SSX 3

SSX Tricky gjorde när det kom underverk med en annars stel och tråkig spelgenre och erbjöd lika mycket snabb racing som vild stuntakrobatik. EA Big förnyade snowboardgenren, men även själva begreppet arkadmässig spelbarhet och jag spelar fortfarande Tricky. Som du då säkert förstår har mina förväntningar på den tredje inkarnationen varit skyhöga. Vad EA Big har låtit sig inspireras av inför den tredje delen är lika uppenbart som att Bengt äter för lite rött kött eller att Mäki skulle behöva regelbunden motion.

Det blir snabbt uppenbart att Rockstars trendsättande GTA 3 har satt sina spår även i EA:s snötäckta fjällvärld och de nya honnörsorden för SSX är tydligen frihet och möjlighet. Istället för att nu välja bana genom en vanlig meny ger du dig ut i opistad fjällterräng tillsammans med din snowboard för att när du själv känner för det svänga in i någon av de utplacerade portarna för spelets olika spellägen. Frihet har även tillförts till själva tävlingarna, själva åken, där banorna nu är mer öppna och där möjligheterna att välja olika vägar ned till målet fler. Det känns alltid lika roligt att testa nya vägar i de banor man redan klarat.

Rent grafiskt har EA Big, mina tidiga teorier till trots, överträffats sig själva på nytt. SSX 3 är tveklöst det snyggaste spelet i genren och lämnar det kommande Amped 2 bakom sig i liftkön när det kommer till det visuella. Miljöerna är som sagt större och mer vidsträckta. Åkarna rör sig ännu snyggare och effekterna är maffigare än någonsin. Big har tonat ned de mest hysteriska detaljerna i det visuella. Fyrverkerierna är borta, de mest extrema karaktärerna nedtonade och banorna är placerade i en mer trovärdig fjällterräng.

En del av mig saknar det självklara och grundläggande från Tricky medan jag till viss del älskar känslan av att piska pisterna i jakt på nya utmaningar utan att behöva bry mig om tråkiga menyer. SSX 3 är hur som helst ett fullkomligt strålande snowboardspel som hela tiden lockar till långa spelnätter.