Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Startsidan
recensioner
Control

Control

Adam bekämpar det paranormala i finska Remedys nya actionlir. Har de återigen lyckats skapa en modern actionklassiker?

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Det är alltid intressant att se vad det är Remedy levererar när de väl väljer att släppa ett nytt spel. Den finländska studions signum har alltid varit att leverera spännande action dränkt i inspiration från popkultur och media med en unik spin på sina koncept. Vare sig det är de melankoliskt poetiska dödsballetterna i Max Payne, de Steven King-inspirerade skräckäventyren i Alan Wake eller det SyFy Channel-aktiga tidsresande i Quantum Break så har de levererat intressanta spel som provar på olika saker med kärlek till olika genrer.

Traditionen att borra klorna djupt i popkulturen fortsätter med Control. Vi antar rollen som Jesse Faden, den nyligen utvalda ledaren för Federal Bureau of Control; en mystisk agentur vars jobb är att studera, bekämpa och isolera det paranormala. Tänk er Arkiv X, Torchwood eller internetfenomenet SCP. Det är ett bisarrt jobb satt i en ännu mer bisarr plats som kallas för The Oldest House. En plats vars form och attityd kan vridas och vändas och där främmande platser kan existera bara runt hörnet. Att byrån blivit övertagen av en mystisk kraft kallad The Hiss som korrumperar husets form och äter sig in i sinnet hos alla anställda gör det knappast till en mer stabil arbetsplats heller.

Control
ControlControl
Krafterna, som telekinesi, används fritt i både pussel och strider och upphör aldrig att underhålla.

Om man räknar bort det lite mindre Xbox Live Arcade-spelet Alan Wake: American Nightmare så har Remedy för det mesta fokuserat på linjära actionspel. Control skiftar lite i det området och medan storyn fortfarande har en enda riktning framåt så har vi nu aningen mer öppna områden att leka i. Världen vi utforskar är de olika våningar vi hittar inom The Oldest House och med tiden så kommer vi få återbesöka dessa då nya områden kan låsas upp eller utforskas. Det är lite i stil med ett Metroidvania-spel, eller kanske mer åt Dead Space-hållet, där vi har en specifik skådeplats som sakta växer medan vi färdas mellan de olika områdena. Det är ingen enorm spelvärld - på gott och ont - och jag kommer återkomma till detta senare.

Till hennes förfogande har Jesse sitt tjänstevapen. En märklig pistol vars form och funktion kan skifta och ändras precis som hennes arbetsplats. Vill vi ha en traditionell pistol som semiautomatiskt delar ut ond bråd död, eller kanske ett kompakt hagelgevär, så kan vi byta till detta och flera andra former som vi låser upp under spelets gång. Jesse har också förmågan att absorbera krafter från så kallade Objects of Power. Paranormala föremål som skänker henne förmågan att sväva, snabbt ducka ur vägen eller telekinesi med några till. Det är inte världens största leksakslåda vi får i Control, men den räcker gott och väl medan vi fortsätter utforska byggnadens våningar.

Control
Mörk humor och ofta bara rent mörker finns att hitta här.

Mekaniskt så har vi fortfarande något av det Remedy gör bäst, vilket givetvis är spektakulär action. För även om vi inte har en arsenal som hade fått en sydstatare att svettas som i Max Payne, eller förmågan att bråka med rymdtiden som i Quantum Break så är Control nästan ännu mer visuellt tilltalande - för om det är något som studion satsat på här är det detaljrikedom och förstörelse. Stora delar av omgivningen med allt från skrivbord till många pelare kan pulveriseras och Jesses förmåga att lyfta upp saker med bara tanken tar detta till nästa nivå. Det är svårt att med ord rättvist beskriva allt som sker på skärmen när jag i en kafeteria lyfter upp en färgglad plaststol som jag slungar genom rummet och varenda möbel i vägen slungas iväg eller decimeras helt. Fysiken plus ett utomordentligt arbete lagt på partikeleffekter och belysning gör att jag aldrig någonsin tröttnade på detta och att dunka föremål i huvudet på fienderna fortsatte vara min valda metod av likvidering. Det är tur att detta, och striderna överlag, verkligen känns fenomenala för det är något vi kommer göra väldigt, väldigt mycket av i spelet.

