Skattkammarplaneten

Disneys premiärer på vita duken brukar numera alltid komma hand i hand med ett spel baserat på den nya långfilmen. Deras senaste storsatsning, Treasure Planet (Skattkammarplaneten), bryter inte mot någon regel utan får också det leka pengakossa interaktivt liv till ett flertal konsoler så här lagom till julhandeln. Upplägget är ungefär det samma som alltid; Ett renodlat plattformsspel som på intet vis är nyskapande, men som snott idéer från lite olika håll och samlat dem under ett och samma namn. Spelmässigt ligger det och tjippar efter luft på havets botten medan storheter som Mario, Jak and Daxter och Crash glider fram på sina lyxkryssare i solgasset, men till skillnad från det tidigare bottennappet Monsters Inc. är Treasure Planet ett riktigt trevligt äventyr för de lite yngre.

Jim och Morf heter radarparet i den här sagan. Jim Hawkins är du, en ung man som vi får följa genom det tjugo planeter stora kosmos ända fram till Skattkammarplaneten. Morf är ett rosa bihang som följer varje steg du tar och som, när Jim kallar, kan förvandla sig till allehanda nödvändiga accessoarer som behövs för att ta sig vidare genom universum. Dessutom har han fått den löjligaste skådespelarrösten någonsin om ni frågar mig, i alla fall om man väljer svenskt tal.

Varje planet har blivit utsmyckad med fem signalkapslar, och det är ditt jobb att förse Jim med så många som möjligt. Med deras hjälp kan du sedan snabbt och lätt förflytta dig till nästa bana. Två klassiska sätt att skaffa dessa kapslar lever vidare genom hela spelet. Det ena är att samla alla 100 gulddubloner som finns på varje bana, det andra är att hitta de tio energikloten. I övrigt måste man använda sin fantasi för att få tag på resten. Det kan handla om att jaga kameler, smyga förbi patrullerande vakter eller slå sönder kistor. Små trevliga pussel utan onödiga krusiduller som lockar fram ett och annat leende, och säkerligen är särskilt roliga för de små som möjligtvis kan finna dem utmanande. Vidare är det ingen konst att ta sig fram på banorna, de är nästan lika linjära som tidernas första Crash Bandicoot-spel och ständigt får man hjälp och instruktioner från någon person som bara råkar befinna sig i närheten, helt på svenska.

När Jim har tröttnat på att leka traditionell plattformspojke plockar han fram sin svävande vindsurfingbräda och beger sig till planeter som endast är avsedda för "solsurfare". Samma sak gäller här. Samla mynt, tävla mot klockan och grinda dig fram till nya och fräscha signalkapslar. Men se upp! Var noga med att ta ner seglet i tid när en metallstång i huvudhöjd inte är långt borta, annars kan Rummel och Rabalder få hjärnskakning. Fast det är inget att oroa sig för. På de flesta av de här banorna är det faktiskt en konst att lyckas dö, även om man försöker. Och om du dör så spelar det ingen som helst roll. Jim har nämligen hur många liv som helst.

Handlingen i Treasure Planet förs framåt genom klipp från biofilmen mellan banorna. Det funkar. Ännu bättre är dock musiken och ljudeffekterna, som säkert också är tagna direkt från biosalongen. Stämningsfull rymdmusik gör sig tydligen otroligt bra i bakgrunden av plattformsmomenten medan lite hetsigare orkesterstycken livar upp för den som surfar. Finns det då något som är riktigt dåligt i det här spelet? Marcus! Sitt inte och lev dig in...Ett Disney-spel är bara ett dåligt hopkok av schyssta delar från andra spel.

Nja. Grafiken är snygg. Bättre än funktionell och sämre än häpnadsväckande. Miljöerna är dock inte särskilt varierande (stulet från Mario Sunshine?), bakgrunderna lite torra men överlag är både banor och karaktärer ganska detaljerade, om än inte alls i samma klass som till exempel Jak and Daxter. 60 Hz-stöd, svensk text och tal och ett i alla avseenden helt okej plattformsspel som alla mammor och pappor med gott samvete kan lägga under julgranen. För den mer erfarna spelaren är banorna på tok för linjära och svårighetsgraden för låg, men gråt inte för det. Det finns gott om ännu bättre plattformsspel för dig där ute. Förresten, behöver jag säga att det är mycket krångel med kameravinklarna?