkt: nej, detta är inte det bästa Call of Duty-spelet någonsin. Det är fortfarande Call of Duty 4: Modern Warfare som aspirerar på den titeln. Med det ur världen kan vi ta de goda nyheterna: detta är det näst bästa Call of Duty-spelet någonsin. Varje aspekt av det är en klar förbättring av allt vi hittills upplevt under denna generation och det kan mycket väl visa sig bli titeln som pånyttföder serien.

Det här med storyn i Call of Duty-spelen har varit si och så genom åren. Men efter att WWII utannonserats tidigare i år, har det funnits en hel del hype sedan det utlovats en emotionellt tung och välskriven story som berättar hur det är att vara en simpel soldat i detta krigens krig, vars liv helt står och faller med resten av gruppens. Hur det formar livslånga relationer och förändrar liv för alltid. Och jag kan glatt meddela att spelet levererar. Du spelar mestadels som Ronald "Red" Daniels, en medlem ur US 1st Infantry Division, från Normandies stränder under den ökända dagen D till befrielsen av Paris, därefter in i Tredje riket för att kväsa Axelmakterna.

Call of Duty: WWII
Kampanjen är makalöst välgjort och ett måste att spela igenom.

En sak som snabbt känns uppenbar är hur Sledgehammer Gamer fångat autenticiteten och ursinnet från kriget. Under första uppdraget sitter du inledningsvis och hukar med din trupp likt en samling levande sardiner i en trång landsättningsbåt medan tyskt bly flyger runt huvudet som myggor på en Norrländsk hjortronmyr. Rampen fälls ner och adrenalinet rusar. De soldater du hunnit lära känna förvandlas till sönderslitna kroppar på det kalla metallgolvet och för er som klarar er levande ut på stranden är detta bara början på helvetet i resten av spelet.

Det finns inget uppdrag under Daniels resa som sticker ut sådär extra mycket att jag vill framhålla det, men tempot och variationen är snudd på perfekt. Från helt sanslöst maffiga strider i början för att trycka tillbaka Axelmakterna, till att jaga dem medan de flyr och köra genom lerdränkta åkrar, besöka naziockuperade byar på natten och så vidare. Det är ingen risk att du tröttnar och det blir aldrig fråga om stelt pepprande utan uppehåll, utan varje uppdrag överraskar dig på något sätt.

Call of Duty: WWIICall of Duty: WWII
I singleplayer finns inget automatiskt helande, utan du behöver första hjälpen.

Multiplayer är dock det som ger spelet dess verkliga hållbarhet, och här finns flera stora nyheter. Först och främst har vi nu Headquarters; en social hubb som påminner om Farm i Destiny 2. Här får spelarna ett tredjepersonsperspektiv och kan interagera med andra gamers samt utmana dem i strider man mot man. Du kan fritt utforska Headquarters medan du söker efter en ny match att spela, eller bara prova ett nytt vapen på skjutbanan samt upptäcka något av de många påskäggen. Det är betydligt mer intuitivt och roligt än att bara traggla tråkiga menyer och ett mycket välkommet tillägg.

Den andra stora nyheten är asymmetriska spelläget War, vilket namnet till trots inte har särskilt mycket att göra med War i klassiska Call of Duty: World at War. Här spelar två lag om sex spelare vardera, men det handlar inte främst om att döda varandra, utan om att klara uppdrag. Tre banor finns tillgängliga från start och fler kommer såklart via DLC. Det känns dock en smula tråkigt eftersom det går ganska fort att lära sig dem utan och innan. Bara två-tre stycken till hade gjort underverk för variationen och när du spelat både Allierade och Axelmakter på dem så börjar det kännas välbekant alltför snabbt.

Call of Duty: WWIICall of Duty: WWII
Designen och spelkontrollen känns ypperlig.

Annars är multiplayerkänslan välbekant. Spellägen som Team Deathmatch och Search and Destroy är mindre hektiska och mer taktiska, medan Hardpoint och Capture the Flag består av 100% actionvansinne. Sledgehammer har inte försökt göra ett eget spelläge, men har tagit de senaste årens Uplink och gjort om det till något de kallar Gridiron. Det är betydligt långsammmare än Uplink någonsin varit, men konceptet med att få en boll i mål är detsamma. Att bära in den ger sju poäng medan ett kast renderar fyra. Jag upplever att detta gör spelet betydligt mer taktiskt än tidigare då man fick ett eller två poäng och jetpacks gjorde allt vansinnigt uppdrivet.

