Full titel om det fick plats skulle ha varit My Top 50 Favorite Metal Albums of All Time (ljust nu). Det här är en lista på de skivor jag lyssnar på över och över och bara blir bättre för mig varje gång.
Hypocrisy är förmodligen en av de bästa Melodic death metal banden där ute idag, förutom det är det också ett band som lekt väldigt med Aliens och Science Fiction i text tema.
Jag måste tacka Hypocrisy på det faktum att de är med deras skiva Abducted (1996) som fick mig att börja acceptera growl mer och mer. Tror den första låten jag hörde från skivan var Buried, vilket var in lagt på en gammal spel lista min bror hade gjort till en mp3 spelare.
http://www.youtube.com/watch?v=j9VbsVEdGTs
Låten i säg är för förmodligen inte den bästa på skivan men refrängen och de ständiga riff som fanns var tillräckligt för att få mig lyssna igen skivan.
Hela albumet i säg är en salig blanding av de brutala från tradisonel Death metal (t.ex. Killing Art eller Buried text mesigt) men också Science Fiction teman i en del texter som Roswell 47. Vilket öppnar med ett fantastiskt skönt riff, låten har ett hårt men segt tempo. Texten i säg ger det parfäkta känslan till resten av skivans tema. Ett tema brutalitet mellan olika intelligenta varelser. http://www.youtube.com/watch?v=wwIqTDWmV8A
En annan låt som är riktigt bra är Drained som av slut på skivan vilket gör låten så skön. Efter en brutal skiva vad behöver man då jo en grymt lugn låt. Kan också rekommendera Drained till ni som inte gillar death metal. http://www.youtube.com/watch?v=UxztOjMJOak
Full titel om det fick plats skulle ha varit My Top 50 Favorite Metal Albums of All Time (ljust nu). Det här är en lista på de skivor jag lyssnar på över och över och bara blir bättre för mig varje gång.
Pink Cream 69 är ett av de där banden som jag kan lyssna på en hel dag. Det kan vara svårt att säga vilken still de spelar, för utom första skivan (som är ett glam album) så har bandet alltid blandat hard rock, heavy metal, glam och power Metal. Första albumet den här mixen verkligen hördes var under deras andra album One Size Fits All .
One Size Fits All i mitt tycke har inte en ända låt jag inte finner bra. Från första till sitta spåret är bara låtar jag kan sjunga med till eller sitta och bara njuta av.
Skivan inleds med två simpel Hard/glam lått, med en väldigt skön sen vid nästa vid tredje låten kliver skivan upp ett trap steg och springer i väg med en heavy metal låt, Hell's Gone Crazy. Efter de så åter går den till en glam låt. Som följs av en av mina allra favorit ballader.
http://www.youtube.com/watch?v=0fxghFoTjQ4
Efter det så är låtarna mer som en salig bladning av allt. Med under bart sköna låtar t.ex. Piggy Back Bitch, Walkin' Out to Heaven. Allting avslutas med en grymtt stark ballad Where the Eagle Learns to Fly.
( We Taught the Children är sista låten om man har CD ut gåvan).
http://www.youtube.com/watch?v=ZOKYmX6fhts&feature=related
En grymt låt av de hårdare från plattan. http://www.youtube.com/watch?v=1pGHoZmvM0k
I övrigt är det en grymt skön skiva och min favorit av Pink Cream 69 album.
Full titel om det fick plats skulle ha varit My Top 50 Favorite Metal Albums of All Time (ljust nu). Det här är en lista på de skivor jag lyssnar på över och över och bara blir bättre för mig varje gång.
Epica är nog letats att beskriva genom att säga "Låter som ett storslaget soundtrack till en stor slagen film". Jag är inte ett så stort fann av Symphonic Power Metal band, men det händer i bland jag lyssnar på det och då är det ett album jag alltid kommer tillbaka till. Consign to Oblivion Epicas andra studie album inspirerat av Mayakulturen.
Något som gillar extremt med ljust det här album är dels hur den är mixad och hur mycket den avvänder sig av Orkestrering och Chorus. Vilket både ger skivan ett mer storslaget ljud och en tyngre känsla över de tunga bitarna.
Vad som gör smidandet så bra på den är att inget över röstar varan för mycket och musiken hörs bakom vokalisten som görs på skivan men även vokalisten skiner igenom. Fast finns dock ett stycke på sitta låten under ett growl stycke tror jag de drog upp ljudet på orkestern för mycket, men det är bara ett kort stycke jag enkelt kan förlåta.
En stor favorit från albumet är Mother of Light: "A New Age Dawns" Part II (spår 8). Vilcket börjar med orkestern och sedan fylls in av trummorna som leder in resten av gitarristerna och basen. Låten lugnar ner sig och in kommer Simone Simons vokalist in över första versen sen hoppar den över till andra där vi hör Mark Jansen growl samtidigt som Simone sjunger. Vilket gör hela stycket väldigt starkt. Låtens mitten stycke är extremt lugnt och harmoniskt. Det är också en låt som leker mycket med ljust det faktum att det finns en orkester.
http://www.youtube.com/watch?v=LPykLtJ6ccw
Consign to Oblivion är en storslagen skiva jag alltid njuter av och känner att lyssna på efter jag äventyrat, runt lite bland Symphonic Power Metal Band. Jag kan häller aldrig få text stycket nedan för ut ur min skalle.