The Hiss, den fientliga makten vi bekämpar i spelet, har en armé av hjärntvättade soldater till sitt förfogande. Det inbegriper de traditionella bössviftande fienderna men också förändrade och mer monstruösa former av fiender med olika krafter. Det finns bjässar som kan slunga betong och föremål efter oss eller förvridna benrangel som försöker leta upp oss och spränga sig själva under striderna, bara för att nämna några få. Variationen i Control vad gäller fiender är helt okej för denna typen av actionspel och ett generellt lyft över deras tidigare titlar från utvecklarna. Vi måste alltid hålla oss i rörelse och tänka efter vad som är bästa metoden för att behålla livet i slutet av en batalj.

Control
Röstskådespelarinsatserna och karaktärerna gör sitt jobb. Speciellt James McAffreys ljuva stämma.

Jag har hållit recensionen tunn vad gäller faktiska detaljer angående spelets berättande och det är väldigt medvetet. För jag vill verkligen inte råka förstöra upplevelsen för någon med alla spelets abstraktioner, twister och karaktärer och det är svårt att låta bli om vi börjar gå in och diskutera saker med djupgående. Det jag kan säga att jag starkt betvivlar att fans av studions tidigare verk lär bli besvikna. Control är ett spel proppat med absurda koncept och twister där Jesses egna mål och världen omkring henne sakta ökar friktionen ju längre in i äventyret. Det är en vild resa som slutar i lite utav ett möjligt antiklimax, men resan dit är vild med många minnesvärda stunder.

Spelvärlden och de bisarra händelserna som händer i den är utan tvekan spelets höjdpunkt. Att se den gråa betongbyggnaden vridas och skifta ser fantastiskt ut och de mardrömsscenarion vi stöter på och sakta tar oss an under spelets gång är minnesvärda och roliga - och det gäller även sidouppdragen. Vare sig det är att hantera ondskefulla teleporterande badankor, hjälpa finländska städare prata med plantor eller vada genom rum översvämmat av farfarsklockor så är det underhållande och ofta dränkt i någon form av mörk humor som våra karaktärer bisarrt accepterar och lever med. Jag älskar verkligen världen i Control och vill se mer av allt detta. Det är det vi gör mellan dessa stunder i spelets vakuum som är det strukturella problemet.

Control
ControlControl
Trots mängden av betong och tidiga kontorslandskap så finns det gott om spännande visuella upplevelser i Control.

Eftersom allt inte längre är en strikt linjär och perfekt ihopsnickrad upplevelse så har vi en del dötid att fylla medan vi färdas fram och tillbaka mellan de olika våningarna och det väljer spelet att spendera på att om och om igen fylla rum vi går in i med fiender. Det är inte alltid, men väldigt ofta som jag antingen får slåss extra strider jag inte är helt sugen på eller bara får försöka ignorera och springa ifrån. Jag kan vara i vestibulen en kort stund i frid och fröjd, utforska en korridor i jakten på en hemlighet och när jag återvänder hamna i en eldstrid som saktar ner mig och mina planer. En anledning till att spelet fortsätter att ösa konfrontationer över oss har också att göra med uppgraderingssystemet vi har att göra med.

Krafter och förmågor uppgraderas av poäng vi får medan vi klarar av uppdrag, men vårt tjänstevapen uppgraderar vi med hjälp av material. Dessa har oftast intetsägande mystiska namn som "House Memory" eller "Hidden Trend" och har ingen direkt förklaring på vad det är, men med dessa så låser vi upp de olika nya formerna till vapnet och kan också konstruera modifikationer. Dessa modifikationer har ofta små och till en början obetydliga procentuella bonusar som extra skada för pistolformen eller effektivare omladdning. Vi kan dock bara konstruera fortsatt slumpmässiga modifikationer och jag kan erkänna att jag väldigt snabbt gav upp allt intresse för detta modifikationssystem. Jesse själv kan också ha personliga modifikationer som kanske gör att krafter används mer effektivt eller att vi regenererar hälsa från de små livnärande pellets som fallna Hiss släpper. Alla dessa modifikationer är menybundna och har inga som helst synliga visuella följder heller.

Det är smått trist att det dras ut så för jag finner The Oldest House vara en genuint intressant plats att utforska - för trots att vi kanske saknar visuell variation i de betonggjutna omgivningarna så är det proppat med detaljer. Till och med efter att eftertexterna rullat så kunde jag snubbla över helt nya sidouppdrag och gömda områden medan jag utforskat. Även utan den onödiga utfyllnaden så finns det tillfredsställande med berättande och upplevelser.

Control
Vissa området korrumperat av The Hiss behöver rensas för att byggnaden, och vägen framåt, ska öppna sig igen.

