Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Startsidan
recensioner
Spider-Man

Spider-Man

Henric har hoppat i superhjältetrikåerna igen och svingat sig fram mellan New Yorks skyskrapor och älskat varenda sekund...

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Adrenalinet rusar i min kropp samtidigt som jag dyker ned från toppen av Avengers Tower. Det är ännu en solig dag i New York och nedanför mig ser jag den stressade trafiken komma närmare och närmare mig. Plötsligt riktar de gående på gatorna sina huvuden uppåt och tjoar högt när jag kastar ett nät och med en sanslös fart svingar mig förbi innan mitt huvud kolliderar med asfalten. Sirenerna från polisbilarna ekar högt och jag fortsätter svinga mig fram längs med gatan för att ännu en gång assistera NYPD. Det är en helt vanlig dag i en upptagen superhjältes liv, och jag älskar varje sekund av det. Jag är van vid att behöva bli besviken på licensspel med Spider-Man i huvudrollen men den här gången kan jag gladeligen säga att så inte är fallet. Insomniac Games har lyckats skapa ett spel där det aldrig känts bättre att axla rollen som Spider-Man.

Åtta år har passerat sedan Peter Parker blev biten av den radioaktiva spindeln som kom att ge honom sina otroliga krafter. Då var han femton år gammal och det är därmed en mer erfaren superhjälte som vi träffar redan under spelets första minut. Och skönt är väl det då jag inte tror att någon längre känner ett behov av att se farbror Ben bli skjuten eller se Peter upptäcka sina krafter. Istället vaknar Peter upp till en dag, identisk med alla andra, och denna gång är det Wilson Fisk, mer känd som Kingpin, som fångar spindelns uppmärksamhet. Insomniac Games slösar minsann ingen tid åt att låta spelaren genomföra trista övningsmoment utan släpper omedelbart in oss i hektiska strider där information om hur man slåss och svingar sig fram förmedlas under tiden. Genast skapas ett förtroende hos mig som spelare att Peter faktiskt varit superhjälte i åtta år och inte behöver någon träning.

Spider-Man
Gångtrafikanter stannar mer än gärna upp för att be dig om selfies eller high fives. För dem är du en sann hjälte.

Det första som slår mig efter att jag hoppar ut genom fönstret från Peters trånga och stökiga lägenhet är vilken fantastisk atmosfär spelet kommer med. Promenerar jag längs med stadens gator stannar invånarna upp och ber om selfies eller autografer innan jag helt plötsligt blir avbruten av polisradion som rapporterar om ännu ett rån i närheten. Samma ögonblick som detta sker hör jag ljudet från polisbilarna närma sig och när jag ger mig iväg fäller Peter någon härlig ordvits om bovarna han precis ska sätta stopp för. Aldrig någonsin har New York känts så levande i ett spel. Flera gånger har jag kommit på mig själv att jag inte gör något vettigt alls. Det gör mig dock ingenting då J. Jonah Jamesons högljudda och upprörda stämma ständigt dyker upp i radion som får mig att skratta till både en och två gånger samtidigt som själva transporteringen inte kan beskrivas som annat än underbar.

Svingmekaniken är kanske en av de svåraste, men också viktigaste, aspekterna att pricka in i en titel med Spider-Man. Fallerar utvecklaren på denna punkt har helheten av spelet redan försämrats avsevärt. Insomniac Games har hur som helst varit väl medvetna om detta och levererar det kanske mest njutbara systemet någonsin. Det räcker med att hoppa upp i luften och kasta ett nät så är man snabbt igång och det spelar inte heller någon roll om spelaren startar från ett trångt utrymme eller ej. Allt kan användas för att bygga upp fart på för att bara sekunder senare befinna sig uppe bland skyskraporna. Råkar jag exempelvis stöta emot en husvägg medan jag svingar mig fram släpper Peter omedelbart taget om sitt nät och springer istället längs med väggen. Väljer jag att inte studsa från den går det enkelt att följa den till dess kant för att sedan fortsätta springa på nästa sida av byggnaden. Aldrig någonsin har det varit så enkelt att ta sig fram i en titel med Spider-Man i huvudrollen. Alla som har varit i New York vet dessutom att det kryllar av brandtrappor och andra potentiella problem för att snabbt ta sig upp för en byggnad, men inte ens det är ett problem denna gång. Med ett enormt flyt går det att springa uppför även dem och det går inte mycket långsammare alls. Faktum är att alla byggnader och objekt är designade på ett sätt som gör att du aldrig ska tappa hastigheten.

