Sharkoon Skiller SGK50 S2 Wood PBT

Sharkoon är kanske inte det mest kända varumärket i Sverige, men det har funnits i flera decennier. De är mest kända för att tillverka prisvärda produkter i Kina, men har sitt huvudkontor i Tyskland. De opererar vanligtvis i ett prisintervall som är tillgängligt för alla, men ibland har de produkter som utmärker sig enbart genom sitt pris. Så när de släpper ett tangentbord med trästomme blir det lite förvirrande.

Tangentbordserien Skiller SGK50 är en sådan produkt. De är helt anpassningsbara och finns i många varianter, både med och utan tangenter och brytare. Om du vill ha en barebone ISO- eller ANSI-lösning kan du få även det. Serien finns i tre versioner: 96% (S2), 75% (S3) och 60% (S4). Praktiskt taget allt kan ändras enkelt och smidigt. Vi testade S2-versionen - med både brytare och tangenter. Det medföljer verktyg för att byta tangenter och brytare, så där sparar du lite pengar.

Vår testmodell hade gula Gateron G Yellow 3.0 Pro-brytare, de linjära gula, samt ett mellanslag och en ESC-tangent i träimitation. Det här är brytare som är lätta att vara nöjd med - de känns lätta, smidiga och naturliga, trots att det krävs 50 g kraft för att aktivera dem. Det krävs 67 g för att trycka ner dem helt, vilket är betydligt mer än de bruna och röda Gateron-brytarna som de flesta entusiaster förmodligen är bekanta med. Som med de flesta andra anpassade tangentbord krävs endast 3- eller 5-stifts standardbrytare, och det finns fullt stöd för VIA- och QMK-standarder när det gäller programvara. Jag är dock förvånad över att mellanslagstangenten tydligt glider lättare, snabbare och mer linjärt än de andra tangenterna. Jag önskar att hela tangentbordet var så här.

Tangenterna känns solida, inte för tunga, men med en relativt slät yta som känns något mer exklusiv än ESC- och mellanslagstangenterna - och inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Den hårda beläggningen som de har fått för att göra dem mer motståndskraftiga gör också att de känns lite billiga.

Tangenterna är tillverkade av högkvalitativ PBT-plast och "elegant trä", med inbyggd dämpning och allt. USB-anslutningsporten har en guldfinish. Jag måste dock betona att sidorna och hela tangentbordets chassi är belagda med en sorts lack för att skydda mot repor. Det gör att det ser lite plastigt ut, förmodligen eftersom man valt en glansig lack istället för en matt. Det är synd, för det är ett riktigt coolt koncept - så låt oss hoppas att nästa generation får en matt lack. Alternativt kan man bara slipa ner den - vilket jag skulle göra om det inte var en låneprodukt för testning. Då skulle träet se äkta och obehandlat ut, vilket är ganska tilltalande eftersom det erbjuder ett alternativ till färgad plast.

Polykarbonat, en splittersäker plast, har införts med ett lager silikon för att säkerställa ett mer raffinerat ljud och för att bättre dämpa hårda tangenttryckningar. Det fungerar - ljudet när du trycker på tangenterna är rimligt och inte särskilt plastigt, men det kan inte helt dölja det faktum att tangenterna är gjutna i plast. Å andra sidan låter de bra och är subtila. Betydligt mer än mellanslagstangenten, som är ganska slamrig. Den är uppenbarligen inte dämpad som resten.

Det är en fin liten detalj att USB-anslutningen är omgiven av en metallring. Det ger en tjusig kontrast, men det gör det också svårt att ansluta något annat än den medföljande kabeln. Men det är coolt - upprullat som en fjäder, vilket är modernt, och det fungerar bra.

En rolig detalj är att det inte finns någon text som lyser upp för att visa om Caps Lock är på - istället lyser själva tangenten upp. Tangentbordet styrs, oavsett om det gäller medieuppspelning, makrofunktioner eller belysning, via tangentkombinationer, precis som förr i tiden. Jag saknar ett hjul eller en knapp för att reglera volymen, men i övrigt är det bra.

Priset är inte så plånboksvänligt dock. Runt 2000 kronor för du räkna med, inklusive brytare och tangenter. Och så kommer vi till det övergripande resultatet. Idén är faktiskt ganska bra, men med några mindre brister här och där och ett högt pris som konkurrerar med de väletablerade aktörerna på marknaden, kanske de borde ha bakat klart kakan innan de lade ut den till försäljning. Ytbehandlingen på tangenterna bör definitivt ändras - om det var mitt tangentbord skulle det vara det första jag skulle ändra. Och jag undrar varför de missade chansen att göra en version där tangenterna också är gjorda av äkta trä - det hade varit fantastiskt. Men i övrigt är tangentbordet tillräckligt robust, på flera sätt.