Steelseries Apex Pro TKL

Den största fördelen med att ha sådan tur att få testa en mängd tangentbord är att man kan jämföra och finna sin favorit över tid. Och det ska sägas direkt här att detta verkligen är ett jag uppskattar även om det i grunden är utformat för gamers snarare än skribenter/författare. För sin fokusgrupp är det ett rappt tangentbord där det i Steelseries-programvara kan justeras varenda liten aspekt som seriösa gamers kan tänka sig. 20 gånger snabbare aktivering. 11 gånger snabbare responstid... Ja, tillverkaren är inte nådiga med hur mycket bättre detta är än andra mekaniska tangentbord. Börjar man att nörda ner sig i varenda siffra så finns här mycket som talar för att tangentbordet ändå piskar konkurrensen rejält. Sedan kan man såklart fråga sig om dessa skryt kring svarstider och respons egentligen gör någon märkbar skillnad för någon annan än folk som sysslar med E-sport. Men jag förstår ju samtidigt att sådana här siffror är något man lägger vikt på eftersom det är det objektiva man kan mäta. Det mesta annat är ju bara en smaksak.

För egen del så är det så många andra saker som avgör. Vi startar med det som väger mest; tangenterna. Jag är ganska kräsen på denna punkt och det känns samtidigt som ett område där man ändå måste väga in vad ett tangentbord då har för fokus. Det finns många som är främst ämnade för gamers som jag ändå gillat att skriva på, och jag skulle säga att detta ändå fungerar bra även för detta. Som nog de flesta vet och förstår så är det en väldigt skillnad på att mer "vila" fingrarna på tangenter när man rör sig i ett spel kontra att frenetiskt knappra för att få ut sig några tusen tecken till en text. Detta tangentbords knappar känns bra på fingertopparna, behagliga liksom och dess brytare ger ett bra, om än inte perfekt, motstånd för att skriva.

TKL, alltså "tenkeyless" är en typ av formfaktor som ju innebär att Numpad-delen saknas och här får även ytterligare några tangenter ryka för det som nu jag möts av för andra gången på ett tangentbord: En liten OLED-skärm. Belägget i högra översta hörnet huserar den lilla skärmen. Till en början tänkte jag faktiskt sätta skärmen som ett minus, för visst; möjligheten att kunna ha en rolig liten animerad (svartvit) GIF-fil och se lite inställningar är väl en skojig grej, men känns också i grunden som rätt onödig. Efter att ha använt tangentbordet några dagar tänkte jag att det måste gå att utnyttja den mer, och efter att ha googlat lite och kikat runt i Steelseries-programvara så jodå, här fanns givetvis de funktioner jag tänkte måste finnas och nu visar den lilla skärmen min temperatur på grafikkort och processor. Det går även att integrera den till Discord så man ser vem som pratar eller se låtval på exempelvis Spotify.

Här finns också en volymknapp som jag dock hade föredragit att ha på sidan, och en knapp för att komma in i skärmens meny och kunna bläddra mellan olika inställningar. Samt för multimedia-funktioner. Jag ska inte gå så långt som att säga att skärmen nu blivit ett stort plus när jag lärde mig att den kan nyttjas mer, men det känns åtminstone inte överflödig som jag först befarade. Däremot så leder ju inkluderingen av denna lilla skärm till något som man kan påpeka kring tangentbordet och det är dess pris. Detta är ett som då kostar en bit över tvåtusen kronor. Det krävs ingen raketforskning för att förstå att skärmen bidrar till prislappen. Men visst, det är rappt, välbyggt och med snygg belysning och dessutom ämnat väldigt bra för gamers. Som författare söker jag fortfarande efter lite mer klick och motstånd men det har absolut gått superfint att använda detta för båda sakerna. Tangenterna känns behagliga att skriva på med fantastisk respons och jag gillar också det medföljande handledsstödet som klickas på bra med magneter.

Så, slutsatsen är att detta är ett fenomenalt tangentbord för just gamers och det är väl samtidigt där jag får bedöma det som mest även om prislappen definitivt borde varit lägre .