Att sakta men säkert kämpa sig fram i graderna mot maxnivå är fortfarande en del av Call of Duty: WWII, men utvecklarna har slungat ut allt vad perks heter, och istället ersatt det med 'Basic Training'. Dessa påverkar spelet i klart mindre omfattning och du kan bara ha en åt gången. Istället är det ditt val av vilken division du ska tillhöra som påverkar desto mer. Fem stycken finns tillgängliga och de specialiserar sig på varsin vapentyp och en matchande egenskap.

Call of Duty: WWIICall of Duty: WWII
Det finns inte överdrivet många spellägen, men de som finns är desto bättre.

Ett exempel är Expeditionary-divisionen som ger en hagelbrakare med brinnande skott, eller Infantry som gör att en bajonett kan fästas på ditt gevär. Att levla upp divisionerna gör att du får fler uppgraderingar att välja bland, men att blanda hejvilt som med det gamla perks-systemet går inte längre och det ger en mer balanserad och sammanhållen känsla. En kritik som förekommit mot Call of Duty: WWII och som absolut bör adresseras är mikrotransaktionerna. De är nämligen tillbaka igen. Såvitt jag kunnat se under min recensionsperiod är de enbart kosmetiska, men tiden får utvisa om detta är något som ändras längre fram.

Det område där Sledgehammer förbättrat nästan mest kontra tidigare delar i serien är zombieläget. Upplägget är en aning banalt där du skickas in i fiendeområde för att stjäla tillbaka stulen konst som nassarna tagit, men allt går såklart om pipsvängen när zombies dyker upp. David Tennant leder gänget med skotsk accent, medan Kathryn Winnick, Elodie Yung och Udo Kier utgör de andra tre i kvartetten.

Call of Duty: WWIICall of Duty: WWII
Zombieläget är i en helt egen division denna gång, Sledgehammer Games utklassar tidigare delar.

Den bästa grejen med detta zombieläge är bandesignen. Den är inte enorm på något vis, men har mycket vertikalitet och vägar att ta sig fram på. Det är dessutom varierat från kloaker till slott, till byar fyllda med affärer, ett kontrollrum av något slag, en saltgruva och mycket annat. Det finns så mycket att upptäcka på varje bana samt massor av hemligheter. De tål helt enkelt att spelas om och om igen. Du levlar dessutom upp och kan skapa dig egen klass zombiebekämpare med de vapen du gillar, vilket gör att det bitvis påminner mer om Killing Floor 2 än tidigare zombielägen i Call of Duty-serien.

Call of Duty: WWII är kort sagt ett riktigt guldkorn till spel och det finns verkligen inte mycket att klaga på. Visst, det vore trevligt att bli av med mikrotransaktionerna och det är inte direkt mycket innovation i multiplayern. Men behövs det när resten är så otroligt habilt? Det här är tveklöst det bästa serien erbjudit på mycket länge. Kampanjen är direkt fenomenal, zombieläget har aldrig varit bättre och multiplayern otrolig. Visst, gillar du inte tidigare delar i serien lär du inte övertygas av detta heller, men om du är ett fan av serien så var beredd på något alldeles extra. Activisions flaggskepp är härmed tillbaka i storform igen och bättre än såhär har serien inte varit på tio år.

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera
Call of Duty: WWII

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera
09 Gamereactor Sverige
9 / 10
+
Makalös kampanj, suverän multiplayer, zombieläget har aldrig varit bättre, andra världskriget skildras väl, suverän design, klockren spelkontroll, stenhård känsla
-
Giriga mikrotransaktioner, War har bara tre banor
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

Rise Nation blev CWL Anaheim 2018-mästare

Rise Nation blev CWL Anaheim 2018-mästare

ESPORT-TEXTER. Skrivet av Jonas Mäki

Under helgen har vi varit på plats i Anaheim (Kalifornien) för att täcka Call of Duty World League i Convention Center, och mästare blev till slut Rise Nation efter att...



Loading next content