När Marvel utannonserade deras satsning av Netflix-serier så en överraskning att Jessica Jones skulle få sin egna serie. En karaktär som skapades relativt nyligen och som inte hörde hemma i någon av Marvel-universumen som dessutom var mer "vuxen" i sin tematik. Nu har undertecknad sett dom 5 avsnitt och skriver sina snabbaoch svamliga intryck hittills.

Till ytan känns Jessica Jones mer lättsammare i tonen än Daredevil. Våldet är nedtonat, miljöerna är ljusare och har en mer humoristisk ton. Vi har en mer rappkäftad protagonist, vi möter inga kriminella gäng och vi ser inte det värsta New York har att erbjuda.

Dock så är tematiken mer mörkare och personligare. Jessica är mer "trasig" än Matt Murdock. Hon lider av trauma från en tidigare händelse som påverkar henne djupt. Vi ser hennes kamp att åter få kontroll över hennes liv efter dessa händelser. Dessutom innehåller serien marvelfilmuniverumets första sexscener (såvida man inte räknar med Tony Starks eskapader).

Förutom Jessica möter vi hennes bästa vän Trish Walker, en före detta barnskådespelare numera radiopersonlighet som verkar med nöd och näppe undvikit barnskådespelarsyndromet. Vi möter även Jeri Hogarth, en advokat som är i en relationskris med sin fru. Och vi träffar även på Luke Cage, en pubägare som är HELT normal och som inte har NÅGON stor roll i Marvels universum. Samt en man vid man Kilgrave har något att göra med Jessicas förflutna.

Skådespelare är för mig helt okända förutom Krysten Ritter, Carrie-Anne Moss och David Tennant. Tennant spelar sin roll ungefär likadant som han gjorde när han spelade Doktorn i Doctor Who under Doktorns mest psykotiska tillfällen (Timelord victorious är det bästa sättet att beskriva hans porträttering.) Ritter lyckas även med skicklighet spela en person med trauma utan att hon blir gnällig. Övriga skådespelare lyckas även spela förträffligt.

Mellissa Rosenberg har tidigare varit involverat med skriva manus till Twilight-filmerna. Detta borde sätta en varningsklocka i skallen på en. Dock lyckas hon mycket väl med att skriva karaktärer som är tredimensionella och intressanta att följa (vilket får en att undra hur katten hon lyckades med hennes "porträtteringar" i Twilight).

Serien är i min mening mer engagerande och beroendeframkallande att se på än Daredevil och då Daredevil är redan svår att lägga ifrån sig alla redan så lägger Jessica Jones ribban verkligen högt.

Återkommer med en utförligare och mindre pladdrigare text efter jag har sett färdigt serien .

Ja bilden säger allt. Taget från IMDB:s föräldraguides-sektion.

Förlåt men jag måste vädra ut detta. Jag blev tvungen att ominstallera steam och där igenom ominstallera alla mina spel.

Varenda gång jag ska försöka spela Splinter cell double agent så kommer jag till menyn utan problem, men så fort jag kommer till laddningsskärmen så crashar spelet. Jag gör det naturliga och kontaktar ubisofts support. Supporten säger att då att dom bara kan ge support på windows XP/Vista och jag windows 7.

Jag svarar att Vista-spel fungerar på win7 och att spelet är dessutom på steam men nej dom kan inte hjälpa mig då spelet är ett Vista-spel.

Nu har jag alltså ett spel på steam där kan beundra menyn på men som jag inte kan spela på. Tack Ubisoft!

Efter Kalle Anka så är Tintin min barndom. Jag har läst varenda album och älskat dom. Min pappa och hans syskon läste dom när dom var små.

När det annonserades att Steven Spielberg skulle regissera och att filmen skulle bli datoranimerad blev jag lite skeptisk men när jag fick veta att Steven Moffat skulle skriva manus och att Edgar Wright skulle finputsa manuset blev jag lugn och nu så är jag precis hemkommen från biosalongen och ska ge några intryck.

Först mijöerna är fantasiskt animerade, varje plats är så nära fotorealism att man blir helt matt. Och vid ett par tillfällen har man replikerat vissa serierutor vilket är välreplikerad att man nästa svimmar. Men karaktärernas animation inte så vidare värsta mycket, man vet inte om Weta ville göra karaktärerna fotorealistiska eller trogna albumen vilket gör att alla modeller ser ganska plastiga ut bortsett från en utsökt animerad Castafiore som ser som hon ska göra och en annan riktigt bra animerad Hergé.

Men filmen då, var den bra? Svaret är ja men strålande var den inte. Filmen är en trogen adaption av albumen och som Tintin-fan kommer man inte slita sitt hår och skrika "HÄDELSE" i biosalongen. Hergé vrider inte i sin grav och han gjorde rätt till att ge ut filmrättigheterna till Spielberg. Filmen har allt som en Tintin album har, spänning, humor (Såklart, det är Steven Moffat som skriver manus.) och en gnutta allvar. Jag är också glad att dom inte räds över att visa Kapten Haddocks alkolism. Det stora problemet är att filmen känns rörig. Att blanda två olika album gör att filmen ibland tappar sin röda tråd och jag är inte helt förjust i att Herr Zacharias har förvandlats till en skurk.

Men i regel så var filmen riktigt underhållande. Filmen får 8/10 ifrån mig.

(Och jag får be om ursäkt över en halvdålig och ytlig recension. Jag är precis hemkommen från filmen och ville få ut mina tankar så fort som möjligt.)

Jag köpte nyligen The orange box till pc men jag vet inte hur jag ska installerar det. När jag stoppar in disk 1 (Och samma gäller disk 2.) så dyker detta upp. (Hänvisar till bilden.) Jag har alla redan steam på min dator. Vad ska jag göra?

Tillagt 2010-10-14 22:38: 1. Det blev dubbelpost. Jag vet inte hur man tar bort bloggar. 2. Ursäkta om bilden är suddig.