Gamereactor follow Gamereactor / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands / 中國
Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
recensioner
Burnout Paradise Remastered

Burnout Paradise Remastered

Criterion Games mästerliga arkadracer gör efterlängtad comback på den här generationens konsoler. Kim har åkt tillbaka till Paradise City...


Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus

Jag älskade Burnout Paradise och bara tanken på att det har gått tio år sedan jag senast spelade det på min Xbox 360 så såklart sinnesjuk. Tio år. Det känns som igår. Men, jag ska inte bli nostalgisk. Ett av spelen jag tyst har bett om ska få sig en nyutgivning är faktiskt just Burnout Paradise, men EA har varit väldigt tjuriga på den fronten. Tills nu. Den mest intressanta frågan är givetvis: Hur har EA behandlat remastern?

Till att börja med, Burnout Paradise Remastered innehåller grundspelet (duh) och allt extramaterial som släpptes. Det inkluderar dag- och natt-cykeln, motorcyklarna, alla extra bilar och såklart Big Surfs Island. Det är inget snack om att det mycket välfyllt paket, proppat med innehåll för vansinnesracing. Säga vad man vill om utvecklingen de senaste tio åren men, Burnout Paradise Remastered är fortfarande exakt lika kul nu som då.

Burnout Paradise Remastered
"Take me down to the paradise city, where the grass is green and the girls are pretty" sjöng ju Guns N' Roses. Jag känner likadant.

Burnout Paradise Remastered är upplagt på det sätt att du direkt från start har tillgång till hela kartan. Varje korsning är potentiell tävling där det endast räcker med en liten burnout för att starta. Tävlingstyperna varierar från traditionella sprintlopp, stunt-event till road rage-tävlingar där det gäller att få sina motståndare att krascha sina flådiga kärror. Det som kännetecknar Burnout Paradise Remastered är enkelheten i upplägget och tempot mellan tävlingarna. Det finns ingen egentlig utfyllnad. Du kan tävla i raskt tempo eller bara glida omkring i staden för att plocka ned rivaler (och på så sätt få tag på deras bilar), valet är ditt.

Det spelar egentligen ingen roll om jag är sugen på att tävla eller inte, charmen med Paradise City är just att det är så lätt att bara glida omkring, sätta nya rekord på vägsträckor, köra sönder skyltar eller hoppa från avsatser som inte ens självaste Evel Knievel skulle fått för sig att ens titta på. Spelvärlden som Criterion målar upp med Paradise City kan mycket väl vara den mest inbjudande någonsin i ett spel av den här typen och även om jag faktiskt fortfarande kan hitta till landmärken och hemligheter är det en extrem fröjd att göra det på nytt.

Burnout Paradise Remastered
Allt innehåll från originalspelet och dess nedladdningsbara material finns med i den här utgåvan.

För att navigera Paradise City finns ett massvis med bilar, eftersom allt nedladdningsbart material finns tillgängligt från start kan du välja på ungefär vad du vill. Vråltunga polisbilar, små sladdriga leksaksåk, futuristiska svävare (!) eller plastiga riskokare. Hundratals olika bilar i flertalet olika klasser. Det gäller att välja bil efter tävling för att lyckas bäst. Det är uppdelat i "Speed", "Stunt" och "Aggression" och för att exempelvis ha en god chans när det vankas crashparty är den sistnämnda klassen att föredra.

Nackdelen med att ha så många av bilarna (de nedladdningsbara då) upplåsta från start är att motivationen och framförallt belöningen med att låsa upp nya bilar uteblir en aning. Det finns liksom ingen mening med att ha en vertikal progression om du redan från start kan använda en bil som är bättre och kan användas i alla tävlingstyper. Jag hade hellre sett att Criterion Games hade fnulat fram ett sätt att få det nedladdningsbara innehållet att kännas som en dynamisk del av spelet.

Burnout Paradise Remastered