Steamworld Heist II

Vi måste värna om den där lilla klicken hemma hos svenska Thunderful Games som jobbar med Steamworld som franchise. För det finns så mycket här att älska och det finns så mycket djup, originalitet, charm och variation att många fullstora miljardserier från gigantiska toppstudios, bleknar i jämförelse. Steamworld Heist II dundrar igång direkt där det första spelet slutade och följer Captain Leeway och hans gäng Steambots när de färdas över spelets hav och utreder varför vattnet förgiftats. Resan tar detta brokiga gäng utforskare till olika platser (såklart) och biomer där de naturligtvis stöter på en hel del fiender, allt från pirater till mutationer och robotar - allt medan du som spelare uppgraderar ubåten och växer med uppgiften.

Som är fallet i originalspelet kretsar spelet mestadels kring turbaserade strategistrider där du befaller ditt Steambot-team i bataljer mot olika fiendetyper. Detta är en mycket enkel stridssvit där varje karaktär har minst två åtgärder per tur (det kan vara fler med vissa kombinationer av förmågor) för att flytta och skjuta, eller kasta en granat och använda en förmåga, eller flytta och ladda om ett vapen, till exempel . Kärnupplägget är väldigt lätt att förstå men det blir plötsligt mer utmanande att bemästra när du lägger till miljörisker, ytterligare utmaningar och mål, varierande fiendetyper, unika karaktärsklasstyper och förmågor och så vidare till ekvationen.

I huvudsak, även om du bara behöver en rudimentär kunskap om strategi här, för att övervinna några av de senare nivåerna och mer krävande aktiviteter, måste du ta dig tid, strategiskt röra dig och gör allt i din makt för att undvika att dina Steambots skrotas i strid. Visst, om du förlorar en bot under en strid, är den som i originalet tillgänglig igen efter en viloperiod efter en av spelets dagscykler, men eftersom varje nivå har en lista med stjärnor att samla, kommer du såklart inte förlora en stjärna för att du misslyckats med att skydda en av dina robotar i strid. Det kan tyckas tillräckligt enkelt, men du jobbar mot klockan, konstant, samt måste plocka upp ett byte, eller andra delmål, blir det plötsligt mycket mer stressande. Och du behöver stjärnor, eftersom delar av världskartan och historien är ofta låst bakom hur många stjärnor du har förvärvat i varje region.

Utforskningen utanför strid är detta huvudområdet där Thunderful till synes har tagit ett stort steg framåt jämfört med det första spelet. Nu kan du fritt resa runt på en över världskarta med din ubåt för att upptäcka hemligheter, slåss mot fiendens fartyg som patrullerar vågorna i realtidsstrider och helt enkelt för att flytta till och från olika miljöer. Det är en fantastisk idé som inte realiserats fullt så väl som jag hade hoppats på, eftersom avsaknaden av en minikarta gör att du lätt kan gå vilse och måste manuellt öppna världskartan för att bestämma din rutt. En simpel men smidig, lättåtkomlig minikarta skulle göra underverk här. När man tittar på anpassnings- och progressionssviten har Thunderful återigen gjort ett bra jobb. Sättet som du kan höja en karaktärs expertis med en klass genom erfarenhet intjänad genom strid och sedan byta karaktären till en annan klass genom att byta ut deras primära vapen för att öka deras expertis någon annanstans, och sedan kombinera förmågorna hos båda klasserna så att du kan få ett bästa-av-båda världar tillvägagångssätt - är helt utmärkt (puh!).

Du kan blanda styrkorna hos den rörliga Flanker med frontlining Brawler, eller kan göra något främmande som en Sniper utrustad med byggbara Engineer-element istället. Alternativen här innebär att det inte finns någraspår som begränsar laget du skapar eller karaktärerna som du vill rekrytera, något som förstärks av det faktum att vilken karaktär som helst kan använda vilket vapen som helst och utrusta alla föremål/förbrukningsartiklar. Byggandet i det här spelet är så enkelt men brett att det verkligen är enkelt att tycka om. Sedan är det estetiken som jag vill berömma, såklart. Thunderful har haft år på sig att konsekvent förfina Steamworld-temat, och i Heist II får vi bara ytterligare ett exempel på hur långt det har kommit. Trots att spelets saknar röstskådespelare (vilket är en liten besvikelse med tanke på hur många Steamworld-spel det har funnits) har varje karaktär fortfarande så mycket charm och personlighet att du kommer att minnas dem alla om fem års tid. Världen är lika charmig den, med massor av detaljer och en atmosfär som känns otroligt livfull, speciellt när du besöker hub-platser och det senaste soundtracket från Steam Powered Giraffe börjar spelas.

Det finns dock några få instanser av växtvärk, men dessa är oftast mindre element som kan göra spelet lite mer raffinerat om det slipas till i efterhand. Möjligheten att avbryta en karaktärs attack innan de ser ut att orsaka skada eller avsluta sin omgång i en strid skulle göra kontrollsystemet mindre frustrerande att hantera, ibland. Siktmekanikern i strid skulle också kunna slipas lite, särskilt när du använder prickskyttegevären. Detta är dock mindre bagateller då det för det mesta handlar om att Thunderful har levererat en välbalanserad, varierad och underhållande uppföljare i Heist II. Det är förmodligen inte en stor överraskning för många att höra att SteamWorld Heist II är ett ganska utmärkt strategispel med tanke på att det första spelet också var fantastiskt.