"Reality is sometimes stranger than fiction Whatever happens in my dreams I know it can't be worse than this So I prefer to sleep"
(Dock finns inte albumet på Spotify, så ni får hitta en annan väg att lyssna på den.)
Full titel om det fick plats skulle ha varit My Top 50 Favorite Metal Albums of All Time (ljust nu). Det här är en lista på de skivor jag lyssnar på över och över och bara blir bättre för mig varje gång.
Det finns minimalt med metal band jag lyssnar på som sjunger på svenska. Jag har aldrig riktigt gilla Raubtier eller hittat något annat metal band med svensk sång. Men dock hitta jag ett som tog mig med överraskning. Månegarm med deras album Vargstenen, som är den bästa skivan jag köpt för mindre en 30kr på vinyl(pic).
Det är svårt att placera Månegram i en specifik musikstil när det på en skiva konstant hoppar mellan Viking metal, Black metal och Folk musik med violin och flöjt.
En sak jag verkligen gillar med skivan hur stort fokus det är på att få texterna att funka till musiken men också den harmoni som ligger i allt. Från de lugna till de mer extrema bitarna är så bra i hopp satta att jag kan inte göra annat en att le.
Ett exempel på en låt från skivan som gör allt det jag prata om är det Visioner På Isen (spår 6). Där låten öppnar upp med ett riff stycke och lugnar ner sig så melodin få ta ton och direkt efter kommer den mörka vokalisten in där de kombinera vanlig sång med growl. Sen i mitten avlåten kommer folk stycket in låten tar en vändning, och sänker på det extrema metal influensen och höjer på folk influensen. Mot slutet återvänder låten till ett mer extrem ton och spelar hårdare en någonsin. http://www.youtube.com/watch?v=cKBYON8I5iU
Hela skivan musik mesigt gör en under bar bladning av Viking metal, Black metal och Folk. Texterna funkar lite som poesi samt som de berättar den historia som finns på skivan. Skivans tema är inte så svårt att lista ut med bandets Viking metal influens,
Exempel på när skivan är som poesi. http://www.youtube.com/watch?v=DyeQ9Y9C3g4
http://www.youtube.com/watch?v=_d0lYBiqFiE
Det är troligen en skiva jag fastna för efter första genom lysingen och kommer alltid finnas i min skivsamling samt nära mitt hjärta för skivans poesi och under bara musik toner.
Lyssna och njut: http://open.spotify.com/track/5uVpn4IvIU7iapQDXQklVS
Full titel om det fick plats skulle ha varit My Top 50 Favorite Metal Albums of All Time (ljust nu). Det här är en lista på de skivor jag lyssnar på över och över och bara blir bättre för mig varje gång.
Peter Tägtgren är en av mina stora idoler, en multiinstrumentalist, producent och låtskrivare. Han har producera skiver för band som Dimmu Borgir, Dark Funeral och Immortal. Samt spelat i Bloodbath, och grundat både Hypocrisy samt Pain som han just nu spelar i.
Men ljust nu ska vi ta en titt på det album som presenterade mig för Peter,Nothing Remains The Same med Pain. Låten jag först hörde var så klart singeln Shut Your Mouth med introt man inte kunde undgå höra som ring singla. http://www.youtube.com/watch?v=C1mRO8aqjz8
Allt det här slutade upp med att min bror köpte skivan, sen var jag fångad.
Min favorit låt första spåret har det hög ljuda Techno lätte som skriker över introt och när riffet hugger i så är känner man hur man vill röra på hela kroppen. Sakta lugnar låten ner sig lite tills höjer och sänker tempot. Refrängen anländer och efter det upprepas det. http://www.youtube.com/watch?v=lF5bVCDpYMM
Det är just de som gör så jag finner låten så bra och hur den blandar det tunga från Industrial metal men använder sig av Techno och keyboard ljud inkört i backgrunden. Faktum är att man får uppleva hela skivan med den här bladning och det är just det jag gillar med den.
Skivan börjar tungt men går mjukare mot slutet med Just Hate Me men håller sin tunga ton genom skivan. Vilket gör den för mig en parfäkta skivan att slå på när jag vill komma i gång på vid halv 7 på morgonen men sant inte stressa upp mig.
Ett album som gav mig något nytt och öppnade dörrarna till allt som Peter Tägtgren varit inblandat i. Troligen en skiva som står mig nära och jag älskar slå på tidiga mornar (eller sena kvällar).
Länk till skivan på Spotify http://open.spotify.com/album/5LmFRivnvw6eesDdH0eU60