Men den största synden jag märkt under mitt spelande måste vara att jag stött på flera märkliga buggar medan jag spelat på Xbox One X. Generellt så fungerar spelet väldigt bra (förutom kartan som halverar bilduppdateringen så fort den dras upp eller ibland inte ens vill ladda korrekt) och det är bara under spelets mest extrema stunder jag märker prestandaproblem, så vad gäller optimering så har jag inte mycket att klaga på under mitt personliga spelande. Jag har dock råkat ut för att gamla dialoger relaterat till händelser som hände timmar tidigare upprepas oförklarligt. Exempel på detta var när jag utforskade underhållsavdelningen och Jesse slumpmässigt repeterar en fråga från timmar tidigare men denna gången utan den faktiska kontexten kvarstående. Eller ännu värre; när jag dog i en strid i forskningsavdelningen och en del av banan faktiskt hoppade tillbaka till ett stadie från flera timmar tillbaka och låste vägar jag tidigare öppnat. I vissa fall löste sig dessa problem med tiden medan andra verkat kvarstå även efter omstart av spelet. Detta är något jag hoppas löser sig med en uppdatering till spelets släpp eller i alla fall kort därefter, för det är bisarrt då spelet generellt är polerat och väl fungerande.

Control är ett spektakulärt actionspel och en intressant ny inriktning för Remedy. De har inte helt behärskat detta med lite mer öppna områden och tiden vi spenderar i dessa, men jag har ändå uppskattat den tid jag gett spelet. Att se vart storyn tar mig härnäst och se de hemligheter byrån samlat på sig var en upplevelse och att spela som en karaktär som i brist på kastvänliga skrivbord kan slita upp ett stycke betong från golvet för att slunga mot fienderna är bara pricken över i:et där. Men det är inte utan sina brister, som sagt. Ojämnt tempo med sidouppdrag som inte helt går ihop med storyns dramatiska tyngd, smått meningslösa uppgraderingssystem och oändligt med strider får det att kännas lite utdraget i omgångar. Lägg också till att många av spelets mellansekvenser kan kännas styltiga med dialoger där karaktärernas väldigt välgjorda och detaljerade huvuden flyter omkring på ofta väldigt stela kroppar. En artefakt skapad av ett spel på en tunnare budget än till exempel Quantum Break såklart, men det sticker ut lite på ett sätt som påminner mig om L.A. Noire.

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

I slutändan är dock dessa petitesser just det - petitesser. Jag tycker inte att Control är Remedys bästa spel men jag skulle säga att det har min mest uppskattade spelvärld av dem. Konceptet med Federal Bureau of Control har oändlig potential för fortsatta äventyr och befängda koncept jag hade kunnat utforska genom uppföljare eller till och med DLC, om de väljer att gå den vägen. Det är ett överlag välsvarvat spel med bra skådespeleri, mystik och tillräckligt med produktionsvärde för att sticka ut. Vi har en välfylld höst framför oss med många spännande spel runt hörnet. Och även om jag inte vågar lova att Control kommer tillhöra de bästa, så tycker jag nog det kanske är det mest intressanta och definitivt värt att kika på.

Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
Control
View comments
08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Fantastisk fysik, roliga strider, intressant plats, välskriven berättelse, bra skådespelarinsatser, spektakulär action, imponerande förstörelse
-
Ojämnt tempo, ointressant uppgraderingssystem, flera märkliga buggar
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

En andra åsikt

Kim Orremark
Jag håller med Adam i det mesta han skriver i sin recension. Jag gillar verkligen Control, långt mycket mer än vad jag trodde jag skulle göra på förhand. Remedy bygger effektivt upp en skådeplats där mystiken gör varje nytt rum till en fröjd att upptäcka. Jag gillar verkligen vibbarna och inspirationen från saker som Arkiv X och Lost blandat med de bästa Twin Peaks-delarna från Alan Wake. Striderna, förmågorna och förstörelsen gör också Control det ren och skär underhållning att spela. Jag hade inte klagat på lite mer miljövariation och Remedy lyckas ännu en gång att falla i sina gamla mönster med hutlöst tråkig fiendedesign, utöver det är Control ett alldeles strålande actionspel och det bästa studion har gjort sen en viss Max var på tapaten. 8/10

Relaterade texter

ControlScore

Control

RECENSION. Skrivet av Adam Holmberg

Adam bekämpar det paranormala i finska Remedys nya actionlir. Har de återigen lyckats skapa en modern actionklassiker?

Rykte: Sony förbereder ett uppköp av Remedy

Rykte: Sony förbereder ett uppköp av Remedy

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Under Gamescom-mässan avslöjade Sony att de köpt upp Insomniac Games, som gjort ett flertal stora Playstation-spel såsom Ratchet & Clank, Resistance och nu senast...

Loading next content