Gamereactor / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands / 中國 / Indonesia / Polski
Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
Gamereactor Sverige
recensioner
Pathfinder: Kingmaker

Pathfinder: Kingmaker

Owlcat Games dundrar ut ett påkostat rollspelsäventyr baserat på rollspelet med samma namn och förlagt i en lagom Robin Hood-inspirerad värld. Frågan är, håller löftena för att du ska förbli förtrollad flera dagar i sträck?


Facebook
TwitterReddit

Kanske namnet Pathfinder: Kingmaker säger dig något? Prefixen pryder nämligen redan ett rollspel av den mer analoga typen, men som nu har tagit klivet över till den digitala sidan i och med suffixen Kingmaker. Bakom utvecklingen står Owlcat Games och det är med hjälp av Deep Silvers assistans som spelet sett dagens ljus. Men vad är alltihop då och varför ska du ge resten av året till det här?

Pathfinder: Kingmaker börjar med att vi får skapa vår egen hjälte, antingen utifrån ett par fördefinierade mallar eller helt efter eget huvud. Vi väljer kön, utseende, ras, specialitet, vapen och till sist vilka attribut som ska särskilja vår hjälte från resten av massan. När detta är klart toppar vi med ett namn (jag valde det mycket fantasilösa "Lockliar" - inte alls en "pun" på en viss Locksley, nej, nej) och tryckte igång resan. Redan i skapandet av min karaktär måste jag berömma Owlcat för den generösa hjälp man får redan från start.

Pathfinder: Kingmaker
Möjlighet till att skapa en ny karaktär (var tredje sekund) finns såklart.

Att ett rollspel vars brädförlaga har tagit inspiration från Dungeons & Dragons skulle vara aningen omfattande och lite komplicerat, är mer eller mindre givet. Därför uppskattas de detaljerade förklaringarna som dyker upp ganska precis hela tiden. Skulle det vara så att du vill utmana dig själv (eller redan är... grymt dedikerat insatt... i rollspelens underbara värld) så går det utmärkt att stänga av dessa rutor också.

Varför man valt Kingmaker framgår rätt fort. Du har, tillsammans med resten av befolkningen, kallats till ett palats där en dam vid namn Jamadi Aldori äskar eder uppmärksamhet. Det har nämligen blivit dags att utöka riket och detta genom att erövra vad hon refererar till som "The Stolen Lands". Detta område styrs vid spelets början av en elaking vid namn "the Stag Lord" och Aldori ber oss alla att ge oss iväg. Den som lyckas tukta Stag och hans undersåtar (vilket ingen har lyckats med hittills, värt att poängtera) kan titulera sig som överhuvudet över den, låt oss kalla det provinsen, av Golarion (Pathfinders universum).

Pathfinder: Kingmaker
Vi pratar klassisk rollspelsupplägg här - text, text och lite mer text.

Redan från start får vi med oss en ettrig liten tjej vid namn Linzi (som med sina författarambitioner ser dig som hjälten till hennes vita springare; biografin hon ämnar skriva) och en mycket irriterande tomte vid namn Tartuccio, som sätter sig själv före i princip allt och alla. Och här har vi ett av spelets försäljningsargument - kompanjoner. Även om kompanjoner i rollspel inte är något nytt så har man här satsat på ordentliga bakgrundshistorier och målet är att vi som spelare verkligen ska ta till oss dessa - vare sig det innebär sympati, lojalitet, kärlek, irritation, distansering eller hat.

Och ska sanningen fram så lyckas utvecklarna rätt bra i den aspekten. Framför allt när karaktärerna gått ur tiden... Det var under en natt, då jag och mitt rövargäng bestämt oss för att slå läger i en uppenbart hemsökt täppa, som vi blev överraskade av en magisk, svävande döskalle. Varpå en kamp bröt ut och då detta självständiga kranium var otroligt kraftfullt; stupade en av de mina. Som genom ett gurgel i dödens sista suck, stönades "avenge me!", innan denne föll ihop. Det tog mig så hårt att jag laddade om spelet.

Pathfinder: Kingmaker
Pathfinder: Kingmaker
Pathfinder: Kingmaker
Pathfinder: Kingmaker
Pathfinder: Kingmaker
Pathfinder: Kingmaker
Pathfinder: Kingmaker
Pathfinder: Kingmaker