Spider-Man
Även om spelets strider oftast är roliga att delta i hade de varit i behov av lite finslipning.

Med tanke på att jag nämner att transporteringen har sådant flyt oavsett hinder skulle man kunna tro att utvecklarna gjort det på bekostnad av realism, men svaret är även där nej. Finns där inget att fästa sitt nät vid kommer Spidey störtdyka ned mot marken, men genom att dra sig mot en lyktstolpe eller liknande går det ändå att ta sig fram i miljöer som vid första tanke skulle vara knepigare. Central Park är ett utmärkt exempel på detta som tack vare lyktstolpar, statyer och andra objekt gör att kan man studsa sig fram genom parken på nolltid.

När Playstation 4 Pro först visades upp var den här titeln en av de allra första som bekräftades dra nytta av den extra kryddade grafiken. På samma vis som jag måste stanna upp för att ta in atmosfären stannar jag även upp på tok för många gånger för att beundra det visuella. Till att börja med är texturerna på spindelns dräkt helt makalöst detaljerade och färgerna riktigt krispiga. Det som dock imponerar lite extra på mig är att man kan se genom alla fönster till alla byggnader, och jag menar verkligen alla. Vanligtvis brukar fönstren på skyskrapor vara kolsvarta i spel och omöjliga att se genom men i Spider-Man går det att se vad som försiggår i exakt alla rum. De är förvisso alltid livlösa och tvådimensionella men det är en fin detalj som gör spelet lite extra vackert när man passerar förbi.

Oavsett vilken tidpunkt på dygnet det är så fortsätter New Yorks skönhet väcka stor beundran hos mig och efter spelets slut tillåts man dessutom välja tidpunkt att spela på. Soliga dagar lyfter fram livligheten i staden medan nattetid vackert lyser upp skyskraporna och Central Park blir så där extra mysig att strosa runt i. Den sena eftermiddagen är dock min favorittid att uppleva New York på tack vare otroliga ljuseffekter från solnedgången. Att se det orangea skenet från solen kika fram mellan skyskraporna är precis så läckert som det låter.

Det dröjde inte lång tid innan debatten om spindelns dräkt blev allt mer högljudd på nätet. Många besatt en otroligt fientlig inställning till det vita emblemet på bröstet och de vita handskarna. Insomniac berättade att de ville skapa sin egen spelvärld och inte känna sig bundna till varken filmer eller serietidningar, men att tillfredsställa de mest hängivna (eller bara kräsna) fansen kan vara en extrem utmaning. Oavsett vilken sida du står på i debatten har utvecklarna inte snålat på möjligheterna att låta dig spela iklädd andra kostymer där du garanterat lär hitta någon som i dina ögon definierar karaktären. Omkring tjugo nya kostymer finns att låsa upp inspirerade av både filmer och serietidningar som fyller fler funktioner än att enbart göra dig mer (eller mindre) behaglig att titta på. Ett par dräkter har nämligen unika förmågor som kan utnyttjas i strid där exempelvis kostymen Scarlet Spider (från Spider-Man: The Clone Saga) kan skapa hologram av dig själv för att vilseleda dina fiender i strid. Varje kostym kan utöver detta tilldelas tre modifieringar som förstärker dina olika egenskaper. För alla fans är det här sannerligen en ordentlig guldgruva som gör det svårt att nöja sig med endast en dräkt. Bli därför inte förvånad om du upptäcker dig själv växla mellan dem titt som tätt eller utbrista ett glädjerop när du låser upp en ny.

Att ändra val av kostym är hur som helst inte det enda sättet du kan förstärka dig på. Peter försöker ständigt hitta nya sätt att förbättra sin kostyms teknologi och efter ungefär en halvtimme presenteras du för ett uppgraderingsträd som lär hålla dig intresserad för resten av äventyret. Det är uppdelat i de tre grenarna uppfinnare, försvarare och nätspinnare. Med hjälp av erfarenhetspoäng som du samlar på dig genom att fotografera kända landmärken, störa kriminella aktiviter, slutföra sido- eller huvuduppdrag (eller något helt annat) kan du spendera dessa poäng för att lära dig nya färdigheter eller förbättra redan inlärda konster. Bland annat kan du med dessa uppgraderingar desarmera skurkar, svinga dig fram ännu smidigare samt lära dig nya attacker att utnyttja i strider.

