Battlefield V

Du känner säkert till uppståndelsen som har haglat över internet sedan Battlefield V utannonserades. Verklighetstroget och historiskt korrekt. Om det finns två saker (förutom krig då) som har definierat surret kring spelet under året är det just de två. Verklighetstroget och historiskt korrekt. Battlefield V innehåller kvinnor, en hel del kvinnor till och med, både i kampanjen och i multiplayer. Påverkan på spelbarheten? Noll. Fanns det kvinnor inblandade i kriget? Absolut. Spelar det egentligen någon som helst roll? Nej, inte för mig. Huruvida de sakerna är viktiga eller inte lämnar jag till dig att avgöra själv, den här recensionen handlar om Battlefield V som spel - inte om kön- eller könspolitik - och herrejäklar vilket spel det är. Som en obligatorisk notis: vi blev inbjudna av EA och Dice för att spela Battlefield V under två dagar, innan de officiella servrarna var igång, och den här recensionen är helt baserad utifrån det och förutsätter att servrarna fungerar för att reflektera betyget.

Battlefield V är i mångt och mycket den direkta uppföljaren på Battlefield 1, trots den otroligt märkliga numreringen, men det har samtidigt hänt en hel del sett till ren spelmekanik. Den första uppenbara förändringen är såklart att vi återigen befinner oss under andra världskriget. Det är en tidsera vi är rätt bekanta med vid det här laget, men samtidigt en händelse i vår närliggande historia som fortfarande har många skådeplatser och berättelser kvar att uppmärksamma. Själva skillnaden mellan första- och andra världskriget sett till utseende (Battlefield 1 kontra Battlefield V) är inte särskilt stor dock, designmässigt finns det såklart uppenbara saker som att pansarvagnar, plan och vapen ständigt utvecklades, men det är fortfarande rått och skitigt, proppat med ond bråd död och tjusig färgsättning.

Även om det är lätt att slänga ett öga på Battlefield V och direkt känna igen sig har det faktiskt hänt betydligt mer gällande det spelmekaniska. Rubbet har rivits ner och gjorts om i sina grundstenar och även om det inte är uppenbart vid en första anblick känns det komplett annorlunda. Det bästa sättet jag kan komma på att beskriva det som är att det känns mer förlåtande nu. Vapen hanteras på ett sätt som känns mer logiskt än innan, feedbacken, rekylen och hur kulorna kommer landa är lättare att beräkna och borta är den där känslan av slump som ofta var tydlig i Battlefield 1, något som jag bara kan applådera. Hastigheten på skotten har ökat, det går snabbare att sikta och att byta vapen. Hela spelet känns rappare och på sätt och vis mer likt Call of Duty än någonsin tidigare. Det här gör Battlefield V betydligt lättare att plocka upp och direkt börja lära sig, men samtidigt ger det de bästa spelarna verktygen att bemästra spelet på nya sätt. Det är en bra grej, tycker jag, men sidoeffekten kommer ofrånkomligt bli att gapet mellan riktigt bra och mindre bra spelare ökar markant, något som dock borde lösa sig självt genom matchmaking som separerar spelare baserat på färdigheter.

Två stora nyheter i Battlefield V är det nya förstärkningsläget och faktumet att du hela tiden har begränsade resurser i form av ammunition och en livmätare som inte fyller på av sig själv. Fortification-mekaniken är en fiffig lösning som är till för att förstärka upp strategiska punkter för att försvåra för motståndarlaget att ta sig fram. Sandsäckar, taggtråd, pansarskydd och stationer för förnödenheter går att bygga, på speciellt anvisade platser. Huruvida den här funktionen kommer bli så utbredd som Dice hoppas på när servrarna väl öppnar är svårt att säga idag, men visst finns det en poäng och funktion, speciellt i vissa mer kontrollbaserade spellägen.

