Jag och frugan hade länge talat om att ge oss hän åt något nytt, något okänt (vi har behövt detta efter och pågående utredning med våran bank).

Nästa vecka, hade vi sagt, ska vi prova nigeriansk mat för första gången.

Men så var barnen bortbjudna på kalas, helgen låg plötsligt öppen som ett oskrivet blad (nja, var ju planerat), och impulsen tog över. Vi drog ut på stan och hamnade på Ebe Ano, en nigeriansk restaurang vid Bamberger i Berlin.

Stället var halvt fyllt, precis som så många av Berlins små pärlor: intimt, trångt, med en valvbåge som delade rummet i två världar. Inget pretentiöst, inget tillrättalagt, bara vardag.

Det märkliga var dock det som inte fanns där. Ingen omedelbar krydddoft, inga örter som slog emot en som en varm omfamning.

När man kliver in på ett asiatiskt eller turkiskt hak brukar magen vakna direkt, här var det stilla. För stilla. Man stod där, lite vaksam(kanske vore det bättre att gömma sig i en liten kartong i hörnet, och se hur andra kunder reagera? snake...snake..snaaaake!!), lite undrande.

Men menyerna kom snabbt (troligtvis, för att de flesta kunder, redan hade sin mat, ditt geni!), och valet var enkelt. Målet, likaså: Jollof. Och inget annat! Frugan tog sin med friterad fisk, jag valde den mer traditionella(kan ha fel?) varianten med kött.

Och låt mig säga så här: när kyparen kom med maten, och doften långsamt, nästan blygt, smög sig in mellan mina näsborrar… då hände något. Det var som en festlig parad, som en uråldrig ande som äntligen släppts fri ur sin lampa efter tusen år av tystnad, mitt inre Robin Williams som anden släpptes ut.

Restaurangen har “endast” 4,2 stjärnor. Men det finns ställen med 4,7 och 4,9 som inte ens kommer i närheten av den arom som fick mina öron att vilja fladdra som Dumbos.

Men smaken då herr Odish, hur var smaken?

Om doften väckte mina sinnen, så tog smaken dem i hand och kastade dem rakt ut på dansgolvet. Mitt smaksinne breakdansade, åkte skidor naken och duschade i chili samtidigt. Jag saknar ord. Jollof har numera en självklar plats på min Julmiddags-lista, och årets lista har börjat helt makalöst bra.

Nu är frågan, finns det andra Nigerianska resturangen som har högre betyg än Ebe Ano? Det måste vi hitta. 

Tyvärr var vi alltför blyga (eller gamla) för att ta bilder på maten och platsen, Men jag lovar er, detta var inte sista gången vi besöker Ebe Ano! 

Jag kan bara säga:<br /> Ebe Ano – 10/10.<br /> http://www.ebe-ano.de/

Nästa steg är väl Oxtail från Jamaica! Eller kanske en tur till Ebe igen för att se om det håller en hög standard! 

Det är tragiskt, att det fortfarande pågår brott. 

Det är tragiskt, att folk inte inser hur illa det kan slå till. 

Det är så förbannad tragiskt att det sker precis till julhandeln. 

Tänk hur chockad en pappa kan bli när han vid julhandel inser att bankkortet är spärrat. Bara för att se att man ligger hela -12.000kr i back. Hur har detta gått till? Hur säker än man kan vara till hur osäker man kan känna sig. 

Jag har varit i kontakt med min tyska bank, rövhål hela bunten. När detta skedde för ett par år sedan hos Nordea, fick jag ett meddelande direkt att dom har spärrat mitt konto och tagit åtgärder.

Commerzbank i Berlin är inte lika trevliga, nej nej, medan jag har varit här hemma i Berlin, har det tagits ut 1000-tals kronor ut från mitt bankonto, Cypern, Malta och Italien. 

Tre länder jag inte har besökt 2021. 2021... Sedan 2021, har någon/några konstant tagit ut små kronor här och där utan att banken nämnt det, 4 HELA JÄVLA ÅR. När inget hade märkts, bestämde dessa ***-***** att ta ut en stor summa efter den andra. 

Ja visst jag ligger minus 12.000 kr. Där mitt "max" minus-belopp kan gå(Detta har ändrats till 0), något jag själv inte visste om. Det innebär att dom har varit flitiga nog att dra ut mer än hör och häpna, 100 000 kr på 4 år, varpå 40tkr denna månad.

Banken är på "G" att åtgärda det, men kan inte lova något. Det är där försäkringen spelar in. Och Advokater. Nu har man fyllt i papper i nästan en vecka för att se till att allt stämmer över. 

