Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge - Dimension Shellshock

Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge var ett av mina favoritspel förra året och bjöd på underbar beat 'em up-action som dessutom kunde avnjutas tillsammans med upp till tre goda vänner. Som för att göra allt ännu lite bättre var det även ursnyggt, varierat och erbjöd massor av slagskämpar, något som bidrog till en bättre hållbarhet.

Men efter att ha lirat igenom äventyret fyra-fem gånger under 2022, har det fått ligga oanvänt på min konsols SSD. Jag har inte tagit bort det men heller inte riktigt kommit mig för att spela igen. Något som hade hjälpt enormt för att hålla intresset uppe hade varit någon form av Horde-läge, och det är trevligt nog exakt vad som anländer nu i och med expansionen Dimension Shellshock. Det är i huvudsak just en Horde-variant som dessutom har vissa drag av en Roguelite och som för att göra allt ännu lite bättre har det kryddats med två extra kämpar.

Efter att inte ha spelat Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge på ett tag, noterade jag snabbt att jag blivit lite ringrostig och passade därför på att lira igenom kampanjen igen med de båda nya strykpåsarna Miyamoto Usagi och Karai, där den förstnämnda är en stor fanfavorit och sistnämnda en före detta topprankad Fotsoldat som ofta beskrivits som Shredders adoptivdotter. Utöver kampanjen kan dessa båda karaktärer användas i det nya Horde-läget och jag kan varmt rekommendera båda. Miyamoto Usagi känns som en ganska rättfram och fiffig karaktär som du snabbt kommer bli varm i kläderna med, medan Karai kräver lite mer finess och är oerhört trevlig att spela som.

Dimension Shellshocks nya spelläge kretsar kring att samla kristallskärvor för att återuppbygga en större kristall och ta sig till nästa nivå och få någon slags belöning. Istället för hur det brukar vara (med samma bana och fiender men ökande svårighetsgrad), så är varje bana helt ny och en riktigt fanservicefest. Medan de alla är synnerligen väldesignade, så är det dock när du får slåss i en faktisk serietidning samt med en sorts fejkad 8 bits-grafik som det blir som allra häftigast. Varje bana har dessutom sina egna fiender och det vankas också bossar mellan varför, vilka skruvar upp tempen rejält.

Egentligen finns allt här för ett riktigt högt betyg, för det är just den här kontinuerligt stegrande svårighetsgraden och Roguelite-delmålen som det här spelet behöver. Och medan det mesta i Dimension Shellshock är sådant jag verkligen älskar, så finns det dock en brist, och det är de bonusar tänkta att fungera som en morot för att spela vidare. De är helt enkelt inte särskilt underhållande. Ofta kan det vara något som ger både fördelar och nackdelar eller en rätt trist ny färg. Undantag finns (som att få spela som självaste Shredder eller någon känd underhuggare), men denna aspekt hade behövt få mer kärlek för att skapa drivet att vilja komma långt. Utan detta är det betydligt lättare att vilja lägga ifrån sig handkontrollen.

Nu är detta fortfarande en expansion du absolut behöver om du gillar Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge, men det hade kunnat vara något som drivit upp hela paketet till ett maxbetyg. För just komponenterna som ger längre hållbarhet har som sagt varit det som saknades i originalet, och nu finns det här, men faller ändå lite på det så kallade målsnöret och i slutändan delar jag ut samma betyg till detta som grundspelet.