Spider-Man
Att svinga högt uppe bland byggnaderna är en fantastiskt njurbar upplevelse. Ännu bättre blir det tack vare urläcker grafik.

Som fan gladdes jag lite extra åt att hitta kvarglömda ryggsäckar under spindelns åtta år som brottsbekämpare eftersom de dels belönar spelaren med erfarenhetspoäng men också för att de berättar en mindre berättelse från det förflutna. De olika ryggsäckarna innehåller nämligen föremål från tidigare strider med Mysterio, Shocker eller till och med menyn från Peters och Mary Janes första dejt som hjälten sedan kort kommenterar. Spelet är verkligen proppat med fanservice och detta är ytterligare något som gör mig som fan lite extra varm inombords.

Jag kan knappast överösa spelet med klagomål men det tog inte särskilt lång tid att finna dess största brist, och det handlar om striderna. De som är bekanta med Arkham-serien lär känna igen sig snabbare än en anställd på Carlings hinner erbjuda dig sin hjälp. Spindelsinnet fungerar ungefär på samma sätt som varningsikonerna gör i Batman: Arkham Asylum men skillnaden här är att attackerna inte kontras när du undviker ett järnrör som slungas mot ditt pannben. Istället hoppar Spidey undan och låter dig följa upp med valfri attack mot samma måltavla eller en ny. Så här långt är allt bra. Problemet är att striderna ofta utspelar sig på en så stor yta att de blir svårare än vad de behöver vara. Eftersom många av striderna äger rum i väldigt ljusa miljöer blir det i vissa lägen dessutom väldigt svårt att notera det alarmerande spindelsinnet över huvudet. Lägg därtill att det ibland saknas tydlig respons i slagen. När jag utdelar en stabil högernäve till en av Kingpins hantlangare känns det snarare som att slå i en kudde vilket omedelbart får striderna att inte kännas lika tillfredsställande.

Spider-Man
Dräkterna man kan välja på är många och kan alla användas i spelets huvuduppdrag. Även i mellansekvenserna stannar de kvar på spindelns kropp.

Ju fler uppgraderingar man investerar i desto bättre blir striderna, även om jag inte är helt nöjd. Vad jag däremot är mycket nöjd med är hur dem utspelar sig. Trots att de känns något oslipade är de åtminstone underbart kreativa och utnyttjar hjältens krafter att slåss på till etthundra procent. När man undviker en fiende i närheten av en vägg och sedan riktar ett slag mot honom hoppar Spidey mot väggen och flyger sedan med knuten näve mot skurken som helt tappar fotfästet och faller pladask på rygg. Även spindelnätet är till stor fördel som kan välta byggnadsställningar, dra till sig elakingar eller slunga brunnslock mot dem. Att se på när någon slåss kan tänkas vara ännu roligare än att faktiskt vara en del av dem.

För variationens skull öppnar vissa konfrontationer upp för andra tillvägagångssätt än att delta i rejäla slagsmål. De som föredrar att ljudlöst eliminera skurkar kommer glädjas åt smygmekaniken som bara blir bättre och bättre ju mer man avancerar i spelets berättelse. Upplägget är inte helt olikt Batman: Arkham City där du dödstyst kan slå ut hantlangare antingen bakifrån, nedifrån eller från ovan. Genom att skanna omgivningen med ett knapptryck går det att se om kusten är klar eller om du måste locka till dig en skurk bakom hörnet som ingen kommer se eller höras slås ut. Taken, väggarna, byggkranarna och alla andra utsiktspunkter är dina att användas precis som du behagar. Endast din kreativitet kan sätta stopp för olika anfallsvinklar. Dessa tillfällen är hur som helst mer sällsynta än vanliga strider vilket samtidigt känns logiskt då Spider-Man inte är någon som huvudsakligen eliminerar skurkar från mörkret.

Spider-Man
Någon behöver alltid din hjälp i New York så se till att inte ignorera polisradion.

