Om du spelade Dreamcast när det begav sig minns du kanske att det dök upp ett stycke mjukvara som kallades Bleemcast. Detta var en Dreamcast-version av Playstation-emulatorn Bleem som gjorde det möjligt att spela Playstation-spel till Segas konsol.
Nu har personen som skapade Bleem, Randy Linden, blivit intervjuad av Zohar och ämnet gled naturligtvis in på just denna emulator, där även Bleemcast berördes. Som man kunde ana var inte Sony sådär övermåttans förtjusta i att folk emulerade deras konsoler, men anarkisterna hos Sega var tydligen desto lyckligare och hjälpte faktiskt till att skapa denna produkt. Linden berättar (transkriberat av Time Extension):
"I took a look at the specs for the Dreamcast and thought, 'Yeah, it could be done. Absolutely. Let's get in contact with Sega.' So, we got in contact with Sega, and Sega was thrilled at the idea, and they sent us all the technical specs for the Dreamcast. They loaned us a Dreamcast hardware development system, including a GD-ROM writer and all the necessary software to do the development."
Däremot så var Sega lite förnuftigare när det kom till det juridiska och ville inte göra emulatorn officiell eller aktivt medverka i utvecklingen. På så sätt kunde de slippa bli stämda av Sony, trots att de indirekt alltså assisterade:
"They did not want the title to be licensed officially by Sega. Because they didn't want to get into a big legal battle with Sony. They would happily license the GD-ROM format and allow us to use their libraries, their code, their whatever, if we got permission from Sony, right? Which was not going to happen. So that meant that everything written for Bleemcast was written from the ground up.
There are no Sega libraries that are used. There's no Sega code that is used. There's no Sony code that's used, either. But Sega would not license the technology that they had developed for talking to the chips to the hardware. So that's why they sent along all the low-level technical specs, and technical documentation for all the hardware on the Sega Dreamcast."
Tack vare detta gick det alltså att spela Playstation till Dreamcast - och inte nog med det, de blev dessutom rejält förbättrade. Dreamcast gjorde faktiskt inofficiellt ett bättre jobb med detta än Playstation 2 gjorde. Sony stämde därefter Bleem upprepade gånger, och trots att de inte vann några segrar (tvärtom var domstolarna på Bleems sida) så fick Bleem ändå lägga ner eftersom de inte hade råd med den juridiska biten mot en jätte som Sony.
Sony gillade inte dessa. Alls.