För att återfå liv ute på slagfälten räcker det inte längre med att hoppdyka in i närmsta buske och ligga och lukta på gräset till livmätaren har återhämtat sig. Istället är du, precis som i årets Call of Duty, utrustad med ett livpaket som du kan hela dig själv med. Därefter är det upp till lagets medic-klasser att konstant slänga livpaket på resterande lag för att alla ska kunna fortsätta hela sig. Exakt samma sak gäller för ammunition, du börjar inte fullt utrustad med tusentals skott utan du är snarare ganska begränsad och måste förlita dig på olika stationer runt om kartorna eller på lagets support-klasser som, likt medic, kan slänga iväg ammunitionslådor på lagkamrater. Det här ska simulera konstant känsla av att saker faktiskt kan ta slut, mitt i en eldstrid, och det fungerar bra. Det är ytterligare en spänningsfaktor och ett strategiskt tänk som du behöver ta hänsyn till.

I samband med ändringarna för hur vapen känns och resurser fungerar och hanteras har spelets klasser också fått sig en rejäl översyn i hur det fungerar och samverkar med varandra. Det rör sig fortfarande om samma upplägg, Assualt, Medic, Support och Recon och själva grunduppgifterna består. Det känns viktigare än någonsin att ha en väl varierad uppsättning av klasser för att verkligen dra nytta av olika egenskaper som att markera fiender, spränga pansarvagnar eller placera ut föremål som lagkamrater kan spawna på för att snabbt komma tillbaka till en viktig position på kartan för att inte tappa viktiga poäng till fienden. Assualt-klassen står för ren och skär eldgivning samt explosiva medel för att oskadliggöra fordon, medic tillser att trupperna är utrustade med konstant livtillförsel, support kan med enkelhet ge stödeld och rasera skydd och recon kan markera och plocka av fiender på långa avstånd. Det går att specialisera varje klass på att utföra vissa uppgifter mer effektivt och allt som allt finns det bra speldjup och någonting för de allra flesta spelstilar.

I Battlefield V är det viktigare än någonsin att spela i en squad med tre andra spelare och det uppmuntras på fler sätt än tidigare. Exempelvis kan alla i en squad återuppliva en fallen medsoldat (förut var det helt begränsat till medic-klassen) vilket göra att den taktiska betydlig enklare om du spelar med och kommunicerar med kamrater. De lagen som kommer placeras i topp kommer definitivt bestå av väl sammansvetsade squads som alla kompletterar varandra väl med klasser och utrustning. Precis som i Battlefield 1 har squads fördelen att kunna spawna på varandra vilket kan vara avgörande i tighta situationer på kontrollpunkter i Conquest eller vid försvar i Grand Operations. Däremot är det bara fyra personer per squad nu, kontra fem i Battlefield 1, vilket gör att det är lättare att få plats i de olika fordonen och allmänt bättre sammanhållning i gruppen. Varje squad har också möjligheten att kalla in förstärkning när tillräckligt med poäng har samlats ihop, ungefär som "Killstreaks" fungerar i Call of Duty, det handlar om speciella pansarvagnar, V2-raketer eller förnödenheter om ni råkar vara långt från närmsta bas, eller kanske saknar just den klassen som behövs. Funktionen skänker ytterligare djup till matcherna senare delar där en raket på rätt plats kan vara ödesdigert för motståndarlaget.

Sett till spellägen är det mesta sig likt, Conquest, det klassiska Battlefield-läget, är tillbaka och känns som det brukar göra. Storskaliga kartor med flertalet kontrollpunkter som ska tas över och hållas. Det lag som kan kontrollera flest zoner under längst tid går tillslut ut som segrare. I Battlefield V har man gjort om Operations till Grand Operations och sprinklat på lite narrativt driv och twister i det spelmekaniska. Ett lag anfaller med mål att exempelvis förstöra luftvärnskanoner och det andra laget ska försvara. Beroende på utgång formar sig matchen annorlunda och oddsen ändras konstant där försvararna hela tiden trycks tillbaka. Det är som en blandning mellan Rush och Conquest och är synnerligen explosivt och beroendeframkallande, matcherna tenderar dock att bli aningen långa eftersom de utspelar sig över flera dagar (i spelet, alltså) och det går inte bara hoppa in i snabb Grand Operations strax innan middagen för lite action.