Det enda positiva är att jag var tidigt ut med julklappar denna månad för barnen och frugan. Mitt besök till Sverige måste avbokas, för att få tillbaka en liten summa. Och vi får se hur det går hädanefter! 

Ta en titt på eran konto är ni snälla, kolla så att inte småpengar dragits lite här och där. Även om det endast är 1kr! Do yourself a favour. Dont be me! 

Nu är det dags, mitt första klagomål (tror jag?) till teamet på sajten. 

Vem hade den geniala idén att gömma vart man kan hitta tävlingarna? 

Jag har försökt gå igenom sidan ett par gånger (även sökfunktionen) för att hitta gårddagens tävling. Men det känns lite som en labyrint. Vore det inte bra att dela länkarna som vanligt på Community -- > Tävlingar? 

Andra medlemmar som känner likadant? 😐

Visst är det lite utdaterat och ser inte särskilt snyggt ut. Men menyer som laddar långsamt till trots, inget annat battle-royale-spel ger mig samma kick som PUBG. Det är ett långsamt spel, och blir du träffad först, är det ofta redan för sent att ta skydd. Inte som i Apex, Warzone eller Redsec där du enkelt kan glida undan och snabbt nå en säker position för att överleva.

I PUBG handlar det om att ha kontroll på vad som finns i ryggsäcken och att veta hur man hanterar sina vapen. Väljer du ett vapen du inte är riktigt van vid, då finns det liten chans att du överlever.

Det som utvecklaren visar med sitt val att satsa på realism skiljer sig från konkurrenterna. Är du skadad gäller det att fatta snabba beslut. fight eller flight. Ett läge med tre mot en, eller tre mot tre, fyra mot tre och så vidare, blir intensivt, nervkittlande och osäkert. Men här finns i alla fall ingen genväg att glida undan.

Om man befinner sig i sista eller näst sista ringen krävs taktisk överlägsenhet för att nå målet. Jag får inte samma intensiva känsla i de spel jag nämnde tidigare. I PUBG tar jag färre risker.

Med det sagt är jag otroligt besviken på att de har annonserat ett nytt PUBG, men i form av en extraction-shooter baserad på samma grundkoncept. Vad tycker PUBG-spelarna om beslutet att gå mot extraction-shooter-modellen?

(skriven från mobilen)!!!

Lyssna på det här… nej, kom lite närmare. Lite till.

Vi gör en Marvel “What if…”

Tänk om detta var Microsofts plan hela tiden?

Vilket scenario tänker jag på, undrar du?

När original-Xboxen släpptes var jag en av två som stod utanför Toys“R”Us, redo att lägga vantarna på en konsol, en extra handkontroll...och Halo.

In och ut på mindre än fem minuter.

Men hur hade en tonåring råd med allt det där utan jobb?

Hemligheten stavas: konfirmation!

Jag konfirmerades och träffade släktingar jag varken sett eller hört talas om tidigare, och alla duschade mig i stålar.

Så, vad gör en tv- och datorspelsälskare då?

Jo, man köper förstås en konsol ingen av ens vänner har.

Dyrt, roligt, och alldeles underbart.

Men försäljningen gick inte riktigt som Microsoft hade hoppats. För att rädda situationen valde de att sänka priset rejält.

När jag hörde nyheten drog jag direkt tillbaka till leksaksaffären, samma ställe där jag några år tidigare hade slaktat Ready 2 Rumble på deras Dreamcast-demokiosk.

Och vet du vad? Jag fick mellanskillnaden tillbaka!

Så jag köpte två extra kontroller till Xboxen.

Tillbaka till prissänkningen.

Visst, tiderna har förändrats, men Microsoft har visat förr att de kan ta en tillfällig förlust för att vinna tillbaka spelarna.

Kan det här vara ett tidigt genidrag från Xbox-divisionen? En comeback?

En “men titta, för 8 999 kr känns det dyrt, men för ett attraktivt 4 999 kr, då står den bredvid en Switch 2 i många hem”?

Om det drömscenariot skulle slå in… då kanske, bara kanske, kan Xbox 360 Handheld göra för Microsoft vad Xbox 360 en gång gjorde för original-Xboxen.

Man lärde sig trots allt av misstagen med OG Xbox och lanserade 360:an till ett mycket mer attraktivt pris, något som lockade massor av nya fans.

Från att vi bara var två i kön till OG Xbox till att jag stod en hel timme i kö utanför GameStop i Jakobsberg för att köpa ett 360.

Så, vad säger du?

Skulle du köpa ett “Xbox Ally X” om priset matchade Switch 2?