Svenska
Gamereactor
recensioner
Warriors Orochi 4 Ultimate

Warriors Orochi 4 Ultimate

Är det svårt att kriga? Olof har testat Warriors Orochi 4 Ultimate, och har svaret.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Runt 300 år före Kristus skrev Sun Zi en av världens mest lästa böcker, Krigskonsten. Än idag används den av alltifrån faktiska generaler till ekonomer och företagsledare. Den analyserade ingående krigets allra minsta beståndsdelar och lämnade inget som helst till slumpen. Vad Sun Zi inte visste om, är att man inte behöver analysera hur damm rör sig på slagfältet eller hur man ska formera trupperna när man rör sig genom ett bergspass. Det räcker gott och väl att luta sig tillbaka och trycka trekant och R2 om vartannat, sen är slaget vunnet.

HQ

Men låt mig ta det från början. Warriors Orochi 4, den senaste delen i följetången där Dynasty Warriors möter Samurai Warriors, släpptes 2018 till genomgående "helt okej" betyg, och nu släpps det i en Ultimate-version med story-tillägg, nya karaktärer och spellägen och lite uppdaterade menyer. Det är alltså mer eller mindre samma spel i uppgraderad och utökad form. Spelet är fortfarande utformat kring uppdrag som placerar dig på ett slagfält där du rusar och slår dig igenom tusentals fotsoldater i alternativt medeltida, Ost-asiatiska miljöer med inslag av magi.

För dig som söker efter en stämningsfull krigssimulator eller en historielektion, vänd dig bort. Detta är ett musikaliskt och designmässigt lagom smaklöst hack-n-slash med stora doser repetition. Allt ifrån mesig hårdrock till platta försök till mer stämningsfull musik tonsätter slagfälten vilka är draperade i ps3-grafik som visserligen gör sitt jobb med fåtal dippar i bilduppdateringen trots allt som händer på skärmen, men den engagerar knappast och lockar till en del skratt.

Warriors Orochi 4 Ultimate
Detta är alltså Warriors Orochi 4 Ultimates grafik, inte Tekken 3.

Uppdragen på mellan tio minuter - en kvart binds i sin tur ihop med meny-pill och en fullständigt ointressant story som pendlar mellan allvarligt taktiskt snack om flerfrontskrig, uppblandat med kallprat mellan någon av de 170 identitetslösa karaktärerna. Det spelar ingen egentlig roll att denna karaktärsmängd tjänade Warriors Orochi 4 en plats bland Guinness världsrekord. De är ofta helt omöjliga att skilja från varandra, både i den måttligt engagerande storyn och på slagfältet. Bortsett från ett fåtal undantag utgörs karaktärerna av muskulösa och allvarliga - eller lustiga och tjocka - män, och halvnaket blyga kvinnor. Att lyssna på dem prata är det nog få som orkar göra mer än ett par minuter.

Detta är en annons:

Målet med krigandet är att, som jag förstår det, tillsammans med karaktärerna du möter hinna före en stereotypt ond och mäktig man kallad Lu Bu och få tag på ett antal magiska armband för att... Jag vet ärligt talat inte. Det är så långtråkigt och trist skrivet, och inte blir det bättre av att endast japanskt tal finns att tillgå. Förstå mig rätt, jag brukar sällan kräva engelskt tal, men under de hektiska striderna snackas det en hel del mellan karaktärerna och eftersom detta endast skrivs ut i små dialogrutor, är det nästan omöjligt att ta del av den karaktärsuppbyggnad som kanske ändå finns där. Inte för att jag tror det, men jag hinner ju inte läsa.

Storyn ger en alltså definitivt inte incitament till att fortsätta kriga, så hur är själva slagsmålen då? Egentligen ganska roliga, är nog svaret. Trots att fienderna i regel är likadana finns det en del taktiker att tillgå och utmaningar att klara av på varje enskild karta. Det finns dock en jätte, jättestor brasklapp. Spelet är otroligt lätt. Jag fick som sagt fort avlära mig allt Sun Zi sagt, här finns inte möjlighet att taktiskt omvända lönnmördare eller attackera när skuggan faller fördelaktigt för min trupp.

Warriors Orochi 4 Ultimate
Mannen som lever som han lär - muskulöst.

Efter att ha startat spelet på Normal-svårighetsgrad sade en mycket ocharmig tutorial-text att jag kunde byta karaktärer samtidigt som jag gjorde en stöt-liknande attack, för att på så sätt få fördelar i snabbhet och skada, därav trekant och R2. Det började jag använda, sen vred jag upp svårighetsgraden till max, sen ökade mina karaktärer i nivå, och till sist fick jag högsta "betyg" på de allra flesta uppdrag utan att dö mer än en handfull gånger. För den som gillar att känna sig skicklig är det säkert kul. För alla andra som vill ha ett roligt, varierat och utmanande spel, är det inte så gripande. Och senaste gången jag spelade ett liknande spel var Sagan Om Ringen Konungens Återkomst 2003, och det är inte ens likt - så kalla mig inte duktig.

Detta är en annons:

Om ni redan spelat grundspelet Warriors Orochi 4 går det att få tag i Ultimate-tilläggen till något rabatterat pris online. Det kan förstås vara värt det om man verkligen är investerad i spelet, men om man inte gillade det första vändan har jag mycket svårt att tro att ett gäng nya karaktärer - bland annat Ryu Hayabusa - och lite story-uppdrag och nya spellägen som Infinity Mode, vilket är precis vad det låter som, kan locka er på nytt. Generellt är detta alltså ett spel för redan initierade entusiaster, för de som vill ha än mer att göra i ett i övrigt smaklöst och storymässigt svintråkigt spel med helt okej strider som dock faller på sin låga svårighetsgrad. Läs hellre Sun Zi.

05 Gamereactor Sverige
5 / 10
+
Småkul strider, omfattande
-
Sanslöst lätt, generiska designval, repetitivt
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter



Loading next content