Vid släpp känns dock Battlefield V något tomt på innehåll. Det saknas spellägen som Rush, samarbetsläget och Battle Royale-läget kommer senare och kvar står en handfull multiplayerlägen och ett par enspelaruppdrag. Kampanjen är, precis som i Battlefield 1, ett par uppdrag som utspelar sig ur olika synvinklar med individuella berättelser som tar oss från de norska fjällen till sanddynor i Afrika och fält i Frankrike. Det är helt okej, för vad de är, men ingenting som egentligen återspeglar en orenligt matig kampanj i ordets rätta bemärkelse, men det är en bra introduktion till olika spelmekaniker och taktiker du kan ha nytta av när du väl beger dig ut online. Battlefield V huserar dock ett nytt och utökat progressionssystem där allt från vapen till olika skins och kläder kan låsas upp gradvis och det känns betydligt mer genomarbetat än i föregångaren. Det finns olika typer av kläder att låsa upp och vill du klä ut din tyska soldat så den ser ut som en regelrätt nazist kan du göra det och vapen har olika sikten, perks och skins att låsa upp. Jag hade önskat fler vapen än de som erbjuds här, och mer variation i dem, men de som finns är roliga att använda och tillfredsställande att börja bemästra.

En annan anledningen till att innehållet känns skralt beror såklart på att EA och Dice vill göra Battlefield V till ett så kallat "Live Game", en tjänst som konstant utvecklas och fylls på med nya saker och tidsstyrda event. Det kallas för Tides of War, är helt gratis och erbjuder nytt innehåll med korta mellanrum. Det är såklart svårt att säga hur pass mycket mervärde dessa uppdateringar kommer ge spelet i slutändan, och jag kan bara sätta betyg på det som faktiskt finns i spelet när servarna väl öppnar och ingenting annat. Men allt innehåll som kommer till Battlefield V kommer vara gratis och det är en mycket välkommen nyhet som leder till att spelarbasen inte behöver bli separerad. Kartorna som finns med vid släpp känns alla välgjorda, expansiva och designmässigt varierade och som vanligt är allt förstörbart, så det som var det perfekta krypskyttetornet när matchen började kanske bara är en rykande hög med bråte halvvägs in.

Det kommer nog inte som en överaskning att Battlefield V är sedvanligt supersnyggt och detaljerat - att småjogga i ett söndebombat Rotterdam och höra de glödande träbalkarna fräsa och spotta ur sig små gnistor eller se snö rasa från ett hustak efter en granat smällt i närheten skulle kunna få självaste The Rock att tappa andan av förundran. Detaljer som när regn träffar löven på en buske och sakta rinner av fick mig att bara sitta och tokstirra i flera minuter (och tillslut dödad), hatten av för det grafiska teamet, helt klart. Detsamma gäller såklart ljudbilden. Här brukar Dice vara allra bäst och Battlefield V är absolut inget undantag. Kulor rasslar i plåten i pansarvagnarna, det smäller av artillerield på horisonten och skadade soldater vrålar från skyttegravarna. Musiken är avskalad men bombastisk vid rätt tillfällen och när den väl drar igång känner jag hur mina skjutmuskler spänner sig och jag gör mig redo för att prestera lite bättre för att verkligen vinna.

Battlefield V är ett riktigt bra spel, allt arbete Dice har gjort med att förnya grundmekanikerna har resulterat i en produkt som känns tightare än serien har gjort på många år, och att känna att det faktiskt går att bli bättre utan att förlita sig på kulor som flyger lite som de vill och lite väl för realistisk "bullet drop" är bara förbättringar i min bok. Jag gillar även att du faktiskt behöver förlita dig mer på lagkamrater för att ha tillgång till bra försvar, mer liv och möjligheten att fortsätta skjuta dina vapen. Jag tycker som sagt att innehållet är lite för klent just nu och vissa matcher blir allt för långa för att bibehålla min uppmärksamhet fullt ut, men däremot tror jag att Battlefield V kommer göra sig bra som en ständigt uppdaterad tjänst med ett konstant flöde av innehåll, och att Tides of War är gratis känns verkligen som helt rätt väg att gå för serien. Battlefield V är ett måste för multiplayerfantasten.