Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Startsidan
recensioner
Whispers of a Machine

Whispers of a Machine

Adam har pekat-och-klickat sig igenom dystopiska mordmysterier i Whispers of a Machine

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Whispers of a Machine är den typen av spel jag inte riktigt visste hur mycket jag saknade i mitt spelbibliotek. Det var länge sedan jag satt framför en dator och spelade något ur den mer klassiska peka-klicka-äventyrsgenren som dominerade 90-talet. Som Indiana Jones and the Fate of Atlantis eller Beneath a Steel Sky där vi sakta men säkert klickade oss till framgång och kreativa berättelser. Vi har haft flertalet moderna varianter med denna form av spel som Telltales The Walking Dead är bara ett exempel The Fall Part 2: Unbound som jag recenserade förra året, men det är få titlar som verkligen anammar den där mysiga känslan och visuella stilen från min barndom.

Denna idag svårt beskrivna upplevelsen är dock vad Clifftop Games och Faravid Interactive verkligen försöker leverera med sina spel som Cathy Rain och nu Whispers of a Machine; Narrativt starka äventyrsspel som mekaniskt härstammar från fornstora dagar och med en pixelerade målningar som matchar. Direkt från start så är jag milt entusiastisk över spelets premiss. Whispers of a Machine är vad utvecklarna beskriver som ett "Nordic Noir"; ett mordmysterium satt i ett framtida dystopiskt Sverige. Även om jag känner att användningen av ordet "noir" är aningen frikostigt satt till spelets stil och plats, så är det fortfarande en gemytlig och exotisk källa att utforska den värld Clifftop/Faravid skapat här.

Whispers of a Machine
Whispers of a MachineWhispers of a Machine
Whispers fångar verkligen känslan av 90-talets äventyrsspel.

Detta dystopiska Sverige vi får utforska är i en fjärran framtid där vi valt att ta avstånd från avancerad teknologi. Fruktan för artificiell intelligens och singulariteten gör att allt med processorer i sig är förbjudet och vi lever i ett form av Science-Fiction-limbo såattsäga. Föreställ er Battlestar Galactica (från 2003), fast svensk landsbygd istället för rymdskepp och yttre rymden. I detta finner vi agenten Vera som är utsänd för att utreda ett mystiskt mord i den stillsamma staden Nordsund. Men som genren och traditionen lyder är detta fallet inte så enkelt och hon får ta till alla sina förmågor för att lösa dessa mysterier.

Mekaniskt så är Whispers of a Machine vad som kan förväntas av genren. Vera rör sig mellan vackert målade skärmar som vi vilt kan klicka över för att utforska föremål, prata med personer och prova att kombinera vartenda föremål i vårt inventarie för att försöka komma vidare i berättelsen. Men det finns fortfarande några ess i rockärmen i denna utredning och det är de utökade förmågor Vera har. Som nykokt agent är hon förbättrad med nanomaskiner (som är en egen debatt i sig i detta universum) som ger henne flera flera olika möjligheter, som att en kort stund kunna aktivera superstyrka så att hon kan interagera med tunga föremål eller en skanner som låter oss se saker som DNA och fotspår.

Whispers of a Machine
Vera är en engagerande huvudperson med sitt egna emotionella bagage.

Det är inte här dessa förbättringar slutar heller, utan vi har en handfull olika lösningar och dialogval under spelets gång som låter oss välja Veras egna inställning till sitt jobb vilket i sin tur ger oss nya förmågor baserat på detta. Så är hon mer empatiskt lagd så kan vi till exempel lära oss att radera en kort stund av personers minnen, bara för att nämna en möjlig förmåga, vilket kan låta oss lugna ett panikslaget vittne och få ut ytterligare information. Dessa olika förmågor ger oss sedan olika vägar fram genom spelet och ger oss ett klart återspelningsvärde där flera av spelets pussel nu kan lösas på olika sätt beroende på hur vi väljer att vara som agent.

Ett till sätt för spelet att smått avvika från sina 90-talsföregångare är att det inte är lika "abstrakt" i sina lösningar och pussel. De flesta av pusslen i spelet är ganska logiska och går att klura ut utan att tillta psykofarmaka till skillnad från många äldre spel som nästan bestraffade spelare som hade ett normalt tänkande. Det betyder inte att jag aldrig kunde fastna ibland eller att det var helt utan utmaning, för det var mer än en handfull gånger jag behövde stanna upp och läsa anteckningar och faktiskt knåpa ihop en dörrkod eller liknande och det kändes alltid fruktansvärt givande när jag väl kom fram till rätt resultat. De få gånger jag känt mig frustrerad över spelets tankegång så är det mera enstaka gånger då ett tidigare artificiellt hinder, som att inte kunna kolla upp vissa karaktärers adresser eller ytterligare information innan spelet dömer att det är dags utan att signalera detta helt, eller när det handlat om specifik timing. Men detta är väldigt sällan över de handfull timmar jag lade på spelet.

Whispers of a Machine
Whispers of a MachineWhispers of a Machine
Mobilversionen av spelet fungerar utmärkt även om skärmen kan svämmas över ibland.

Om jag skulle vara tvungen att peka ut bagateller för ett i övrigt väldigt behagligt spel så är det att mobilversionen, som jag valde att spela mest medan jag låg i sängen eller på bussen, kan kännas milt krampaktig även på en stor display som min Samsung S10+ när det finns många olika föremål jag kan interagera med. Det hände ett antal gånger att jag råkade peta på närliggande föremål istället för vad som var menat. Sedan kan jag också tycka att spelet faller lite åt den korta sidan med en ibland lite förutsägbar story för den som kanske inte är helt ovan vid mordmysterier. Jag hade gärna spenderat lite mer tid med Vera, hennes personliga intriger och även denna genuint intressanta värld jag får utforska här. Hade detta varit en plattform för episodiskt spelande, eller en möjlig uppföljare, hade jag kastat pengar över detta utan att tveka.

Jag är väldigt glad över att jag fick spendera tiden med Whispers of a Machine. Jag hade gärna haft lite mer av det goda, men vad vi fått är ett unikt litet spel med vackra omgivningar, kluriga pussel, faktiskt väldigt bra röstskådespeleri och en nostalgisk känsla. Jag rekommenderar det varmt och ser fram emot att se vad som kommer härnäst från utvecklarna.

Whispers of a Machine
Whispers of a Machine
Whispers of a Machine
Whispers of a Machine
Whispers of a Machine
Whispers of a Machine
Whispers of a Machine
Whispers of a Machine
08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Fruktansvärt välgjort, kluriga pussel, bra röstskådespeleri
-
Kan kännas lite kort, stundtals knöligt gränssnitt
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här