Har du tjugo minuter över idag? Då tycker jag att du borde, oavsett smak, ladda ner demot till Cult of the Lamb på Steam nu med bums! Fick tipset av en vän som misstänkte att jag kanske skulle gilla det, satt och tittade på ett klipp och blev inte helt såld även om designen slog mig som superb.
Tio minuter senare var min kult igång och jag hade en indoktrinerad stackare som jag döpte till Rumpsmisk, varav jag matade Rumpsmisk och begav mig ut för att piska mer fiender för vår tro.
Hur blev jag en fanatiker? Lammet som jag var blev dömd till döden och skickad till dödsriket där jag stod öga mot öga med någon gammal fiende till de gudar som nu regerade i den levande världen – kort men gott allierade jag mig utan minsta tvekan! Resultatet?
Jag och Rumpsmisk.
Oavsett hur spelet nu blir i slutändan så blev jag helt golvad av designen.
Spela gärna med kontroll om du har en!
Efter att Summer Game Fest äntligen visade upp gameplay från The Calisto Protocol, ett spel jag väntat på sedan utannonseringen, slog det mig hur mycket jag saknat Dead Space. Det var nog ett av de första skräckspelen jag spelat igenom och därför är jag så glad att serien nu lever vidare i förstnämndas skepnad.
EA får utstå mycket hat från en mobb som bara vuxit mer och mer de senare åren och jag imponeras nästan av hur man kan misslyckas så grovt på alla plan över en sådan lång tid och (!) med så många projekt. Igår kväll kollade jag om på Calisto-klippen, Youtube-algoritmen gjorde sitt, och tada! Dead Space-rekommenderades.
Resultatet? Jag lyssnade på en lore-video om Dead Space universumet och jag föll pladask för min forna kärlek. Det är mörkt, köttigt, fullt av mysterium och lidande, jag vet att jag låter som ett psykfall men jag lovar att det inte är fallet. Jag sörjer än idag över det IP man hade i portföljen och hur man som utgivare verkligen förstörde allt med trean, och sedan slutet för studion därefter.
Därför hoppas jag nu att Calisto Protocol som bokstavligen är Dead Space-återuppstått levererar kvalitetsmässigt och att gänget på EA stirrar på siffrorna i ren ilska, vrålar och gråter. Att Schofield & co. Lyckats kidnappa sitt gamla IP på det här sättet är ett underverk.
<bild>
That beautiful necromorph-smile
Nej! Jag känner mig som en gnällig kärring, en dinosaurie, en T-rex med sina korta armar som vevar i vrede när jag rör mig här på Gamereactor. Reklam rinner över på vår älskade sida och inte minst nu, nu när jag försöker hitta något kul här under kvällsmyset så avbryts tystnaden, lugnet, harmonin av -
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAARRRRRRRRRRRRRH!
Videospelaren har ploppat upp och sprängt mina öron ett antal gånger här senaste veckorna men nu får det fan ta och vara nog, nu möts jag ett manligt rambo-skri som på en sekund ökar testoseronet att jag nu kommer säga godnatt till nära och kära på samma sätt -
<bild> Manlighet som exploderar i dina öron!
Japp, och japp, och japp igen. Venom syns och en liten skymt av våran älskade röda djävul. Verkar minst sagt som att vi ser den volatila Carnage utifrån det lilla man skymtar i trailern men jag är inte särskilt imponerad direkt. Trailern är verkligen mellanmjölk till trailer.
Jag ville se mer, lite mer tease, mer av rösten. Vi lämnas med ett vrål och slutnoten på trailern som framkallar kväljningar. Vågar man hoppas?
<bild> Oavsett vad... Att se älsklingen i en film, det trodde jag aldrig, aldrig!
Det första riktiga livstecknet efter lanseringsfiaskot Cyberpunk 2077.
Jag är glad att de äntligen gått ut officiellt nu, på video. Det har varit väldigt tyst förutom diverse nyheter, rykten, och rapporter. Ryktet är nedtryckt i skiten och jag hoppas såklart att utvecklaren gör något gott för sina egna anställda som de svikit, och alla fans. Jag hade själv en underbar tid med spelet på PC men fiaskot för andra format är ett faktum.
Our Commitment to Quality - CDPR
<bild> I bajs växer det bäst?