Rent tekniskt har Insomniac Games skapat en titel som flyter på riktigt bra. Jag har tillbringat flera dussintals timmar och har ännu inte märkt av undermålig bilduppdatering. Istället flyter Spider-Man på alldeles utmärkt i i 30 bilder per sekund på min TV med stöd för 4K. Under mina timmar med spelet har buggar också varit sällsynt. Något enstaka sidouppdrag har av någon anledning ibland vägrat markeras som avklarat men åtgärdats efter att ha påbörjat en annan aktivitet. Andra gånger har karaktärer i sidouppdrag inte rört på munnen när de talat utan tyckts besitta en enorm talang för buktal. Det som dock stör mig mest är de människor på parkbänkar som tycks ignorera min närvaro fullständigt. Vilken tidning kan vara så intressant att man inte ens kan lyfta blicken från den när självaste Spider-Man står mitt framför ögonen? Det skadar lite av känslan att vara Spider-Man men i slutändan är det av mindre relevans sett till spelets kvalitet.

Sist men absolut inte minst, måste jag berömma Insomniac Games för den enastående berättelsen de lyckats skapa. Jag vet att jag är ute på tunn is här eftersom det finns så många detaljer att avslöja vilket samtidigt gör det så svårt att prata om spelets handling. Som all förhandsinformation har antytt är Mr. Negative en ny elaking i New York och han är ute efter hämnd. Historien bakom detta visar sig hur som helst vara djupare än vad man först anar vilket även drar in andra superskurkar i vad som ser ut att bli stadens undergång. Samtidigt som Spider-Man tvingas ta itu med detta är han på väg att tappa balansen mellan att hantera sitt liv som superhjälte och som vanlig tonåring. Det är en otroligt välberättad berättelse som jag sent kommer att glömma. Länge var jag säker på att det här var ett riktigt bra spel, men det var inte framåt de sista timmarna av huvudberättelsen som jag insåg att det var ännu bättre än så. Jag tänker inte ens dölja att tårar föll för min kind framåt slutet. Detta var det sista som jag behövde för jag skulle kunna dela ut en extra pinne på betygsskalan.

Spider-Man
Ibland känns det som om det aldrig slutar dyka upp nya kriser som kräver din tjänst. Räkna med ett och annat välkänt ansikte som inte varit en del av marknadsföringen.

Det står redan klart efter bara några timmar att detta bara är början av studions planer för Spider-Man. Därför glädjer det mig att kunna konstatera att det här är en alldeles utmärkt språngbräda. Spelet är verkligen fullproppat med innehåll som kommer hålla dig sysselsatt i omkring 30 timmar (om du nu ämnar att nå 100% och kamma hem en platinumtrofé). De som enbart fokuserar på huvudberättelsen kommer hur som helst få mycket valuta för pengarna också då den är ungefär 20 timmar lång. Här finns ofantligt mycket fanservice och urläcker stämning att njuta av medan man transporterar sig högt över New Yorks gator. Har du väntat på en titel med hjälten som kan toppa Spider-Man 2 behöver du inte vänta länge till. Det här är det spelet.

Spider-Man
Spider-Man
Spider-Man
Spider-Man
Spider-Man
Spider-Man
Spider-Man
Spider-Man
09 Gamereactor Sverige
9 / 10
+
Välskriven berättelse, fantastisk grafik, mycket fanservice, förträfflig musik, klockren atmosfär, mycket speltid, suveränt röstskådespel
-
Svaga strider, mediokra minispel
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Medlemsrecensioner

  • AG Jati
    Länge sen man verkligen KÄNNT sig som en man i spandexmössa och kallingar Jag ville verkligen att Insomniac skulle få mig att KÄNNA mig som... 9/10

Relaterade texter

Nu kan du köpa manuset till Spider-Man

Nu kan du köpa manuset till Spider-Man

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Spider-Man blev snabbt det bäst säljande Playstation 4-exklusiva spelet hittills, och även vi på redaktionen tyckte om det. När något blir riktigt populärt kommer såklart...

Sony köper upp Insomniac Games

Sony köper upp Insomniac Games

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Insomniac Games och Sony har sedan urminnes tider jobbat tätt ihop, och nu senast fick de en braksuccé ihop med Playstation 4-exklusiva Spider-Man. Tydligen var Sony så...



Loading next content