Det heter ju att högmod går före fall och i Rick Goodmans fall ligger det kanske en viss sanning i det. Jag träffade honom inför det att Empire: Dawn of the Modern World skulle lanseras och han var mycket självsäker utan att för den sakens skull vara otrevlig. Dawn of the Modern World var den första av andra generationens strategispel i 3D och skulle bli hur stort som helst, menade Goodman. Nu var det långt ifrån något dåligt spel, men heller knappast någon revolution och Goodman fick på nytt leta efter en ny utgivningspartner.
Goodmans karriär startade på Emsemble Studios där han var en av dem som var med och skapade det första Age of Empires. Men han gick sin egen väg och startade Stainless Steel Studios, vars första spel blev Empire Earth med Sierra (Vivendi Universal Games) som utgivare. Efter det spelet, som trots allt fick en hel del bra kritik, blev det alltså Empire: Dawn of the Modern World med Activision och nu är det Rise & Fall hos Midway som gäller. Rick Goodman och Stainless Steel Studios hade således inget att göra med det nyligen släppta Empire Earth 2.
Det vore fel att säga att Goodman gör samma spel om och om igen, men han har onekligen gjort sig en niche med historiska strategispel. Rise & Fall: Civilizations at war kretsar kring två kampanjer där den första låter dig erövra Persien med Alexander den Store och den andra låter dig glida ner i Kleopatras sandaler när Romarriket knackade på dörren. I flerspelarläget är de fyra civilisationerna spelbara och varje Civilization innehåller två hjältekaraktärer. Nu kanske du suckar en aning, för hjältar i strategispel börjar kännas lite tröttsamt, men i Rise & Fall har de en betydligt större och kanske lite otippad roll. Din hjälte är nämligen som ett tidsbegränsat supervapen som du kan använda för att avgöra jämna bataljer eller skapa en öppning i fiendens försvar.
Detta sker i ett tredjepersonsperspektiv nere på slagfältet och spelet skalar utan problem från ett detaljerat actionspel till ett fullskaligt strategislagfält. Att inkludera ett relativt simpelt actionelement i ett strategispel är dock inte helt okontroversiellt och det finns säkert många rutinerade strategispelare som rynkar lite på näsan. Du rör på dig med de vanliga "FPS-tangenterna" och riktar karaktären med musen medan musknapparna innehåller en svag, snabb attack och en starkare, långsammare attack. Genom spelet kommer dina förmågor att uppgraderas och det finns en del olika vapen (unika för varje hjälte). Hjältarna har även varierande förmågor, Alexander den Store är bäst med svärdet medan Kleopatra siktar bättre med pil och båge.
Rick Goodman demonstrerar hjälteläget med en sekvens där armén måste ta sig över en flod. Där finns dock ingen båt, men Kleopatra kan ta sig över vattnet till en ö och sno en av romarnas båtar. Givetvis står det en del legionärer i vägen, men den här typen av uppgifter kommer spelaren att få utföra med sin hjälte. Ett annat mer öppet scenario var när Alexander skulle storma en persisk stad. Här kunde man välja att attackera med sina trupper rakt framifrån och försöka bräcka porten innan pilskyttarna på muren fällt alltför många av dina män. Ett annat alternativ var att försöka segla runt och attackera staden bakifrån via vattnet. Slutligen fanns det en hemlig ingång som Alexander kunde ta sig in genom och mjuka upp försvaret längs stadsmuren. Jag testade själv en sekvens där man med Alexander skulle eskortera en "fireraiser" (eldsprutande manick) genom en persisk stad och bränna ner diverse portar. Det hela kändes gediget även om Stainless Steel hade lite kvar att jobba med när det gäller kollisionsdetektionen. Det ska dock sägas att actionsekvenserna är simpla och att det knappast skulle hålla som spel för sig självt.
Men låt oss back ett steg och tala om sjöstriderna för de är verkligen imponerande. Du kan placera dina trupper (exempelvis bågskyttar) på skeppen och du kan även träna nya soldater på båtarna. När din båt träffas av en stenbumling från en katapult kastas de individuella enheterna överbord. En spektakulär syn och är du nära land kan det hända att de kan överleva genom att simma till stranden. Du kan även borda och överta fiendeskepp. Du hanterar och formerar annars dina enheter i grupper även på slagfältet.
Efter demonstrationen stannar jag kvar för att intervjua Goodman. Han berättar att han alltid kommer att skapa strategispel. Det är hans grej och han är mycket entusiastisk över sitt nya spel.
- Jag är mest stolt över Age of Empires bland de spel jag har arbetat på. Men jag känner att Rise & Fall kommer att bli något jag kommer att vara mycket stolt över, säger Goodman.
Kanske kommer Rise & Fall bli en revansch för Goodman, vars spel kommer att mätas mot det tredje Age of Empires, Civilization IV samt Rise of Nation: Rise of Legends.
- Jag blev mycket imponerad av Rise of Legends på E3-mässan. Brian Reynolds är en god vän och han gav mig en privat visning av spelet, annars hann jag tyvärr inte se mycket under E3, säger Goodman.
En annan viktig del av ett strategispel är flerspelarläget. Här har Stainless Steel Studios tänkt till för att göra upplägget fräscht och varierat. Det hela bygger på ett system med outposts som spelarna kan hålla på kartan. Håller du tre stycken outposts producerar du tre enheter till kostnaden av en, har dy fyra outposts får du fyra enheter och så vidare. Detta kombinerat med upp till åtta spelare samtidigt och möjligheten att använda sina hjältar så blir man snabbt varse att det finns mängder av strategiska avvägningar att göra. Det ska bli intressant att se hur pass väl som Stainless Steel lyckas med flerspelarläget. Tyvärr fick jag inte bevittna något av detta under visningen.
Jag blev faktiskt imponerad av Rise & Fall: Civilizations at war. Det kändes som om studion hade kommit långt med spelet trots att många månaders utveckling återstår. Det finns en hel del intressanta ingredienser, men avgörande är hur pass väl själva strategielementen fungerar och den delen av spelet fanns det tyvärr inte tillfälle att testa. Mot slutet av året eller i början av nästa år får vi se hur Rise & Fall faller ut.