Efter en väldigt lyckad helg, är jag inte så nervös inför det NP i Engelska imorgon. Nej tvärtom, jag känner mig glad, uppiggad, frisk, efter ett par glada ronder/matcher/omgångar i Mortal Kombat.

Jag har sedan länge beundrat ( Batman ) en legend, men även en påhittad, fantasi-skapad, människa.

( Batman ) är inte bara en varelse i mänsklig kropp, han är även en inspirations källa till både äldre, och yngre.

Jag har nu i kväll beskådat detta mästerverk, älskvärda film, den första känslan jag fick när filmens början, började rulla på/igång var det här kommer utan tvekan bli den bästa och största ( Batman ) film genom tiderna.

När vi börjar närma oss slutet på denna storslagna film, känner jag personligen att det är över för denna oskuldsfulla stad, ännu mer när huvudkaraktären själv offrar sitt liv och med sitt fordon, flyger iväg med " Atombomben ". Världen bara slukas i en enda sista sekund/minut. Det gläder en i slutet när man får se Alfred på ett Kafé blicka emot ( Batman/Bruce Wayne ) och även denna märkliga kvinna.