Svenska
Gamereactor
förhandstittar
Star Wars: Empire at War

Star Wars: Empire at War

Avhoppade strategigurus, en överanvänd licens och massor av modern teknik kan väl inte bli annat än kalas?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Behöver verkligen marknaden ännu ett strategispel? Jag menar, perfektionen i Star Craft, är det någon mening att utmana? Det pompösa och episka i Age of Mythology, varför ens försöka? Skönheten och innovativiteten från Homeworld, vad är meningen? Och det är många som kommit och gått. Som inte lyckats med något av ovanstående. Men nu verkar det som att Star Wars: Empire at War försöker med alla sakerna samtidigt. Resultatet verkar lovande.

HQ

Gräver man lite i borttappat-lådan, hittar man förklaringen ganska fort. Där finner vi nämligen ett team på circus 25 avhoppare från tidigare Westwood Studios, det idag kultförklarade spelhuset som gjorde trendsättande Command & Conquer och diverse uppföljare. Det var förvisso cirka tio år sedan man knackade klart den där sista kodraden i vad som skulle bli en jätterevolution inom RTS-världen, men människorna bakom undret vill bevisa att man fortfarande har vad som krävs för att åter igen bli störst.

Och det börjar, som alltid, med gul text mot becksvart stjärnhimmel. Med pompa och ståt. Tiden är någon gång mellan Episod III och Episod IV, när Imperiet är på sin frammarsch genom galaxen för att krossa allt vad rebellstyrkan heter. Men precis som en rebellstyrka ska göra, planerar de illdåd för att kunna slå tillbaka. Imperiet har en ny prototyp under produktion, som givetvis måste stjälas; The X-Wing. Lugnt panorerar kameran i vanlig ordning ned på en planet, sedan brakar ett blixtrade inferno igång. En landinvasion av Rebellerna påbörjas. Infanterister och tanks blir bemötta av stormtrupper och de inte allt för smidiga AT-AT:s. Lasern viner genom de karga ökenlandskapen och slaget ser för ett ögonblick förlorat ut för Rebellerna. I horisonten syns dock en räddning - en grupp av Y-Wings kommer flygandes, avfyrar några välriktade glödheta laserskott och därefter är slaget vunnet.

Det här är upptakten till vad som enklast kan förklaras som den friaste kampanjen i strategihistorien. För hela spelet bygger på just frihet, öppenhet, dynamik. Istället för att som tidigare, gå från punkt A vidare till B för att sluta på C, kan man helt enkelt hoppa över punkt B och C för att gå vidare till D. Detta för att skapa känslan av att befinna sig i en galax, i en stor vid värld. Man erövrar planeter, får poäng som man sedan bygger större arméer för att till sist sätta in stora dödsstöten.

För att erövra en planet finns dock vissa kriterier. Lättast är att gå den uppstaplade vägen genom att överta luftrummet som omger planeten, där oftast fiendens rymdflotta ligger belägrad och redo att skjuta allt som kommer i närheten. Redan här kommer den taktiska aspekten in. Rymdstriderna är inte helt fria som i till exempel Homeworld, utan bygger istället på flera våningar där större skepp, tänk Stjärnkryssare, ligger högst upp, medan mindre flygfän är placerad längre ned. Tanken med det hela är givetvis att ge en enkel och smidig överblick, något som man lyckats förträffligt med. När småskeppen anfaller större ting byter de såklart våning, och här följer nästa taktiska aspekt.

Detta är en annons:

Beroende på hur en Stjärnkryssare är placerad, kan det vara bra att anfalla från till exempel vänster, om laserkanonerna sitter på höger sida. Stjärnkryssaren som är stor och klumpig, måste då ta lång tid på sig att gira om, vilket ger småskeppen tid till att orsaka stor skada. Fortsättningsvis kan man välja vilken del av skeppet man vill attackera. Pulverisera energikällan till laserkanonerna, batteriet till plasmasköldarna eller varför inte själva motorn som gör att skeppet flyter handlöst omkring i världsrymden? Möjligheterna är många, något som bäddar för ett superdjupt och intressant spelsystem.

När väl luftrummet, eller kanske rättare sagt rymdrummet, är avklarat beger man sig mot marknivå där nästa batalj väntar. Här påminner spelet mer om ett klassiskt strategispel i stil med mästerliga Ground Control. När väl en planet är övertagen, är det bara att börja bygga sig en egen mäktig rymdflotta till försvar och börja samla sig för nästa strid.

Hela spelet målas upp av Petroglyph egendesignade grafikmotor. Tydligen experimenterade man med flertalet färdiga grafikmotorer, men blev aldrig riktigt nöjd. Man lyckades aldrig hitta en bra mix som kunde måla upp episka rymdstrider samtidigt som man ville ha extremt detaljerat vid marknivå. Resultatet blev en hårdvarukrävande monstermotor med alla dagens effekter på menyn. Ljussättningen är slående och polygonhalten sådär lagom som den ska vara i strategispel. Att spelet även är fyllt av klassiska musikstycken från filmerna förgyller givetvis stämningen och ökar närvokänslan totalt.

Något man vill lägga locket på dock, är flerspelardelen. Man har pratat lite hemlighetsfullt om möjlighet till att spela den tänkta enspelarkampanjen tillsammans med en vän över LAN eller Internet. Sedan har man även sagt att det kommer att finnas alla de klassiska spelslagen, med typisk dödsmatch i spetsen. Hur man väljer att utveckla det hela ska bli fruktansvärt intressant, då jag gärna vill se hur man kompenserar Imperiets Dödsstjärna åt Rebellerna och dylikt. Spenderar de lite tid med flerspelardelen har det här potential att gå precis hur långt som helst.

Detta är en annons:

Star Wars har alltid varit lite av en hjärtesak för mig. Har tittat på de tre originalfilmerna gränslöst många gånger, och får rysningar så fort någon av de klassiska kompositionerna spelas upp för mig. Tyvärr är Star Wars ett ganska misshandlat varumärke när det gäller TV- och datorspelsindustrin. Egentligen är Star Wars ett ganska misshandlat varumärke inom vilken industri det än gäller, till och med filmindustrin. Och det är få spel som kommer originaltrilogin på spåren. Senaste spelet som var riktigt nära var såklart Knights of the Old Republic, men även det lämnande något - rymdbataljerna. Vem har inte drömt om att manövrera en Y-Wing genom hektiska laserregn med Imperiet flåsande i nacken? Petroglyph verkar i alla fall veta vad jag pratar om. Så snälla, låt dem drömma klart och därmed förhoppningsvis förgylla varje ung padowans liv.

Star Wars: Empire at War
Star Wars: Empire at War
Star Wars: Empire at War
Star Wars: Empire at War
Star Wars: Empire at War
Star Wars: Empire at War
Star Wars: Empire at War
Star Wars: Empire at War
Star Wars: Empire at War
Star Wars: Empire at War
Star Wars: Empire at War
Star Wars: Empire at War

Relaterade texter



Loading next content