Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
Gamereactor Sverige
recensioner
Need for Speed Payback

Need for Speed Payback

Ett nytt Need for Speed med all fokus på story, karaktärer och elaka organisationer istället för bilkörning, har det varit rätt väg att gå? Kim har satt betyg...


Ghost Games senaste försök (Need for Speed, 2015) att tämja den kraftigt spretiga Need for Speed-serien var för mig ett misslyckande. De plaskvåta vägarna i Ventura Bay lyckades inte underhålla mig och i slutändan var den hett efterlängtade re-booten ytterst medioker. Jag förstår dock vad Ghost ville göra, vilka ambitioner som låg bakom besluten som fattades och således hoppades jag på att de skulle lyckas göra spektret lite smalare när de bestämde sig för att smaska på en klichédrypande undertitel och en berättelse som självaste The Rock hade kallat för löjlig. Jag hade dock fel. Need for Speed Payback är förvisso löjligt, men det är även sämre än förra spelet. Tyvärr.

Om du känner med dig att du behöver plocka fram skämskudden allt för ofta i Fast and the Furious-filmerna borde du börja förbereda dig mentalt redan nu, och även ta en sväng till närmsta Ikea för att köpa fler kuddar, för det kommer behövas. I Need for Speed Payback handlar allt (precis allt) om ren och ljuvlig hämnd. Med tanke på titeln kommer det nog inte som en överraskning för någon, men här finns inte en tillstymmelse till försök att göra konceptet särskilt intressant. En av spelets huvudkaraktärer, Tyler, blir blåst tidigt i spelet av Lina Navvarro som visar sig jobba för super-elaka organisationen "The House" (spelet utspelar sig i ett fiktivt Las Vegas) och gissa vad din uppgift blir i det hela? Exakt...

Need for Speed Payback
Grafiken är det oftast inga fel på, även om vissa delar är märkbart sämre än andra.

För att utkräva den där åtråvärda hämnden måste du vinna biltävlingar, precis som i verkliga livet alltså, annars hade det inte varit mycket till bilspel. Hela premissen är exakt lika enfaldig som den låter och det i sig är ingenting som jag har några egentliga problem med, Fast and Furious och alla tusentals filmer de har kommit upp till idag är också rätt korkade men - samtidigt lyckas de vara underhållande. Den stora och viktiga skillnaden här är att Need for Speed Payback saknar den där glimten i ögat, vetskapen om att det är korkat. Istället tar spelet sig på så stort allvar att det inte går njuta av det ordentligt för det blir så urbota larvigt.

Visst, det förra spelet hade även det samma problem, om det skulle vara till någon tröst, och i Payback har man åtminstone bytt ut de hemska mellansekvenserna med riktiga skådespelare mot animerade karaktärer. Det är i mitt tycke bättre men själva insatserna är fortfarande horribelt usla, rakt igenom.

Need for Speed Payback
Du får ratta en mängd olika bilar genom spelets alla uppdrag, men de flesta känns likadana.

I Need for Speed Payback är eventen som ska klaras av utspridda över kartan, det hela utspelar sig i Fortune Valley och består av en mängd olika platser att tävla på. Höga bergstoppar, täta stadskärnor och en jäkla massa öken. Tom, innehållslös öken. Det spelar liksom ingen roll att jag startar en tävling inne i stadskärnan, spelet har en tendens att alltid leda mig rakt ut på sanddynorna och sedan lämna mig där, kall ensam och med en sjujäkla resväg tillbaka för att starta nästa lopp. Nu låter det som jag hatar sand, och det gör jag inte, men ett väldigt påtagligt problem med Need for Speed Payback är just att världen känns så artificiell, platt och innehållslös.

För att göra framsteg i spelet och så småningom kunna utmana Lina på riktigt krävs det att du utmanar och vinner mot andra biltokiga runt om i Fortune Valley. Det är olika grupperingar med coola namn och pimpade bilar och genom att utmana dem i deras respektive klass skaffar jag mig vänner och får information. Gängen är precis lika klyschiga som du kan gissa dig till, han som driver driftligan i öknen är exempelvis någon form av hacker och slänger sig med fraser som "Jag är alla och jag är ingen, jag är Underground Soldier". Det är så larvigt och avsaknaden av självdistans får mig att storkna vid upprepade tillfällen och överväga att stänga av spelet och göra något annat.

Need for Speed Payback
Need for Speed Payback
Need for Speed Payback
Need for Speed Payback
Need for Speed Payback
Need for Speed Payback