Spongebob Squarepants: Lights, Camera, Pants

I am a goofy gober, you are a goofy gober, we are all goofy goobers, gofy, gofy, gofy, gooofy, gooOOOBEEERRRRRSSSSS! Sedan början av 2001 har jag dyrkat Spongebob Squarepants, Nickelodeons ljusgula tvättsvamp regerar faktiskt så hårt att andra, givna favoriter såsom Ren & Stimpy och Beavis & Butthead, framstår som extremtråkiga.

Det förra Spongebob-spelet (som var baserat på långfilmen) var ett ordinärt, lite väl svårt, men både charmigt och väldigt lustigt plattformsspel. {Spongebob Squarepants: Lights, Camera, Pants} är, till skillnad från vad jag först trodde, inte alls ett plattformsspel utan mer ett partyspel där mängder av små minispel staplas på varandra.

Handlingen kretsar kring inspelaningen av ett specialavsnitt av TV-serien "Mermaid Man & Barnacle Boy" (Spongebob och Patricks favoritserie). Regissören (en stressad hammarhaj) letar nya talanger att fylla hans show med varpå Sponge och Patrick (bland andra) ger sig i kast med att tävla om olika roller i serien. Storyn är, som du märker, papperstunn och i ärlighetens namn inte särskilt bra. Vad som vanligtvis utmärker Spongebob är den skönt skruvade mixen mellan slapstick-hybris och underbar animation. Spongebob Squarepants: Lights, Camera, Pants bjuder på lite av detta och förutom något enstaka roande minispel och bra röster av seriens originalskådespelare är detta inte särskilt bra.

Rent spelmässigt kretsar de olika minispelen kring att bland annat laga hamburgare i Krusty Krabs kök, springa hinderbanor, och utföra gitarrsolon. Allting baseras på ganska enkla knappkombinationer oftast med tre knappar inblandat, tyvärr är dock variationen ganska klen och beskrivnningen inför varje minispel helt bedrövligt strulig. Jag testade Spongebob Squarepants: Lights, Camera, Pants tillsammans med min flickväns sexårige son (som gillar Spongebob lika mycket som jag... ja, eller tvärtom) och trots vissa roliga moment ledsnade han snabbt - mycket snabbt.

Spongebob Squarepants: Lights, Camera, Pants är en ganska uddlös och slarvigt utförd Mario Party-klon som inte roar ens för den Spongebob-tokige.