Svenska
recensioner
Ghostrunner

Ghostrunner

Världens klumpigaste människa har lekt cyberninja i 3D Realms hypade cyberpunk-party...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera

Om vi ska vara helt ärliga så finns det ju idag inte särskilt många ninja-spel som får spelaren att känna sig som en fullblodsninja. Ninja Gaiden må vara ett hysteriskt utmanande, för sin tid supersnygga actionspel men under min genomspelning (när det begav sig) upprepade jag samma trånga volt 700 000 gånger, gned väggar och såg klumpigare ut än alla filmningar jag någonsin beskådat. Detsamma gällde under min tid med bland annat Meral Gear Rising, eller varför inte Mark of the Ninja, Ninja 3, Shadow of the Ninja, Bushido Blade och många fler. Sekiro gjorde ett habilt arbete med att få mig att verkligen känna mig som en högst dödlig, uråldrigt japansk über-lönnmördare men det är väl först i nysläppta Ghostrunner som jag på riktigt attackerar fiender och trakterar miljöer som den där oövervinnerligt superfarligt filmningar som jag växte upp med.

Ghostrunner
Designen är superb. Som en mix mellan Blade Runner och Mute.

Spelet handlar om karaktären Ghostrunner som väcks upp efter en uråldrig sömn för att försöka störta den ondskefulle tyrannen Keymaster som styr mänskligheten med järnhand i en cyberpunk-dränkt framtid inte helt olik den i Ridley Scotts Blade Runner. Spillrorna av invånarna i Darma Tower City bor i gigantiskt torn där klassindelning och konspirationer regerar. En gammal artificiell intelligens vid namn The Architect avser att hjälpa dig som spelare i din kamp och steg för steg upptäcker man saker om denna ursnygga spelvärld som skapar nyfikenhet och bygger atmosfär. Det är dags för uppror och mitt i detta samlade kaos kliver du in, Ghostrunner, för att slakta dig fram genom drivor av cybernetiskt uppgraderade fiender. Storyn berättas genom både gameplay-sekvenser och röstsekvenser som sker inuti huvudkaraktärens huvud och även om det blir lite klyschigt ibland, lite väl typiskt, är det snyggt berättat rakt igenom och jag njöt av att lära mig mer om vem Ghostrunner, den robotlike überninjan, verkligen är och varför han i början av äventyret vaknade upp utslängd ur tornet och med total minnesförlust.

Ghostrunnner handlar om fart, primärt. Spelmässigt är den någon slags vildsint mix mellan Mirror's Edge och Max Payne och om du redan nu känner att du inte är sugen på ett spel vars kritiska ögonblick fullkomligen haglar och där det krävs att du tar beslut på en nanosekund för att överleva, är detta verkligen inget för dig. Jag slet mitt hår under min första timme med Ghostrunner då banorna är utmanande, hoppen många och fallgroparna ännu fler. Svårighetsgraden är högst skoningslös men samtidigt är respawn-systemet så pass generöst att utvecklarna One More Level lyckas undvika de värsta minorna när det kommer till ren och skär ilska hos mig som spelare.

Ghostrunner
Helsvenska Mirror's Edge och dess förstapersons-parkour har naturligtvis inspirerat detta spel.

Parkour är A och O här. Hoppa från avsats till avsats, springa på väggar, slänga en slags laserbaserad repstump för att svinga sig mellan krokar och takbjälkar och mosa sönder vrålande fiender med den glödande katana som Ghostrunner bär omkring på. Fienderna skjuter hejvilt och svårighetsgraden är rejäl, här. Det gäller för dig som spelare att hela tiden röra sig, så snabbt det bara går. Stannar man - är Ghostrunner så gott som död, och det är härligt att se den mängd fiendevariation och artificiella intelligens som det här spelet bjuder på. Det är även enkelt att tycka om det faktum att miljöerna oftast är öppna och möjliggör flera olika sätt att attackera på. Det finns frihet här, och jag har njutit av att spela om större holmgångar för att testa olika taktiker och tillvägagångssätt. Jag har nog i slutändan inte riktigt den reaktionstid som krävs för att bli riktigt bra på det här spelet, men till skillnad från i Mirror's Edge blev jag under mina sju timmar med Ghostrunner aldrig lika frustrerad som jag blev i Faiths stilistiska sällskap. Visst byggs det upp irritation när man pågå bästa trial & error-vis dör, dör, dör, dör och dör igen men ja, det funkar ändå rätt bra här.

Inlärningströskeln är lite för hög, kan jag känna och storyn lite för typiskt förutsägbar för sitt eget bästa (även om berättandet är bra). Samtidigt är mixen mellan Max Payne, Mirror's Edge och ett kryddmått Dark Souls en lyckad sådan som uppmuntrar mig till att träna, försöka igen - och igen. Designen är dessutom strålande och grafiken klart godkänd. Musiken är väldigt bra dessutom precis som röstskådespeleriet. Som en ninjadränkt, idiotsvår cyberpunk-uppvisning är det svårt att inte falla pladask för det som One More Level/3D Realms här bjuder på.

Ghostrunner
Ghostrunner
Ghostrunner
07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Estetiskt superläckert, oförlåtande och utmanande, läckert utformad spelmekanik, superb musik
-
Hög inlärningströskel, svårt, förutsägbar story
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

GhostrunnerScore

Ghostrunner

RECENSION. Skrivet av Petter Hegevall

Världens klumpigaste människa har lekt cyberninja i 3D Realms hypade cyberpunk-party...

Gamereactor Live: Vi spelar Ghostrunner

Gamereactor Live: Vi spelar Ghostrunner

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Idag släpps 505 Games cyberpunk-inspirerade Ghostrunner, och det tänker vi idag uppmärksamma med en två timmar lång livestream. Spelet kan bäst beskrivas som en blandning...



Loading next content


Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy