Tony Hawk's Underground

Game Boy-spel som bygger på avancerade tredimensionella spel till stationära konsoler brukar vanligtvis kunna få mig att hålla mig för skratt. Allt brukar vara nedskalat och försämrat. Observera att jag skriver brukar, så är inte alls fallet med de tidigare Tony Hawk-spelen som istället varit nästan lika underhållande som sina verkliga förlagor.

Tony Hawk's Underground utgör lyckligtvis inget undantag. Med alla goda inslag från versionerna till de stationära konsolerna plus ett äkta arkadläge är det bara att applådera Activisons ansträngningar att inte bara mjölka ur pengar ur ett kvalitativt varumärke, utan också leverera ett mycket bra spel.

Ett flertal proffs finns som vanligt med, varav Bam Margera (som också var med i TV-serien Jackass) och Tony själv är de jag känner till bäst. Roligt är dock att man denna gång främst måste spela med en egenhändigt hopknåpad figur i vad som enklast beskrivs som ett rollspel i skateboardmiljö. Man får åka omkring och prata med folk, lära sig nya trick, köpa föremål som näring och skydd samt se till att få erfarenhetspoäng så man kan börja showa på de stora platserna. Dessvärre är grafiken ytterst begränsad när det kommer till figurerna själva och man ska verkligen ha både god fantasi och falkögon för att kunna urskilja vem det egentligen är man åker med. Att designa sin egen figur låter därmed roligare än vad det faktiskt är.

När spelet börjar häckar man på bakgator i New Jersey. Därifrån gäller det sedan att ta sig uppåt i karriären över platser som New York City och sköna Santa Monica i Los Angeles. Alla platser är bra avbildade och erbjuder varierad åkning. Till en början kan man bara åka på en liten del av varje område, men genom att klara vissa moment och prata med speciella personer låses större och större områden upp. Det som slår mig är hur otroligt stora platserna är när allt är upplåst och det är ofta jag nästan känner mig vilse då jag vill till något nytt ställe. Imponerande. En kul grej är också att man på två spelare i bästa Jackass-anda kan ha race sittandes i matvaruvagnar. Fungerar oväntat bra.

Den största nyheten rent spelmässigt i Tony Hawk's Underground är att man denna gång kan stiga av sin bräda. Efter ett utfört trick kan man stiga av och har sedan en kort stund på sig att förflytta sig till fots för att därefter fortsätta sin kombination av trick. Till en början upplevde jag det som fånigt, det känns inte precis som en kedja av manövrer då jag ju stigit av rullbrädan, men snart insåg jag möjligheterna med ett sådant system. Den lilla möjligheten att göra förflyttningar till fots förändrar ganska precis allt. Nu kan den sluge och fingerfärdige göra helt sjukt långa kombinationer som kan vara nästan hur långa som helst. Ett bra val således, även om en sådan kombination inte ser lika spektakulär ut som i de tidigare spelen på grund av avbrotten i åkandet.

En stor grej med hela skateboardkulturen är musiken. Dessvärre har det slarvats ganska friskt med den i denna version till Game Boy Advance. Istället för tung rock får vi istället Game Boy Advance-gnäll. Lite tråkigt, även om man vill snåla på minne genom att inte använda röster hade man kunnat göra mer än såhär. Ljudet är spelets svagaste sida och för en gångs skull slipper jag svära över att jag inte kan ha hörlurar till Game Boy Advance, jag vill helt enkelt inte höra det som serveras.

Allt trickande och liknande lär göra gamla fans snabbt varma i kläderna. Allt fungerar som vanligt och det är enkelt att komma igång även för nybörjare. Genom knappkombinationer och fingerfärdighet med styrkrysset går det att åstadkomma mäktiga kombinationer av avancerade tricks. Man blir hela tiden bättre på åkandet och genom möjligheten att gå på marken lyfts det hela ytterligare några snäpp. Jag imponeras också konstant över den smarta designen på banorna. Man lär sig dem aldrig till hundra procent och kommer hela tiden på bättre och svårare sätt att tillskansa sig de verkligt stora poängsummorna.

Efter att ha spelat igenom spelets underhållande huvuddel, själva rollspelet, lär de flesta glädjas åt ett kärt återseende: Arkadläget. Till skillnad från de stationära versionerna så finns det nu möjlighet att spela Tony Hawk på det sätt som det faktiskt gör sig allra bäst på, nämligen genom att göra trick och få poäng i syfte att jaga förstaplatsen på High Score-listan. Det är verkligen spelets stora styrka att denna funktion fortfarande finns kvar och gör att spelet nästan håller för evigt. Dessutom kan det tilläggas att arkadlägets små intensiva spelsejourer är perfekta för just bärbart spelande då man ofta bara vill ha några minuters förströelse på en spårvagn eller buss.

Alla som någon gång spelat Tony Hawk's Pro Skater lär snabbt bli varm i kläderna och verkligen trivas med denna femte Game Boy-inkarnation av den populära skateboardsimulatorn. Ni som ännu inte gett spelet chansen bör slå till nu. De som vill ha story får en riktigt trevlig sådan, och de som bara vill åka runt och jaga höga poäng får göra det. Tony Hawk's Underground till Game Boy Advance är inte en nedskalad version utan lika roligt som de stationära versionerna samt dessutom utrustad med ett äkta arkadläge. Tony har bott i min Game Boy Advance i flera veckor nu och jag släpper ogärna ut honom. Jag hoppas han får komma hälsa på i din med, han är ett otroligt trevligt sällskap.