Trodde ni att Street Fighter-filmen med Jean-Claude van Damme var den sämsta tänkbara tolkningen av spelet? Då trodde ni fel. Inte ens Jackie Chans klassiska parodiscen i City Hunter kan mäta sig med detta.
Vi tänker inte göra några anspråk på att förstå koreanska, så vi får nöja oss med att titta på bilderna. Tydligen är Ken en ond superskurk som kan flyga och kasta gasliknande projektiler. Han spöar upp Dhalsim, en brunsminkad Shaolin-munk, och tar med honom i sitt onda imperium. Under tiden tränar Ryu ensam i skogen, vilket förmodligen är den enda storymässigt korrekta scenen i den här serien. Samtidigt sitter Chun-Li bunden i en cell och gråter.
Klippets höjdpunkt kommer i en dramatisk scen med den stackars M.Bison som stapplar fram genom en övergiven by. Medan han dör en ädel hjältedöd omfamnas han av en gammal tant som mycket väl kan vara Akuma.
Slutligen sitter Zangief, E.Honda och en hittills oidentiferad blond typ (som uppenbarligen inte är Ken) på en klippsluttning och ser bekymrade ut. Nedanför står ett podium där superelake Ken håller hov tillsammans med sina hantlangare Guile och Dhalsim.
Ska hjälten Bison återuppstå och hämnas på den onde Ken? Kommer Zangief att sluta se så bekymrad ut? Vem sjutton är den andre killen klädd i en gul golvmopp? Kommer tioåriga kompisarna Balrog och Sagat att rädda världen? Där tog i alla fall vår lilla filmsnutt slut och vi känner oss inte direkt manade att leta reda på resten, även om många stora frågor blivit obesvarade.